Våren 2009 drabbades Mexiko av en okänd smitta. Många människor insjuknade snabbt och man misstänkte att smittan hade sitt ursprung i ett virus, som tidigare endast upptäckts hos grisar. Av den orsaken kom smittan att gå under namnet svininfluensa. Smittan spreds hastigt i stora delar av världen. I maj, cirka en månad efter de första utbrotten i Mexiko, bekräftades det första fallet av svininfluensa i Sverige. Den 11 juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) influensan som en pandemi. Allmänhetens behov av snabb och tillförlitlig information växte i takt med svininfluensans framfart och de svenska medierna och myndigheterna slet hårt för att uppfylla sin roll som informationskanaler. Den här kandidatuppsatsen behandlar hur förhållandet mellan dagspressen och myndigheter fungerade i samband med rapporteringen om svininfluensan under fyra tidsperioder 2009. Studien är uppdelad i två delar med en större kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ textanalys och bygger på 76 artiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och 60 texter från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Artiklarna och texterna från dagspressen och myndigheterna fungerade som underlag i vår strävan efter att studera samarbetet mellan de båda parterna. För att studera förhållandet har vi tittat på hur de liknar eller skiljer sig från varandra i sin rapportering om svininfluensan till allmänheten. Dessutom har vi studerat hur rapporteringen och förhållandet förändrades under fyra tidsperioder 2009. Som teoretiskt perspektiv har vi använt Roland Nordlunds idealmodell ”Triangeldramat” i vår undersökning. Modellen visar hur kommunikationen mellan sändare, förmedlare och mottagare bör fungera i demokratiskt samhälle. Resultatet av vår undersökning visar bland annat att dagspressen och myndigheterna främst skiljde sig åt under de två första tidsperioderna och liknade varandra under de två sista tidsperioderna i sin rapportering om svininfluensan. Resultatet visar även att de båda parterna var mindre samarbetande under den andra tidsperioden och mer samarbetande under den fjärde tidsperioden. Utifrån detta resultat kan man dra slutsatsen att förhållandet mellan dagspressen och myndigheterna förändrades från ett splittrat förhållande i början av de fyra tidsperioderna till ett mer samspelt förhållande i slutet av de fyra tidsperioderna.

No description available.

Young adult (YA) romance och forskningen kring det är ofta fokuserad på flickorna inom och runt genren. Med tanke på mängden pojkkaraktärer och triangeldramer i YA romance, finns det endast lite forskning kring det. Uppsatsens syfte är därför att analysera och jämföra hur pojkkaraktärernas genuskonstruktioner presenteras i triangeldramer i YA romance, samt att se vilka ideologiska implikationer valet av pojke har. Pojkarna är Cricket och Max från Lola and the Boy Next Door (2011/2014) av Stephanie Perkins, och Rick och Xavier från Loveboat, Taipei (2020) av Abigail Hing Wen. Analysen, som görs med en kvalitativ och komparativ metod, grundar sig i genus- och maskulinitetsteori med särskilt avstamp i Raewyn Connells teorier om hegemoni (2000; 2005) och Magnus Öhrns Pojklandet (2017). Den tidigare forskningen om maskuliniteter i YA romance samt om genus över lag i triangeldramer är begränsad. Forskningsöversikten visar dock att forskning om maskuliniteter i vuxenromance, och i övrig ungdomslitteratur, samt om triangeldramernas andra aspekter har bedrivits. Analysens resultat visar att Perkins och Wen har konstruerat pojkkaraktärer där samtliga, om än i olika utsträckning, blandar hegemoniska drag med utmaningar. Pojkarna kan grovt delas in i en ”good guy”, Cricket och Rick, och en ”bad boy”, Max och Xavier (Day 2020, s. 165). Båda flickprotagonisterna väljer den snälla och ansvarstagande pojken som matchar henne utseendemässigt och intressemässigt. Pojken som väljs har i högre utsträckning en bra relation till sin familj och är villig att offra pojklandet och möta sina problem. Den största skillnaden är Wens sätt att visa det som närmar Rick och Xavier olika hegemonier som konstruktioner. Mot bakgrund av den samhälleliga kontext vi befinner oss i är det viktigt att kritiskt undersöka de maskuliniteter som sprids, och YA romance är en viktig del i det.