Bakgrund: The Hunger Games (Collins, 2008) och Divergent (Roth, 2011) är succéromaner som friskt blandar teman som t.ex. identitetssökande, politisk revolt och tonårstrots. Romanerna ingår i genren young adult dystopian literature och är i gott sällskap eftersom intresset för dystopisk och post-apokalyptisk litteratur och film är stort. Ofta handlar denna genre om någon sorts samhällskritik som riktar sig mot en västerländsk samhällsstruktur, vilket även The Hunger Games (Collins, 2008) och Divergent (Roth, 2011) gör. Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av tonårsromanserna i The Hunger Games (2008) och Divergent (2011). Romanerna kommer att jämföras utifrån ett genusperspektiv med särskilt fokus på huvudkaraktärerna och deras romantiska förhållanden. En central fråga är i vilken utsträckning de utmanar eller reproducerar normer i förhållande till varandra. Metod: I analysen används närläsning som den grundläggande metoden för att besvara frågeställningarna för den här uppsatsen. I närläsningen tas det stöd av Hellspongs (2001, s. 171-177) metod för berättelseanalys eftersom den bidrar till en fullare förståelse för texten som helhet och därmed kompletterar den väl. För det jämförande inslaget i analysen används Hellspongs (2001, s. 78-81) metod för komparativ analys. Resultat: De kvinnliga protagonisterna i romanerna utgörs av normbrytande flickor som inte alls påminner om deras traditionella föregångare. I de dystopiska romanerna med dystra framtidsvisioner och förtryckande samhällen skapas det utrymme för dessa rebelliska hjältinnor att rekonstruera bilden av vad en flicka är och vad hon har möjlighet att vara. På så vis ruskar romanerna om genusnormerna. Båda romanerna har också de starka och modiga manliga motspelarna som bidragande aktörer till detta, enbart, genom att de inte är överlägsna utan att de är deras jämlikar. Det som skiljer romanerna åt är att The Hunger Games (2008) har den snälla och mjuka protagonisten Peeta som utmanar den traditionellt manliga könsstereotypen, medan de andra manliga motspelarna lever upp till den. Tillsammans utmanar de alltså normer inom heteronormen.

Syftet med denna uppsats är att jämföra boken The Hunger Games (2008) av Suzanne Collins med filmen The Hunger Games (2012) regisserad av Gary Ross och försöka ta reda på vilken sorts adaption som är gjord. Jag arbetar med boken och filmen The Hunger Games var för sig för att eventuella skillnader ska framträda tydligare vad gäller karaktärer och miljöbeskrivning. När jag gått in på djupet och jämfört boken The Hunger Games med filmen märker jag vad som är förändrat. Till exempel saknas vissa karaktärer och scener i boken i filmversionen, medan andra scener har lagts till i filmen. Samtidigt är det förståeligt att en del måste göras om och tas bort för att en bok på flera hundra sidor ska kunna visas i en film på cirka två timmar. Tillägg, borttagna avsnitt och ändringar kan vara till både fördel och nackdel. / <p>Audiovisuella studier för lärarstuderande med inriktning svenska</p>

Omkring 30 elever i de senare åren av gymnsieutbildningen fick av mig diskussionsuppgifter i vilka de skulle jämföra en svensk översatt text med dess originalversion på engelska. Sammanlagt svarade 17 elever på uppgifterna. Genom frågor för enskilda reflexioner inom ämnet, samlade jag mycket information vilket jag sedan kom att använda för att resonera kring min huvudsakliga fråga. Frågan behandlar hur personer utan nämnvärda förkunskaper eller intresse inom översättningsteori reagerade på en översatt text i jämförelse med dess originalversion. Diskussionsuppgiften genererade goda reflexioner hos ungdomarna som kan liknas vid dem som förs inom de teoretiska skolorna. Eleverna fann vissa nyckelbegrepp och kom även med nya idéer som jag inte hade funderat över. Genom elevernas funderingar kunde jag sedermera skapa jämförelser mellan dessa och de teoretiska skolornas begreppsvärld och innehåll. Man kan dock påstå att även utan att vara initierade i ämnet kunde ungdomarnas resonemang jämföras med de teoretiska skolornas diskussioner.

No description available.

