No description available.

Föreliggande studie undersöker Jessica Schiefauers roman Pojkarna (2011) med utgångspunkt i upprätthållande och konstruktion av olika samspelande kategorier och hur dessa kategorier bidrar till normreproducerande eller normbrytande. Studien tar avstamp i tidigare forskning om förklädnadsromaner, flicksexualitet i ungdomsromaner och studier som berör romanen Pojkarna. Studien utgår från queerteori och analysen är en kvalitativ textanalys. Resultatet av analysen visar att kategorierna kön, sexualitet och ålder konstrueras och upprätthålls genom en heteronormativ förståelse av kön. Det innebär att könen framställs som binära motsatspar. Flickorna och pojkarna beskrivs genomgående med egenskaper som ställs mot varandra och det är tydliga förväntningar på vad som förväntas av dem. Normer reproduceras och bryts med olika mycket genomslag beroende på vilken kategori som avses. Normerna kring kön och sexualitet reproduceras, bortsett från enstaka normbrytande inslag, i enlighet med den heterosexuella matrisen och föreställningen om två binära kön. Gällande kategorin ålder är det genomgående ett tydligt normöverskridande.

I denna uppsats görs en analys av Jessica Schiefauers roman Pojkarna. Analysen fokuserar på huvudkaraktären Kim och hens identitet, Kims förhållningssätt till det så kallade genuskontraktet samt fjärilens betydelse som symbol för transpersoner. Denna analys görs med hjälp av queer- och genusteorier där namn som Judith Butler, Fanny Ambjörnsson och Yvonne Hirdman är viktiga. Det framkom i analysen av romanen att Kim har svårt att identifiera sig som både flicka och pojke och Kim kommer till sist fram till att hen är en människa; ett tredje kön. Det framkom också tydligt i analysen att fjärilen har en central plats i berättelsen och används både som en symbol för förvandling men också som en symbol för förvandlingen från flicka till pojke, alltså som en symbol för trans.

I denna studie, inspirerad av Malin Alkestrands avhandling Magiska Möjligheter - Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete, har vi undersökt hur en lärare på en gymnasieskola arbetar med fantasy i sitt klassrum samt vilka möjligheter litteraturen har i värdegrundsarbetet, med fokus på jämställdhetsfrågor. Genom en pedagogiskt riktad textanalys av boken Pojkarna av Jessica Schiefhauer (2011), klassrumsobservationer samt en intervju med en lärare fann vi att fantasy är fruktbart att använda i skolans värdegrundsarbete. Det blev dock tydligt att det inte är fantasylitteraturen i sig som besitter dessa möjligheter, utan att det är undervisningssituationen och stöttning av en aktiv lärare som kan få eleverna att se kopplingen mellan fantasylitteratur och verklighet och för att kunna diskutera värdegrundsfrågor utifrån det lästa.

In this essay an analysis of values will be conducted on the novel Pojkarna by Jessica Schiefauer. The analysis will be done on the basis of Anders Palm's value theory, especially with his two literary characteristics ”emotionalitet” and ”interrogativitet”. Furthermore, an examination will be made on how this novel could be used in teaching swedish in senior high school from a common value-system perspective, and a teacher's and three students' view on utilizing the novel while working with the common value-system. It appears that literature has its own inherent value, but that there are also different external values that are shown by the literary characteristics that Palm writes about in his value theory. The values it focus on in the novel Pojkarna are equality, everyone's equal value and norm criticism. These are the values that are the focus of this essay because it is what the teacher and students choose to discuss during the interviews. It appears that the novel can easily be used in teaching swedish and that it is easy to justify its use considering the school's governing documents. It is also visible during the interviews that the teacher and the students express that they all think it is a good and interesting novel to work with on common value-based issues. / I denna uppsats kommer en analys av värden att göras av romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer. Denna analys kommer att göras med hjälp av Anders Palms värdeteori och då speciellt utifrån hans två litterära egenskaper emotionalitet och interrogativitet. Det kommer också att undersökas hur denna roman kan användas i svenskundervisningen i gymnasieskolan med ett värdegrundsperspektiv, samt hur en lärare och tre elever ser på användandet av romanen vid ett värdegrundsarbete. Det framkommer att litteratur i sig själv har ett eget inneboende värde, men att det också finns olika yttre värden som visas med hjälp av Palm litterära egenskaper. De värden som fokuseras i Pojkarna är jämlikhet, allas lika värde och normkritik. Det är dessa värden som ligger i fokus för denna uppsats på grund av att det är detta som läraren och eleverna väljer att diskutera under intervjuerna. Det framkommer att romanen på ett enkelt sätt går att använda i svenskundervisningen och att det lätt går att motivera användandet av den om man ser till skolans styrdokument. Det går också att se att läraren och eleverna uttrycker under intervjuerna att de alla tycker att det är en bra och intressant roman att arbeta med vid ett arbete med värdegrundsfrågor.

