Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera kring hur kvinnliga protagonister representeras i tre olika sydkoreanska dramaserier. Undersökningen utgår ifrån ett västerländskt genusperspektiv för att se vad för bild dramaserierna ger av den kvinnliga rollen till en internationell publik. Analysen kommer genomföras med hjälp av Jens Eders analysmetod och diskussionen kommer ta stöd ifrån Yvonne Hirdmans genusteori. Dramaserierna som har valts till denna studie är Boys over Flowers (2009), Heirs (2013) och Secret Garden (2010). I resultatet kan vi se många likheter mellan de tre kvinnliga karaktärerna trots att deras karaktärsutveckling är helt olika ifrån varandra. Även två distinkta gestaltningar av den kvinnliga rollen kan urskiljas, en som förhåller sig till den patriarkala könsmaktsordningen och en som förespråkar om jämställdhet mellan könen. Denna uppdelning visas dock vara problematisk eftersom de normaliserar varandra och på så sätt även normaliserar isärhållandet mellan mannen och kvinnan och hierarkiska principer.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur karaktären Amy March porträtterats i olikaadaptioner av Little Women. Utifrån Eders karaktärsklocka med ett fokus på fiktiv existensoch symptom analyseras fyra versioner, de från 1933, 1949, 1994 och 2019. Genom att utgåfrån ett genusperspektiv undersöks även hur tiden varje adaption gjorts under formatkaraktären. Resultatet av analysen visar att de två tidigare adaptionerna följer merkonventionella genrekonventioner där Jo står i fokus. De två senare adaptionerna ger merplats åt Amy och ger en mer nyanserad bild av karaktären. Dessutom för de uppmärksamhetentill den verklighet som kvinnor levde i under 1800-talet och har tydliga feministiska budskap.

Syftet med den här uppsatsen är att granska hur deltagare i Robinson blir gestaltade eftergenus. Den metod vi använt oss av är Jens Eders karaktärsklocka för att analysera deltagarnasbeteenden och produktionsbolaget gestaltning av dem. Vi har analyserat två konflikter ochfem deltagare. Resultatet av analysen visade att deltagarna blev gestaltade med hjälp avproduktionsbolagets val av klippning, ljudeffekter och bildkomposition. Vi kunde även segestaltning av stereotypa genusegenskaper men också undantag där deltagarna bryterstereotyperna.

I uppsatsen jämförs en kvinnlig och en manlig hjälte, utifrån ett genusperspektiv, isamtida actionfilm för att se hur de framställs. Syftet med denna uppsats är attundersöka om den kvinnliga hjälten verkligen utmanar stereotyperna. De filmernasom analyseras är The Hunger Games och The Maze Runner. Den metod somanvänds för att genomföra analysen är en karaktärsanalys utifrån karaktärsklockanskapad av Jens Eder. Resultaten av undersökningen visar tydliga tecken påstereotypiska drag hos den kvinnliga, men även den manliga hjältekaraktären. TheHunger Games är trots det ändå en film som är positiv till utvecklingen avkvinnliga hjältar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur karaktärer gestaltas i två olika reality-serier. I teorin utgår vi från stereotyper, representation, genus och härskartekniker. Den metoden som används är frågor som vi utformat utifrån Jens Eders karaktärsklocka. Vi har analyserat två karaktärer från Robinson och två karaktärer från Paradise Hotel. Resultatet av undersökningen visar på att karaktärerna från Paradise Hotel ges lite utrymme till att utvecklas som karaktärer och hamnar i stereotypiska fack. I Robinson hamnar karaktärerna tidigt i stereotypiska fack men ges mer utrymme till att utvecklas bortom den första stereotypiska framställningen.

Syftet med den här uppsatsen bygger på en gestaltningsanalys av vampyrerna Edward Culleni Twilight och Stefan Salvatore i The Vampire Diaries där fokuset handlar om hur dessavampyrkaraktärer gestaltas genom olika aspekter som utseende, kroppsspråk, humör,beteende och agerande. Jens Eders karaktärsklocka är den metod jag använt mig av för attgöra analysen på vampyrkaraktärerna. Vampyrernas samspel med andra karaktärer är ocksåen viktig del i analysen. Både samspelet med andra vampyrer och samspelet med människor.Resultatet visar att den moderna vampyren har en större utsträckning mot den “klassiska”vampyren som nästintill bara har monstruösa drag utan någon empati eller ångest över sinahandlingar. Både Stefan och Edward har både monstruösa och mänskliga skildringar i derasgestaltning som både följt med genom historien eller uppkommit under modern tid.Vampyrer har traditionellt setts som hjärtlösa monster som bara dödar. Så ser det inte ut idagen moderna vampyrfilmer och serier.

Två filmer baserade på samma manus borde rimligtvis inte kunna innehålla så stora skillna-der. Trots detta har de mottagits totalt olika. Jag tänker i denna uppsats studera ett av filmers främsta element, nämligen den av karaktären. Genom att göra en komparativ jämförelse mel-lan karaktärerna i The Wicker Man (1973) och The Wicker Man (2006). Med hjälp av Jens Eders Karaktärsklocka och Robert McKees teorier om karaktärsgestaltning undersöker jag vilken skillnaden i karaktärsgestaltningen mellan de två filmerna är och hur det påverkar dem. Svaret är att det spelar en stor roll och har troligtvis varit avgörande i hur filmerna har tagit emot av publiken.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tre storsäljande filmer från 2016 förhåller sig till jämställdhet. Den teoretiska utgångspunkten är forskning gällande jämställdhet, genus, kön och representation samt feministisk filmforskning. Metoden för att genomföra analysen är både en genomräkning av den könsfördelning som finns i filmerna likaså om de klarar Bechdeltestet och avslutningsvis en karaktärsanalys utifrån Jens Eders Karaktärsklockan. De filmerna som analyseras är Finding Dory, Captain America: Civil War och Ghostbusters. Resultaten av undersökningen visar på filmer som är ojämnställda utifrån en underrepresentation av olika genus och kön men till sin helhet kan de inte avfärdas som helt ojämnställda.

Denna uppsats behandlar porträtteringen av transmän i filmerna Pojkarna (2015) och Boys Don’t Cry (1999). Syftet är att undersöka hur karaktärernas könsidentiteter är porträtterade och även att kunna bidra med kunskap till filmskapare om hur man kan utveckla porträtteringar av transmän i film. Analysen skrivs ur ett queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv och genomförs med hjälp av Jens Eders analysmetod Karaktärsklockan. Maskulinitetsteori används för att undersöka karaktärernas maskulina uttryckssätt. Resultatet av denna undersökning visar att karaktärerna är nyanserade men att filmskaparna berövar karaktärerna rätten till sina könsidentiteter genom att de ständigt behöver rättfärdiga sig själva och sedan avslutar de filmerna med en tragisk eftersmak. Att karaktärerna berövas ett lyckligt slut kan skapa reflektioner om att det är ouppnåeligt att leva ett bra liv som transperson. / This thesis will examine the portrayal of trans men in the films Girls Lost (2015) and Boys Don’t Cry (1999). The purpose is to analyse how the characters’ gender identities are portrayed, and be able to contribute with knowledge of how to further advance the portrayal of trans men in film. The analysis is written from a queer theoretical and norm-critical perspective, with support from Jens Eder’s method of analysis Clock of Character. Masculine theory is used in order to examine how the characters express their masculine traits. The result of this study shows that the characters are nuanced, though, the filmmakers deprive them of their right to their gender identities as they constantly need to justify themselves, as well as ending both films with a tragic aftertaste. As the characters are deprived of a happy ending, this might create reflections that a good life as a trans person is unachievable.