Through a close analysis of Suzanne Collins’ Hunger Games series and Veronica Roth’s Divergent series, it will be shown that these two-current young adult dystopian book-film crossovers pose several relevant parallels to contemporary real-world problems. By deciphering a pattern on what garners their popularity, and most importantly analyzing the aspect of why they reached such levels of recognition, we can then begin to close in on just how important these two series are in representing the 21st century young American mindset. Taking into the equation also, how the overall-arching genre of dystopia has evolved with the times and has now adapted to reflect contemporary anxieties and fears. Looking into several elements such as a newfound desire for strong female roles, persuasive antagonists that are inspired by realistic historical precedents, and an unsettling desensitization towards violence and gore, we can then see that the successful equation of The Hunger Games and Divergent series reflects mainstream interests evocatively and effectively. It is not just an intervention into the encompassing utopian/dystopian tradition, but into today’s sociology. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2018. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

The present essay is the evaluation of women’s conditions and gender equality in the novel, the Hunger Games by Suzanne Collins. Different conditions of women such as the political, physical, marital and financial are analyzed in Panem society before and after the revolution. It is also discussed, which aspects of women’s lives are improved and which aspects are left unchanged after the rebellion of the novel. How far may revolution and the political system be influential upon the development of women and the decrease in male domination in Panem, as an example of real communities? In the final process of analysis, the lack of meritocracy in Panem society is discussed as the result of gender discriminations or the essence of policy. There are also comparisons between Panem and Greece and their heroes. The result of this comparison is, discovering a fluctuation in values, morals and political thoughts from ancient times up to an unknown future. Katniss as the heroine and the ideal female of society is primarily analyzed in each part, and then the other female characters are explored, depending on their roles and importance in the different parts.

No description available.

No description available.

The following study examines the construction of political identities in the cinematic adaptations of Suzanne Collins "The Hunger Games". This is done through the lense of a post-structuralist, discourse-oriented, theoretical framework. Drawing on Chantal Mouffe's and Ernesto Laclau's concept of hegemony as well as Kimberle Crenshaw's theory of intersectionality (amongst others), I used the series main protagonist - Katniss Everdeen - as the focal point of my analysis. Situated in the intersection between class, gender and race, she is a pivotal subject in the hegemonic struggle of the films, having been labelled as a feminist icon. My aims were as follows: Firstly, I wished to establish the hegemonic structures of The Hunger Games. Secondly, I interpreted in what ways Katniss Everdeen related to these, and lastly, I sought to connect my findings to central concepts of school democracy - as I am to become an upper secondary teacher in social studies.       The analysis leaves one ambiguous as to whether Katniss is to be seen as a subversive or conformist figure. If we look at the narrative where she acts as the unifying "Mockingjay" in the struggle against "The Capitol", several subversive acts can be found - especially concerning class. However - the parallell narrative of the love-triangle, the one between Katniss, Peeta and Gale, distorts the picture. The revolutionary subversiveness of Gale is contrasted with the democratic conformity of Peeta. In the end, Katniss chooses the latter. This is to be seen against the horizon that most characters in disadvantaged positions die in their hegemonic resistance. Democracy is thus construed as the safe option, whereas heteronormativity and racism remain largely unchallenged. Regarding the reality of pupils - Katniss can be used to illustrate the limits and possibilities of the intersectional experience, and more so, to demonstrate the precariousness of diverging from the norm.

By employing the critical studies of adolescence from Nancy Lesko, Roberta Trites, and Maria Nikolajeva and the study of positive and negative symbols of rebellion examined by Robert Lindner through Leerom Medovoi, I will interrogate the popular notion that female protagonists in dystopian Young Adult Literature (YAL) are strong, self-aware rebels who are positive role models to YA readers. Using the didactic nature of dystopian literature, I will examine how adult authors consciously (or unconsciously) set ideological standards for their YA readers through the female protagonists and how these standards are not as empowering as they initially seem. To address this disparity between what is promoted as rebellion and what is actually enacted by female protagonists, I will analyze Suzanne Collins' The Hunger Games trilogy and Ally Condie's Matched trilogy. The analysis will conclude that the female protagonists are problematic, subscribing to specific, conservative ideologies presented in the novels which prohibits them from seeing through the rebellion they are involved in and that their choices are determined by male characters instead of their own self-awareness.