<p>Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor tolkar och förstår hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sätt att förstå och förhålla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsägelsefull bild av kvinnan som framställs i både Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City på så vis att de är självständiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga på grund av att de är ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rätte mannen. Kvinnorna i L Word tillskrivs mänsklighet och djup eftersom vardagen direkt knyts till karaktären och handlingen. Informanterna ser att båda programmen som socialiseringsagenter på så vis att de lyfter fram att kvinnor har en egen sexualitet och att kvinnor kan ha en sexualitet utan att den innefattar män. Informanterna upplever att detta kan bidra till att förändra synen på kvinnors sexualitet. I tolkandet och meningsskapandet i mötet med Sex and the City och L Word använder informanterna sig av en populärkulturell kompetens. De använder ofta referenser till andra populära program för att förklara eller förtydliga vad de menar. Den sexuella heteronormativiteten har betydelse för framställningen av sexualitet i båda programmen. I Sex and the City verkar en tydlig heterosexuell norm även om karaktärerna gör homosexuella erfarenheter. Dessa erfarenheter fungerar dock som reproducerande av heteronormativiteten på så vis att de ständigt söker sig tillbaka till det heterosexuella. I L Word framställs det heterosexuella nästan som det avvikande och där blir det icke-normativa istället till norm.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor tolkar och förstår hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sätt att förstå och förhålla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsägelsefull bild av kvinnan som framställs i både Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City på så vis att de är självständiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga på grund av att de är ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rätte mannen. Kvinnorna i L Word tillskrivs mänsklighet och djup eftersom vardagen direkt knyts till karaktären och handlingen. Informanterna ser att båda programmen som socialiseringsagenter på så vis att de lyfter fram att kvinnor har en egen sexualitet och att kvinnor kan ha en sexualitet utan att den innefattar män. Informanterna upplever att detta kan bidra till att förändra synen på kvinnors sexualitet. I tolkandet och meningsskapandet i mötet med Sex and the City och L Word använder informanterna sig av en populärkulturell kompetens. De använder ofta referenser till andra populära program för att förklara eller förtydliga vad de menar. Den sexuella heteronormativiteten har betydelse för framställningen av sexualitet i båda programmen. I Sex and the City verkar en tydlig heterosexuell norm även om karaktärerna gör homosexuella erfarenheter. Dessa erfarenheter fungerar dock som reproducerande av heteronormativiteten på så vis att de ständigt söker sig tillbaka till det heterosexuella. I L Word framställs det heterosexuella nästan som det avvikande och där blir det icke-normativa istället till norm.

Det här är en kandidatuppsats vars syfte är att undersöka gymnasieungdomars attityder till och åsikter om vad som är normen i sexuella sammanhang samt hur deras syn på olika sexuella läggningar ser ut. Ämnet som har valts för undersökning beror på författarnas egna intressen samt att vi anser att det är relevant för socialt arbete att ha kunskap om de sexuella normer som finns bland ungdomar idag. Detta för att man ska kunna bemöta dem på ett korrekt och kompetent vis. Sex stycken semistrukturerade intervjuer med gymnasieungdomar har genomförts. Sedan har en kvalitativ innehållsanalys gjorts där materialet har analyserats med hjälp av tre teorier: socialkonstruktionism, queerteori och sexuella script. De viktigaste slutsatserna som har dragits av studien är att den sexuella normen handlar mycket om ett heteronormativt samliv och att stora skillnader finns mellan vad som är norm för respektive kön.

No description available.