Syftet med denna studie är att jämföra hur genus och sexualitet skildras i Jessica Schiefauers roman Pojkarna (2011) och dess filmatisering från 2016. Studien ämnar även att utröna hur skillnader i fråga om hur medierna skildrar genus och sexualitet påverkar deras didaktiska potential i svenskundervisningen på gymnasiet. Både romanen och filmen analyseras med ett queerteoretiskt perspektiv. I analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genuskontrakt (1997,2001) för att analysera hur medierna förhåller sig till det normativa system i vilket mannen utgör normen. För att analysera hur karaktärerna förhåller sig till socialt konstruerade föreställningar om genus tillämpas Maria Nikolajevas (2017) schema över stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper. Konstruktioner av genus och sexualitet analyseras med Judith Butlers (2007, 1993) teorier om genus performativitet och den heterosexuella matrisen. I syfte att utröna filmens didaktiska potential i förhållande till romanen används Martha Nussbaums (1997) teorier om världsmedborgare och narrativ fantasi. Analysen visade att det både finns skillnader och likheter i fråga om hur genus och sexualitet konstrueras i de två medierna. Skönlitteraturens förmåga att skildra karaktärernas inre liv gör att romanen i större utsträckning kan skildra hur enskilda karaktärer påverkas av genusföreställningar. Filmen ger dock en komplexare förståelse för hur vissa av karaktärerna förhåller sig till genusstereotyper och den heterosexuella matrisen. Den didaktiska analysen visade att både romanen och filmen kan användas i syfte att utveckla elevernas narrativa fantasi, även om det finns mindre skillnader som bör beaktas i didaktiska sammanhang.

Denna uppsats behandlar porträtteringen av transmän i filmerna Pojkarna (2015) och Boys Don’t Cry (1999). Syftet är att undersöka hur karaktärernas könsidentiteter är porträtterade och även att kunna bidra med kunskap till filmskapare om hur man kan utveckla porträtteringar av transmän i film. Analysen skrivs ur ett queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv och genomförs med hjälp av Jens Eders analysmetod Karaktärsklockan. Maskulinitetsteori används för att undersöka karaktärernas maskulina uttryckssätt. Resultatet av denna undersökning visar att karaktärerna är nyanserade men att filmskaparna berövar karaktärerna rätten till sina könsidentiteter genom att de ständigt behöver rättfärdiga sig själva och sedan avslutar de filmerna med en tragisk eftersmak. Att karaktärerna berövas ett lyckligt slut kan skapa reflektioner om att det är ouppnåeligt att leva ett bra liv som transperson. / This thesis will examine the portrayal of trans men in the films Girls Lost (2015) and Boys Don’t Cry (1999). The purpose is to analyse how the characters’ gender identities are portrayed, and be able to contribute with knowledge of how to further advance the portrayal of trans men in film. The analysis is written from a queer theoretical and norm-critical perspective, with support from Jens Eder’s method of analysis Clock of Character. Masculine theory is used in order to examine how the characters express their masculine traits. The result of this study shows that the characters are nuanced, though, the filmmakers deprive them of their right to their gender identities as they constantly need to justify themselves, as well as ending both films with a tragic aftertaste. As the characters are deprived of a happy ending, this might create reflections that a good life as a trans person is unachievable.

Den här studien undersöker Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna ur ett intersektionellt, genus och maskulinitetsteoretiskt perspektiv. Analysen handlar om hur genus konstrueras och framställs i samverkan med andra kategorier som ålder och sexualitet, men också vad som präglar pojkars umgängeskoder i romanen och hur huvudkaraktären Kims upplevelse av sin egen kropp och identitet utvecklas i förhållande till detta. Vidare ligger även fokus vid romanens normbrytande och/eller normreproducerande effekter. Den metod som använts är kvalitativ, litterär textanalys. Studiens främsta genusteoretiska nyckelbegrepp är performativitet, den heterosexuella matrisen, hegemonisk manlighet och homosocialitet. Resultatet visar att framställningen av kön är skildrat på ett polariserande sätt genom två binära motsatspar i form av maskulinitet- och femininitetsideal. Dessa fungerar som ett verkningsmedel för att synliggöra den heterosexuella matrisens begränsningar för individer som faller utanför normen. Framställningen tolkas i huvudsak som normbrytande tack vare huvudkaraktären Kims uppror mot normen, även om den binära motsatsbeskrivningen bidrar till att reproducera normer. Analysen visar att pojkars umgängeskoder i romanen är starkt präglade av ett hegemoniskt maskulinitetsideal och ett traditionellt manligt homosocialt umgänge vilket i sin tur även verkar diskriminerande gentemot den underordnade formen av manlighet.

No description available.