Bakgrund: Homo-, bi-, transsexuella och queerpersoner (HBTQ-personer) har upplevt diskriminering sedan hundratals år. De blir trakasserade p.g.a. deras sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck inom den somatiska hälso- och sjukvården också. HBTQ-patienterna befinner sig utanför heteronormen och/eller cisnormen och därför blir de utsatta för diskriminering inom den somatiska vården. Somatisk vård handlar om vård av kroppen och där kan vårdkontakten vara intim. Idag klassificerar WHO inte längre homosexualitet som sjukdom och i många länder finns det lagstiftning som förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck Lagstiftningen omfattar också hälso- och sjukvården och skyddar patienter mot illabehandling. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur HBTQ-patienter upplever bemötande inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Analysprocessen baserades på Fribergs modell. Resultat: Det identifierades två huvudkategorier av HBTQ-patienternas upplevelser av bemötande inom somatisk vård: upplevelser av att vara bemött som alla andra patienter och upplevelser av negativt bemötande (inom den identifierades tre subkategorier som visade att HBTQ-patienter upplever förnedring, brist på personalens kunskap och olika typer av rädsla under sin vårdkontakt). Slutsatser: HBTQ-patienters upplevelser av bemötande inom somatiska vården varierar mellan positiva och negativa. Det krävs mer fokus på värdegrund under sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser. Dessutom krävs ytterligare studier inom området t.ex. utifrån sjuksköterskeperspektiv eller inom psykiatrisk vård.

No description available.

Frågor om könsstereotyper har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Könsnormer och könsstereotyper begränsar människor genom att förmedla att kvinnor och män ska agera och vara på specifika sätt. Dessa normer kan leda till utanförskap och i vissa fall även diskriminering. Det är mot ovanstående som denna studies syfte är att synliggöra könsnormer i svenskämnets läroböcker för årskurs 3. De läroböcker som analyserats i studien är Nyckel till skatten 3A, Ord & Äventyr 3B – Den gåtfulla tavlan, Robin 3, Wow en deckarklubb! och Livet i bokstavslandet 3. För att uppfylla studiens syfte och kunna besvara två de frågeställningarna: Hur framställs kvinnligt kön? och Hur framställs manligt kön i läroböckerna? har studien en kvalitativ inriktning, vilket genererar djupgående information. Läroböckerna har analyserats med en tematisk analys för att synliggöra könsnormer och hur kön framställs. De teoretiska begrepp som har använts i studien är kön och genus. Studien har utgått från två teorier, vilka har använts som studiens analysverktyg: Nikolajevas (2017) motsatsschema och queerteori (Ambjörnsson, 2016). Nikolajevas (2017) motsatsschema beskriver hur kön framställs på ett stereotypiskt sätt i läroböcker. Queerteori har använts med fokus på dess centrala begrepp heteronormativitet för att synliggöra hur heterosexuella normer skapas och upprätthålls. Analysen av läroböckerna visade att kvinnor och män framställs på både ett stereotypiskt sätt och på ett normbrytande sätt. Studiens resultat visar att läroböckerna förmedlar familjekonstellationen mamma, pappa, barn som norm. Läroböckerna förmedlar, genom utelämnande av andra sexuella relationer, att heterosexualitet är norm och att den heterosexuella familjekonstellationen mamma, pappa, barn är det åtråvärda sättet att leva. Resultatet visar också att de flesta kvinnliga huvudkaraktärerna framställs med stereotypiska egenskaper enligt Nikolajevas motsatsschema (2017). Dock finns det även några exempel på kvinnor som utmanar de könsstereotypiska rollerna. Slutligen visar resultatet även att läroböckerna förmedlar exempel på könsstereotypiska sysslor och yrken hos båda de manliga och kvinnliga karaktärerna. Å andra sidan visar läroböckerna även några exempel på karaktärer som inte utför sysslor eller arbeten som är stereotypiska för sitt kön. Detta tolkades i studien som ett ytligt försök till att utmana normer, men läroböckerna skulle också behöva inkludera olika sexuella läggningar och familjekonstellationer för att kunna erbjuda mångfald.

No description available.

