No description available.

Syfte och frågeställningar: Genom en publikstudie undersöka i vilken utsträckning följare av reality serien Paradise Hotel uppfattar deltagarna och deras relationer som verkliga. I vilken utsträckning uppfattar publiken deltagarna och deras relationer som äkta och verkliga? Hur uppfattar publiken deltagarnas beteende samt agerande i den iscensatta miljön de befinner sig i? Metod och material: Studien är gjord som en kvalitativ publiksstudie där det empiriska materialet består av fyra stycken inledande intervjuer som sedan följs av två fokusgrupper med fyra deltagare i respektive grupp. Materialet transkriberas, kodas och tolkas utifrån Ervin Goffman dramaturgiska perspektiv. Huvudresultat: Efter genomförda fokusgrupper kan slutsatser dras kring den verklighet följare av Paradise Hotel upplever. Den tydligaste slutsatsen är att publiken inte upplever programmet som en avspegling av verkligheten och att deltagarna i större eller mindre utsträckning spelar en roll. En person i den miljön och situation som deltagarna befinner sig i uppfattas inte kunna vara sig själv och sitt “riktiga jag”.

The purpose of this thesis is to examine how power structures concerning gender and sexuality emerge through the use of language in the Swedish reality show Paradise Hotel. Of particular interest is the representation of heterosexual relations in the show. Because of its interest in the relationship between power, gender and sexuality, the thesis is based on theories from gender and discourse studies. The specific theories referred to are Michel Foucault’s understanding of power, stereotypes according to Stuart Hall, Yvonne Hirdman’s gender system and contract theory, Judith Butler’s heterosexual matrix and R.W. Connell’s theory of hegemonic masculinity. The empirical data consists of eight episodes of Paradise Hotel from 2014, which has been transcribed and analysed through the use of Norman Furlough’s critical discourse analysis (CDA). The results showed that Paradise Hotel portrays the male and female participants as fundamentally different and therefore they are allowed to behave in different ways. Among other things, it appeared that men have a high sex drive and they expect to get this need satisfied. The women on the other hand are discredited if they have sex with many partners. As a part of the concept of Paradise Hotel is to share rooms with a partner of the opposite sex there are certain expectations of intimacy. The male participants exercise power by claiming their partners as possessions. Neither do they respect the female boundaries regarding their bodies and sexuality. The women also participate in maintaining the patriarchal order in the show. However, some of the female participants oppose to a norm saying women should be sexually passive. For competition purposes they use their bodies and cunning in order to influence the men. Notably, while some of the discourses that emerged in the analysis reflect social power structures, others are reserved to Paradise Hotel since there are rules that only apply to the show.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framställningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero på. Syftet är även att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna på sociala medier kan ha för användarnas föreställningar om kön och sexualitet. Frågeställningarna är: “Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse på Twitter? I så fall, på vilket sätt och vad kan det bero på?” och “Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha någon betydelse för Twitter-användarnas föreställningar om kön och sexualitet? I så fall, på vilket sätt?”. För att uppnå syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inläggen på hashtagen #paradisehotelse. För att sedan analysera resultatet och besvara studiens frågeställningar, använder vi oss av teori om nya och sociala medier samt kultur- och genusteori. Det material vi utför den netnografiska analysen på kom att bli ungefär 2500 Twitter-inlägg. Materialet avgränsas dock inför den kritiska diskursanalysen. Resultaten visar att skribenterna på #paradisehotelse reproducerar köns- och heteronormer i en stor utsträckning, ofta implicit. Detta sker genom att de manliga Paradise Hotel-deltagarna ges ett större spelrum än de kvinnliga i sitt agerande, utseende och sexuella anspelning, utan att de uppfattas negativt. Köns- och heteronormer kan reproduceras i skribentens försök att själv passa in i dem samt att man förväntas uttrycka sig om givna saker och på ett givet sätt på hashtagen. De få skribenter som uttrycker kritik mot köns- och heteronormer gör detta enbart i relation till tydligt könsstereotypa händelser i Paradise Hotel. Meningsreproduktionen på hashtagen skulle kunna ha en betydelse för föreställningarna hos de Twitter-användare som är passiva i sin mediekonsumtion, vilket resultaten tyder på då majoriteten av skribenterna accepterar och återger, utan reflektion, det normativa innehållet i Paradise Hotel. Konsekvenserna kan vara skeva värderingar kring vad som är “rätt” och normalt kring kön och sexualitet, vilket är normer som skribenterna själva strävar efter att passa in i för att uppfattas normala. / Aim: This research aims to investigate how gender and sexuality discourses are expressed in social media, in connection with how gender and sexualities are presented in tv, and what reasons that could be behind it. The aim is also to research if and how the messages on social media could affect the Twitter users’ ideas of gender and sexuality. The research questions are: “Are gender norms and heteronormativity reproduced on the Twitter hashtag #paradisehotelse? If so, how and what could the reason/s be?” and “Could the interaction with the tv-show Paradise Hotel through Twitter affect the Twitter users’ ideas of gender and sexuality? If so, how?”. Method/Material: The methods that are used in order to achieve the purposes of this study, are netnography and critical discourse analysis. The material consists of approximately 2500 tweets that are produced on #paradisehotelse. To analyse the results and answer the research questions, theories about new and social media, gender and culture are applied to the study. Main results: Gender norms and heteronormativity are reproduced to a large extent on the hashtag, often implicitly. This happens by the Twitter users accepting and celebrating the male Paradise Hotel participators’ manners, sexuality and looks, whereas the females mostly are criticized for these aspects. The reasons behind the reproduction of norms of gender and heterosexuality on the hashtag could be that the writers are trying to represent themselves as normal by pointing out when someone else is diverging from the norms, or that one is expected to express in a certain way and about certain things on the hashtag. The few writers that question the norms only do so in relation to extreme incidents of Paradise Hotel that are obviously characterized by gender and heterosexuality norms. The tweets could affect the ideas of gender and sexuality of the Twitter users that are passive in their media consumption, which the results tell us that most of them are, based on their reproduction of the normative content of Paradise Hotel. The consequences could be narrow perspectives about gender and sexualities – what is considered “right” and normal – which are the norms that the writers themselves are striving to fit into to represent themselves as normal.

