Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006. / S. 285-296: Bibliografi.

<p>Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.</p>

<p>Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att mottagningarna i hög grad hade anpassats så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna. De flesta av kuratorerna skattade sin HB-kunskap som god och många tyckte att HB-utbildning var viktigt och att de hade nytta av en sådan. Två tredjedelar av kuratorerna hade gått en HB-utbildning och den gjorde att många av kuratorerna ändrat sitt arbetssätt i något avseende. Kuratorerna fick även en högre medvetenhet om heteronormativiteten och dess verkningar. De mottagningar vars kurator gått en HB-utbildning hade högre HB-kompetens än de som inte gått utbildningen. Skillnaderna var däremot inte särskilt stora.</p>

<p>Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor.</p><p>Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext. Spår av dessa problemområden gick att utläsa i likabehandlingsplanernas diskurser. Tidigare forskning och insatta på området fokuserade på skolans roll som normgivare och socialisationsarena. Detta tillsammans med mål i gymnasieskolans styrande dokument ledde oss till att benämna den önskade situationen ”integration” vilken krävde fokus på den strukturella nivån. De flesta likabehandlingsplanernas diskurser fokuserade dock på den individuella nivån, då lösning av enskilda situationer samt eventuella kränkningar elever emellan låg i fokus.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Vikten av ett kontinuerligt arbete med värdegrunden i skolan återspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (1948) belyser alla människors lika värde och individens okränkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa områden är undermåligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmärksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm & Wernersson 2003), om kränkningar i skolan, visar att arbetet mot homofobi ger sämst resultat.</p><p>Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare arbetar med frågor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svårigheter. Resultatet visade att arbetet med frågor kring homo- och bisexualitet i skolan är begränsat. I de fall där det förekom skedde det skilt från övrig verksamhet. I stället hänvisade de flesta intervjupersonerna till enstaka skolämnen. Samtidigt angavs att det övergripande värdegrundsarbetet lättare kan relateras till den övriga verksamheten.</p><p>De svårigheter som uppgavs med arbetet kring frågor om homo- och bisexualitet varierade. De personer som inte arbetar med frågorna menade att det är svårt att relatera till dem i undervisningen. För lärare som belyser de här frågorna utgjordes problemen snarare av negativa attityder i omgivningen. Dessa svårigheter är desamma som angavs för arbetet med värdegrunden.</p><p>Lärares professionalitet kan diskuteras då de ger uttryck för homofobi i undervisningen. Med styrdokument som betonar alla människors lika värde måste ett sådant agerande betraktas som ett tjänstefel. Det är unga homo- och bisexuellas mänskliga rättighet att bli respekterade på jämlika villkor som deras heterosexuella klasskamrater. Där har varje lärare en avgörande roll som inte kan förhandlas bort.</p>

Sammanfattning Vikten av ett kontinuerligt arbete med värdegrunden i skolan återspeglas i olika styrdokument, vilka i likhet med FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna (1948) belyser alla människors lika värde och individens okränkbarhet. Trots detta visar undersökningar att skolans arbete med dessa områden är undermåligt och endast förunnat den normgivande majoriteten, med andra ord inte homo- och bisexuella. Till exempel har endast 19 procent av skolorna i sammanlagt 86 kommuner uppmärksammat homosexualitet i de lokala arbetsplanerna (Relationer i skolan 2002). En annan undersökning (Osbeck; Holm &amp; Wernersson 2003), om kränkningar i skolan, visar att arbetet mot homofobi ger sämst resultat. Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare arbetar med frågor kring homo- och bisexualitet, vilka möjligheter som finns samt olika svårigheter. Resultatet visade att arbetet med frågor kring homo- och bisexualitet i skolan är begränsat. I de fall där det förekom skedde det skilt från övrig verksamhet. I stället hänvisade de flesta intervjupersonerna till enstaka skolämnen. Samtidigt angavs att det övergripande värdegrundsarbetet lättare kan relateras till den övriga verksamheten. De svårigheter som uppgavs med arbetet kring frågor om homo- och bisexualitet varierade. De personer som inte arbetar med frågorna menade att det är svårt att relatera till dem i undervisningen. För lärare som belyser de här frågorna utgjordes problemen snarare av negativa attityder i omgivningen. Dessa svårigheter är desamma som angavs för arbetet med värdegrunden. Lärares professionalitet kan diskuteras då de ger uttryck för homofobi i undervisningen. Med styrdokument som betonar alla människors lika värde måste ett sådant agerande betraktas som ett tjänstefel. Det är unga homo- och bisexuellas mänskliga rättighet att bli respekterade på jämlika villkor som deras heterosexuella klasskamrater. Där har varje lärare en avgörande roll som inte kan förhandlas bort.

Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.

Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att mottagningarna i hög grad hade anpassats så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna. De flesta av kuratorerna skattade sin HB-kunskap som god och många tyckte att HB-utbildning var viktigt och att de hade nytta av en sådan. Två tredjedelar av kuratorerna hade gått en HB-utbildning och den gjorde att många av kuratorerna ändrat sitt arbetssätt i något avseende. Kuratorerna fick även en högre medvetenhet om heteronormativiteten och dess verkningar. De mottagningar vars kurator gått en HB-utbildning hade högre HB-kompetens än de som inte gått utbildningen. Skillnaderna var däremot inte särskilt stora.

Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor. Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext. Spår av dessa problemområden gick att utläsa i likabehandlingsplanernas diskurser. Tidigare forskning och insatta på området fokuserade på skolans roll som normgivare och socialisationsarena. Detta tillsammans med mål i gymnasieskolans styrande dokument ledde oss till att benämna den önskade situationen ”integration” vilken krävde fokus på den strukturella nivån. De flesta likabehandlingsplanernas diskurser fokuserade dock på den individuella nivån, då lösning av enskilda situationer samt eventuella kränkningar elever emellan låg i fokus.

Denna studie undersöker bisexuella/pansexuella personers livsberättelser genom en narrativ, tematisk analys. Fokus i dessa berättelser är hur bisexuella/pansexuella personer förhåller sig till samhälleliga normer kring sexualitet och genus i berättelsen om den egna läggningen. Genom kvalitativa intervjuer med fem bisexuella/pansexuella personer i Umeå med omnejd har material samlats in. Ur ett queerteoretiskt perspektiv framkom det i analysen att bisexuella/pansexuella personer ständigt förhåller sig till de samhälleliga normer som finns kring sexualitet och genus. Det handlar om normer, så som heteronormen och mononormen som finns och verkar inom de bisexuella/pansexuella, samt normer som verkar inom andra i deras närhet. Konsekvenserna är olika beroende på om människor följer dessa normer, där normbrytarna är de som lägger ner mer energi på att klassificera den egna sexualiteten. Likväl som normen antar att alla är heterosexuella, behöver inte heterosexuella bekänna sig eller tänka lika mycket kring de egna begären så som icke-heterosexuella gör. Utifrån narrativen får inte dessa personer bara ”vara” utan måste försvara sig gentemot andras bemötanden eller vad som förväntas enligt normer. Detta kan få både direkta och indirekta konsekvenser för bisexuella/pansexuella personer, under vilka villkor deras sexualitet får existensberättigande, för dem själva och för andra. Dessa konsekvenser visade sig i form av att respondenternas sexualitet blev ifrågasatt och villkorad av andra, samt var tvungna att försvara den egna normbrytande sexualiteten. Det visade sig även att familjesituationen och kön har betydelse för hur respondenterna upplevde och accepterade den egna sexualiteten. De respondenter som kom från familjer med mer konservativa åsikter hade större problem att acceptera sig själva, än de som kom från mer accepterande hem. kvinnorna hade mer positiva upplevelser av att komma till insikt med de egna begären än vad männen i undersökningen hade.