Den här studien handlar om upplevelsen av ansvar inom heteronormativa par där ansvaret handlar om skyldigheten att vårda relationen. Studien rör sig kring könsmaktsordning i relation till den upplevda relationen och under vilka premisser som mannen och kvinnan kan ta ansvar. Studien är hermeneutisk och bygger på fem berättelser från fem informanter som befinner sig i heteronormativa relationer. Dessa redogör för hur de upplever sin relation och hur de upprätthåller den. Detta inkluderar bland annat idéer om den upplevda identiteten i relation till den andre. Vidare diskuterar studien idén om den upplevda identiteten i relation till könskategorierna man och kvinna. Studien stödjer sig på både socialkonstruktionistisk teori men även Butlers performativitetsteori. Resultatet visar på svårigheten av att peka på specifika tendenser av könsmaktsordning i de olika upplevelserna men att denna befinner sig inom grunden för heteronormativa relationer som koncept. Vidare diskuterar studien en eventuell slitning mellan beaktandet av strukturella tendenser i samband med individens upplevda verklighet, alltså hur den samhälleliga strukturen och den upplevda verkligheten inte nödvändigtvis verkar inom samma koncept.

Syftet med mitt examensarbete är att belysa resonemang rörande normalt respektive onormalt, maktstrukturer, genusfrågor och kommunikationsprocesser, med utgångspunkt i konstnären Catherine Opies fotografi Self-Portrait/Cutting från 1993. Verket rymmer en komplexitet eftersom brottet mot våra heteronormativa föreställningar utrycks så explicit. Det finns en ambivalens och direkthet i verket som fascinerar. De motstridiga läsningarna väcker ett behov av att förstå bilden på ett mer nyanserat sätt. Jag har medvetet valt att studera Self-Portrait utifrån teorier som ligger till grund för många konstnärer som väljer att röra sig i gränslandet för det samhället satt upp som norm. Teoribildningar som behandlar dikotomier som normalt och onormalt samt synen på den Andre, ligger även till grund för min gestaltning, där jag i praktiken undersökt hur man kan arbeta med gestaltning som metod för ett ifrågasättande av invanda föreställningar. Sammantaget har jag frågat mig på vilket sätt examensarbetets gestaltande del och tolkningsprocessen av Self-Portrait, kan bredda min förståelse av heteronormativa diskurser, samt på vilket sätt växelspelet mellan konstnärlig gestaltning, teoribildning och bildtolkning kan fungera som metod för ett ifrågasättande av normer och nytänkande inom bildpedagogiken. Min uppfattning är att slentrianmässiga värderingar oftast grundar sig i okunskap, men också genom medias påtvingade ideologier. Det är språket som möjliggör att vi kan reflektera över våra handlingar och därmed över oss själva. När vi omsätter våra tankar i språk – tal, skrift och gestaltande – omstruktureras och förändras tanken. Bildundervisningen öppnar för möjligheten att lyfta fram olika former av språksystem som inte strävar mot enhetliga svar. Insikten att det ofta finns flera ”sanningar” och att det är viktigt att ifrågasätta sitt eget och andras tänkande, kan i bästa fall motverka stereotypa föreställningar samt förtryck av individer. Jag menar att den kritiska kommunikationen, där eleverna själva skapar mening kring egna och andras bilder, kan uppmuntra eleverna till självständigt reflekterande. Att tolka verk utifrån disparata teorier, som jag valt att göra i mitt examensarbete, kan vara ett led i den riktningen. Genom att använda den egna kroppen som medium i min gestaltning har jag undersökt hur iscensättningen kan möjliggöra en djupare förståelse för hur vi antar och växlar mellan olika roller och identiteter. Gestaltningen har även medfört en bredare diskussion kring maktstrukturer och en insikt i att synen på den Andre ytterst handlar om synen på oss själva. Min tolkning av Self- Portrait/Cutting och mitt gestaltningsarbete har varit en inkörsport till ökad förståelse och i förlängningen verktyg för hur jag som bildpedagog kan arbeta växelvis med teoribildning och bildtolkning som metod för ifrågasättande och nytänkande. / <p>BI/Konst</p>