This thesis examines the reproduction of gender norms and the resistance against them in the Swedish reality TV show Paradise Hotel, using Raewyn Connell's theories Hegemonic Masculinity and Gender Hierarchy together with the method multimodal critical discourse analysis. Previous research has shown a reproduction of traditional gender norms in Reality-TV, along with the presence of a power imbalance between the contestants and the production itself, where the production holds the power. Despite discourses of feminist character taking a greater place in western society after the #MeToo movement, Paradise Hotel is yet today a subject of discussion in Swedish media, accused of presenting a sexist discourse. Discourses of hegemonic gender norms and resistance against them has been the subject of study in eight episodes from season 11 of Paradise Hotel. Through the usage of a theoretical framework focusing on gender, culture making and representation, the results show that typical gender norms can be spotted through the contestants' practices of stereotypical traits connected to the traditional ideas of masculinity and femininity. The study also shows resistance against these norms, primarily by the female contestants and through their practice of typical masculine traits. The maintenance of the stereotypical gender norms is dominant by the production amplifying the contestant’s actions of resistance as comedy through special effects, reducing women to sexual objects intended for male pleasure and reinforcing the image of the man as the omnipotent gender role.

I vår uppsats har vi undersökt hur medierapporteringen av dokusåpan Paradise Hotel har förändrats under tidsperioden 2005 till 2014. Vi har gjort detta genom att undersöka medierapporteringen över tid och jämfört Aftonbladets och Expressens pappersartiklar från de valda åren med varandra. De konkreta frågor som ställts till artiklarna är "hur har rubrikerna förändrats?", "vilken vinkling har artiklarna?", "hur beskrivs deltagarna?" samt "vilken sorts personer rapporteras det om mest?". Eftersom vår studie handlar om en förändrad medierapportering av en dokusåpa så kan den ses som ett fall av kvällspressens nöjesrapportering. Det vi har kommit fram till genom att studera de valda artiklarna är att de artiklar som publiceras i Aftonbladets och Expressens pappersupplagor som uppmärksammar Paradise Hotel i dag inte vinklas hårdare nu. Samtidigt har vi sett en förändring där media har gått från att beskriva programmet som något skandalomsusat till en mjukare beskrivning där negativa epitet som "sexsåpa" i lika hög grad som tidigare inte används i tidningsartiklar om programmet . Rapporteringens fokus har också flyttat från konflikter och bråk deltagarna emellan till sex, relationer och deltagarnas privatliv. Således gestaltas såväl programmet som dess deltagare på ett annorlunda sätt idag än vad de gjordes år 2005, dock nödvändigtvis inte hårdare