<p>Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.</p>

<p>This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching.</p><p>The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations.</p><p>My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation).</p><p>The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.</p>

<p>Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet. Slutsatser som kunde dras utifrån studien var att mottagningarna i hög grad hade anpassats så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna. De flesta av kuratorerna skattade sin HB-kunskap som god och många tyckte att HB-utbildning var viktigt och att de hade nytta av en sådan. Två tredjedelar av kuratorerna hade gått en HB-utbildning och den gjorde att många av kuratorerna ändrat sitt arbetssätt i något avseende. Kuratorerna fick även en högre medvetenhet om heteronormativiteten och dess verkningar. De mottagningar vars kurator gått en HB-utbildning hade högre HB-kompetens än de som inte gått utbildningen. Skillnaderna var däremot inte särskilt stora.</p>

Studiens syfte har varit att undersöka vilka familjekonstellationer som representeras i två barnböcker och hur dessa konstellationer framställs. Två av de åtta mest lånade barnböckerna i åtta skolbibliotek ligger till grund för en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet, grundat i socialkonstruktivistisk teori och queerperspektiv, visar att barn som lever i andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen eller med en ensamstående mamma inte får sin familjesituation bekräftad genom texterna. Resultatet visar även att det heteronormativa draget är starkt. Både mamma och pappa har centrala roller genom närvaro och delaktighet i barnets liv. Mamman framställs i högre utsträckning som den vårdande föräldern och pappan som den skyddande och ekonomiskt ansvarige. I diskussionen problematiseras resultatet kring vad det kan få för konsekvenser om representationen av andra familjekonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen inte är lika utbredd.

Att vara homosexuell och att resa kan ge upphov till många problem trots uppfattningen att en homonormativitet håller på att utvecklas i dagens samhällen. Inom ramen för denna uppsats undersöks homosexuella svenskars upplevelser och behov som turister. Perspektivet intersektionalitet har tillämpats för att se eventuella privilegier och förtryck hos homosexuella män och kvinnor i en turismkontext. De metodiska angreppssätten är kvalitativa mejlintervjuer där ett snöbollsurval applicerats samt en temaanalys för att analysera respondenternas svar. Uppsatser har visat att när personerna reser till icke-gayvänliga destinationer och utrymmen blir de utsatta för förtryck i olika former. Både män och kvinnor reflekterar över sin säkerhet vid val av destinationer och i viss mån undviker att resa till vissa länder. Kvinnor avsäger behovet av specifika produkter och tjänster som homosexuella, medan männen bejakar gaykulturen. Kvinnor, i detta fall, kan vara mer benägna att utsättas för förtryck i många olika perspektiv. I viss mån anser författarna att ett heteronormativt förtryck existerar i dagens turism och att det är ett långsiktigt arbete för att rå bukt med de problem som homosexuella utsätts för. / Being gay and to travel can give rise to many problems despite the perception that a homonormativity is evolving in today's societies. Within the scope of this paper it examines homosexual Swedes' experiences and needs as tourists. The perspective of intersectionality has been applied to distinguish privilege and oppression of gay men and women in a tourism context. The methodological approaches are qualitative e-mail interviews with a snowball sample and a thematic analysis to analyze the respondents' answers. This paper has shown that when people are traveling to non-gay-friendly destinations and spaces they’re subjected to repression in various forms. Both men and women reflect on their safety when choosing destinations and to some extent avoid traveling to certain countries. Women disclaim their needs of specific products and services as homosexuals, while the men affirm the gay culture. Women, in this case, may be more likely to be subjected to oppression in many different perspectives. To some extent, the authors consider that a heteronormative oppression exist in today's tourism and it is a long-term effort to overcome the problems that homosexuals are subjected to.

Bakgrund: Heteronormativitet genomsyrar samhället och även sjukvården. Detta påverkar mötet mellan HBTQ personer och vårdpersonal. Homosexuella handlingar avkriminaliserades i Sverige 1944. Sedan dess har olika lagar tagits fram i syfte att minska diskrimineringen av HBTQ personer i samhället. 38 % av deltagarna i en studie har någon gång upplevt sig illa bemötta i sjukvården. 36 % legitimerade sjuksköterskor i Sverige skulle välja att inte vårda personer ur HBTQ gruppen om den möjligheten fanns. Syfte: Att beskriva HBTQ personers upplevelser av mötet med vårdpersonal i den somatiska sjukvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Forsberg och Wengströms modell. Resultat: Tre huvudkategorier med vardera två underkategorier. Upplevelsen av den skickliga vården, upplevelsen av den begränsade vården och upplevelsen av den diskriminerande vården. Det framkom att de flesta upplevde mötet med sjukvården som negativt. Heteronormativa antaganden var ett genomgående tema för resultatet, där både negativa och positiva möten grundade sig i dessa antaganden och frånvaron av dessa. Slutsats: Kunskapen kring olika sexuella läggningar och identiteter måste förbättras inom sjukvården för att skapa en accepterande miljö och ett bättre möte. Detta för att folkhälsan för HBTQ gruppen skall kunna förbättras. Kommunikativa hinder och heteronormativa normer måste belysas redan i utbildningen för vårdpersonal.