Syftet med studien var att diskutera och undersöka hur elever i en gymnasieskola i Sverige konstruerar och upprätthåller könsnormer samt vilka egenskaper de tillskriver ”manligt” och ”kvinnligt”. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger i Toril Mois teorier om det sociokulturella könet och i Normkritiska perspektiv av Elisabeth Elmeroth (red). Denna kvalitativa studie har baserats på intervjuer med tre elevgrupper vid ett tillfälle efter att en lektion i filmisk metod och ett visuellt utbyte i form av kortfilmen ”Se mig” av gruppen Crazy Pictures visats. Ett normkritiskt perspektiv har senare använts för att analysera elevernas utsagor. Av analysen att döma konstruerar eleverna traditionella stereotypiseringar av vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt” där det som är ”kvinnligt” har en underordnad position. De normer som eleverna identifierat upprätthålls genom elevernas egna attityder och föreställningar att de är naturliga och ingår i den rådande föreställningen om normalitet.

This essay deals with how young adult literature describes and characterizes young homosexual men. Two novels are analyzed within a framework of queer theory and cultural studies. The focus is on how sociality enforces heteronormativity. The analyses of the novels investigate how the characters think of themselves and their sexuality, what their view of love and relationships are, and how their closest friends and parents react to their homosexuality.

I samhället finns det en förväntning på att kvinnor och män är olika och de ska åtrå varandra, vilket kan benämnas heteronormativiten. Att följa den förväntade normen innebär att få ta del av privilegier som normbrytare saknar. Genom normkritik kan man granska och ifrågasätta de rättigheter och privilegier som heteronormativiteten innebär. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sexualitets- och relationsundervisningen i gymnasieskolan bedrevs heteronormativt. Undersökningen ämnade ta reda på hur lärare pratade om homosexualitet, bisexualitet och könsöverskridande identitet och uttryck och huruvida lärarna problematiserar existensen av en heteronorm i samhället. Utöver detta söktes även kunskap om hur lärare bemötte eventuella kränkande handlingar och om det förekom ett osynliggörande av homosexuella, bisexuella eller transpersoner (HBT-personer) i sexualitets- och relationsundervisningen. Studien baserades på observationer av tre lärares sexualitets- och relationsundervisning inom naturvetenskap och biologi. Genom att analysera undervisningens följemeningar kunde slutsatser dras kring vilka socialiserande effekter undervisningen skapade. Samtliga av de tre lärarna undervisade om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner. I de flesta fall tycktes undervisningen ämna ge eleverna information om hur en person kan avvika från normen, hur dessa personer ofta känner sig eller ge exempel på hur homosexuellas förutsättningar tidigare sett ut. Vid flera tillfällen användes genetik och evolution för att förklara varför homosexualitet, bisexualitet eller könsöverskridande identitet och uttryck har uppstått. Resultaten visade på att lärarna inte sällan utgick ifrån att samtliga elever definierade sig själva som heterosexuella. De kränkande ord som förekom i undervisningen bemöttes inte av läraren och observationerna visade på att det förekom ett osynliggörande av HBT-personer. Under de observerade lektionerna nämndes aldrig heteronormen, och ingen problematisering skedde av den makt och de privilegier som kan kopplas till heterosexualiteten.

Forskningen om män som våldtäktsoffer är vag och ligger många år efter forskningen om kvinnliga våldtäktsoffer. Forskningen om behandlingsmetoder för våldtagna män är även den eftersatt och visar sig sakna evidens. Syftet med studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder och stödinsatser som finns för män som blivit våldtagna samt problematisera normer om manlighet och heterosexualitet. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar inom olika organisationer i Sverige och som möter män som utsatts för våldtäkt. Studien analyseras utifrån maskulinitetsteorin, heteronormativet samt intersektionalitetsperspektivet. Resultatet visar att de flesta tycks utgå från psykoterapi med inslag av olika kognitiva och psykodynamiska inriktningar. Analysresultatet visar att de normer som finns om manlighet och heterosexualitet i samhället har stor inverkan på manliga våldtäktsoffer. Vidare visar resultatet att våldtagna män behöver mer uppmärksamhet i samhället för att få bort den tabu som finns idag. Detta för att på ett bättre sätt kunna bidra till att utsatta män får den hjälp de behöver.