Realityshower och dokusåpor tar allt större plats i våra tv-tablåer och är under ständig debatt. Programmen sänds numera på prime time och finns hela tiden tillgängliga via internet. Just nu är dokusåpan Paradise Hotel mest aktuell och har fått utstå mycket kritik. Detta på grund av de stora mängder alkohol som deltagarna dricker samt programmets inslag av sexuell karaktär.     Genrens namn, reality-tv, ger sken av att det är verkligheten som speglas i programmen, men hur verkligt är egentligen det vi får se? Hur stor makt har produktionsbolaget över deltagarna och hur redigeras det filmade materialet för att locka tittarna? Det är frågor som den här uppsatsen syftar till att försöka besvara. Vi ville, utifrån deltagarnas synvinkel, undersöka hur verklig reality-tv verkligen är.     För att göra detta har vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med sex deltagare från dokusåpan Paradise Hotel. Dessa har vi sedan analyserat med hjälp av en hermeneutisk analysmetod. De teoretiska perspektiv vi främst använt oss av är individualism, voyeurism och narcissism.     Det är svårt att ge några exakta svar på de frågeställningar som ligger till grund för studien då deltagarnas åsikter ofta går isär. Vi har dock kunnat konstatera att de flesta av dem vi intervjuat inte sökte till programmet själva, utan blev handplockade av produktionsbolaget. Det är också tydligt att deltagarna tilldelas roller i efterhand när det filmade materialet redigeras. Dessa roller är vissa av deltagarna nöjda med, medan andra är upprörda över hur de framställts i tv. / Realityshows and docusoaps gets more and more space in our TV-guides and are under constant debate. It is more usual nowadays that the shows are being aired on prime time than before, and the shows are constantly available on internet. Right now the show Paradise Hotel is most current and has endured a lot of criticism because of the amount of alcohol and sex it contains.     The name of the genre, reality-TV, makes it sound like it is the reality that is reflected in the shows, but how real is actually reality-TV? How much power does the production company have over the participants and how much is the filmed material edited afterwards to attract the audience? It is questions like this we will try to give answers to in this study. Our purpose is to examine how real reality-TV is, from the participants' point of view.     To do this we have chosen to do semi structured interviews with six participants from the reality show Paradise Hotel. This has been analyzed through a hermeneutic point of view.     It's hard to give any exact answers to the questions that the study is based on because of the different opinions of the participants. Though, we found that most of the persons that we have interviewed did not apply for the show themselves, they got handpicked from the production company. Also, it is obvious that the participants have been assigned characters afterwards when the shot material has been edited. It is also clear that some of the participants are pleased with the character they have been assigned, while others are upset with how they have been changed into someone they are not.

Thesis (M.B.A.)--University of Hong Kong, 1997. / Includes bibliographical references (leaf 88).

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka svordomar som används mest, vilka huvudsakliga funktioner som svordomarna har, samt vilka engelska svordomar som används och hur de används. Utgångspunkt är Ljungs (2007:40–61) svordomsfunktioner. Materialet är ett avsnitt av dokusåpan Paradise Hotel. Alla svordomar som förekommer i materialet har placerats in i olika kategorier för att sedan analyseras, främst utifrån Ljungs (2007:40–61) forskning om funktioner. Resultatet visar att de svordomar som används mest är fan och jävla. Svordomarna används främst för att förstärka eller betona något. Den engelska svordom som används mest är fucking och även de engelska svordomarna används främst för att förstärka eller betona.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka genusstereotyper i massmedialt innehåll.Genom att analysera presentationsvideor från realityserien Paradise Hotel Sverige ämnarstudien bidra till en djupare förståelse för hur genusstereotyper (re)produceras och hur dessakan relateras till olika diskurser och maktrelationer kring genus. Metodologiskt har vi använtoss av en multimodal kritisk diskursanalys där lexikala val, visuella- och kroppsliga uttryckanalyseras. Teorierna och begreppen som väglett analysen är genusteori, socialsemiotisk teori,stereotyper med fokus på femininitet och maskulinitet, diskurs och makt. Studiens resultat ärambivalent. Dels visar den på att deltagarna framställs utifrån genusstereotypa föreställningar,dels visar resultaten även på att en del normbrytande företeelser kommer till yta. Kvinnorna ärde som mest frångår den traditionella synen på femininitet medan männen till mestadelsfortfarande framställs genom maskulina attribut och stereotyper.