Vår studie handlar om hur pedagoger i förskolan resonerar angående HBTQ-certifieringens eventuella plats i förskolan. Studien bygger på tankar från pedagoger vid en certifierad förskola och vid två icke certifierade förskolor som deltagit i fokusgrupper där pedagogerna diskuterat kring hur de tänker angående HBTQ-certifieringen i förskolan samt normkritiskt arbete och kunskapen inom HBTQ-frågor. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som pedagoger anser vara viktiga att resonera kring gällande HBTQ-certifiering, normer, normkritiskt arbete och familjekonstellationer i förskolan. I kapitlet centrala begrepp redogörs förklaringar av följande begrepp: HBTQ-begrepp, normer och normkritik, genus och kön, heteronormen, regnbågsfamiljer, queerbegreppet och toleransbegreppet. Här ges en beskrivning av dessa begrepp som genomsyrar studien och ger en grundläggande förståelse. Tidigare forskning innehåller forskning om HBTQ-certifikatet, HBTQ-historia, Internationell forskning om HBTQ, normer och normkritiskt arbete i förskolan, diskriminering och kränkande behandling samt arbete för diskriminering och kränkande behandling och jämställdhetsarbete. I analysen redogörs för vårt viktigaste empiriska material där man kan följa pedagogernas resonemang och diskussion från fokusgrupperna. Ämnena vi fokuserar på är HBTQ-certifieringen, normkritiskt arbete i förskolan och kunskap. Vi bidrar med en analys av materialet och de resultat som vi kommer fram till. Resultatets viktigaste poäng är den tydliga kunskapsbristen bland pedagogerna i förskolan. Vi avslutar med en diskussion kring våra slutsatser och förslag på vidare forskning inom ämnet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilka sätt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framställningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero på. Syftet är även att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna på sociala medier kan ha för användarnas föreställningar om kön och sexualitet. Frågeställningarna är: “Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse på Twitter? I så fall, på vilket sätt och vad kan det bero på?” och “Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha någon betydelse för Twitter-användarnas föreställningar om kön och sexualitet? I så fall, på vilket sätt?”. För att uppnå syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inläggen på hashtagen #paradisehotelse. För att sedan analysera resultatet och besvara studiens frågeställningar, använder vi oss av teori om nya och sociala medier samt kultur- och genusteori. Det material vi utför den netnografiska analysen på kom att bli ungefär 2500 Twitter-inlägg. Materialet avgränsas dock inför den kritiska diskursanalysen. Resultaten visar att skribenterna på #paradisehotelse reproducerar köns- och heteronormer i en stor utsträckning, ofta implicit. Detta sker genom att de manliga Paradise Hotel-deltagarna ges ett större spelrum än de kvinnliga i sitt agerande, utseende och sexuella anspelning, utan att de uppfattas negativt. Köns- och heteronormer kan reproduceras i skribentens försök att själv passa in i dem samt att man förväntas uttrycka sig om givna saker och på ett givet sätt på hashtagen. De få skribenter som uttrycker kritik mot köns- och heteronormer gör detta enbart i relation till tydligt könsstereotypa händelser i Paradise Hotel. Meningsreproduktionen på hashtagen skulle kunna ha en betydelse för föreställningarna hos de Twitter-användare som är passiva i sin mediekonsumtion, vilket resultaten tyder på då majoriteten av skribenterna accepterar och återger, utan reflektion, det normativa innehållet i Paradise Hotel. Konsekvenserna kan vara skeva värderingar kring vad som är “rätt” och normalt kring kön och sexualitet, vilket är normer som skribenterna själva strävar efter att passa in i för att uppfattas normala. / Aim: This research aims to investigate how gender and sexuality discourses are expressed in social media, in connection with how gender and sexualities are presented in tv, and what reasons that could be behind it. The aim is also to research if and how the messages on social media could affect the Twitter users’ ideas of gender and sexuality. The research questions are: “Are gender norms and heteronormativity reproduced on the Twitter hashtag #paradisehotelse? If so, how and what could the reason/s be?” and “Could the interaction with the tv-show Paradise Hotel through Twitter affect the Twitter users’ ideas of gender and sexuality? If so, how?”. Method/Material: The methods that are used in order to achieve the purposes of this study, are netnography and critical discourse analysis. The material consists of approximately 2500 tweets that are produced on #paradisehotelse. To analyse the results and answer the research questions, theories about new and social media, gender and culture are applied to the study. Main results: Gender norms and heteronormativity are reproduced to a large extent on the hashtag, often implicitly. This happens by the Twitter users accepting and celebrating the male Paradise Hotel participators’ manners, sexuality and looks, whereas the females mostly are criticized for these aspects. The reasons behind the reproduction of norms of gender and heterosexuality on the hashtag could be that the writers are trying to represent themselves as normal by pointing out when someone else is diverging from the norms, or that one is expected to express in a certain way and about certain things on the hashtag. The few writers that question the norms only do so in relation to extreme incidents of Paradise Hotel that are obviously characterized by gender and heterosexuality norms. The tweets could affect the ideas of gender and sexuality of the Twitter users that are passive in their media consumption, which the results tell us that most of them are, based on their reproduction of the normative content of Paradise Hotel. The consequences could be narrow perspectives about gender and sexualities – what is considered “right” and normal – which are the norms that the writers themselves are striving to fit into to represent themselves as normal.

The 1980s was a decade when homosexuality was frequently debated because of the contemporary incoming of aids. Since aids first affected homo- and bisexual men they became stigmatized as the risk group. The Swedish authorities started to act with epidemical methods at 1985/86, which restricted the sexual minority. This study, unlike others made before, contextualizes the lawmaking of Bastuklubbslagen, a prohibition concerning gaysaunas, by analyzing it with queer theoretic perspectives. Through an investigation of Bastuklubbslagen and contemporary sexual norms, this survey shows that the making of distinctions between hetero- and homosexuality were central to the context of the lawmaking. The outcome primarily shows that sexual norms were linked to a heteronormative point of view when Bastuklubbslagen was motivated by the authorities. Heteronormative ideals about monogamy and twosomeness made impact on the founding of the law. Sex between men was pointed out as harmful and gaysaunas as the explicit locations for the spreading of aids. My survey is contextualizing behaviors as the authorities described meant a risk of being infected by aids, or to spread it. My study has shown that homo- and bisexuals were regarded as the active actors of aids increasing, while the heterosexual majority was passivated. In the field of historical queer studies this study enhances the greatness of heterosexual normativity within the stigmatization and sanctions made by the authorities’, as Bastuklubbslagen became an aids prevention strategy.