Syftet är att genom en strukturerad litteraturstudie få djupare inblick i och problematisera vad svensk och internationell forskning säger om vikten av att utmana könsnormer och förhindra traditionella könsroller i yngre barns skolmiljö. Med skolmiljö avses dels den målstyrda undervisningen i klassrum och klassrumsmiljö,dels övrig tid och utrymmen i skolan så som matsal och fritidsverksamhet. För att konkretisera problemformulering en tar vi hjälp av följande ämnesdidaktiska  frågeställning är: Vilka argument lyfts fram inom forskningen för användandet av ett normkritiskt  arbetssätt ifråga om genus? Vilka metoder för normkritiska arbetssätt redovisas inom tidigare forskning när det gäller genus, och vilka för- och nackdelar anses de ha? Hur skiljer sig fokusområdet genus i studier av normkritiskt arbete som har gjorts i Sverige i jämförelse med de som gjorts i andra länder?

Denna studie handlar om arbetet med HBTQ och genus i förskolan och bygger på enkätresultat med 60 deltagare, vilka är verksamma i förskolan i olika yrkesgrupper. Förskollärare, förskolechefer, barnskötare, vikarier samt av kategorin "annan" yrkesgrupp. Denna förväntas innehålla de grupper som inte uttrycks ovan, vilka kan vara ateljérista, specialpedagog, etcetera. Studiens syfte är att undersöka hur det pedagogiska arbetet i förskolan sker gällande HBTQ-frågor. En av frågeställningarna är huruvida det sker ett aktivt arbete med HBTQ-frågor och orsaker om det inte görs. En annan frågeställning handlar om arbetet kring genus, då även det har med kön och identitet att göra. Därefter jämförs arbetet med de två områdena för att få syn på skillnader i hur de arbetas med i förskolan och på vilket sätt. Studien inleds med synen på HBTQ och heteronormativiteten i samhället. Detta kopplas kort samman med barns relationsskapande och lek samt en intervju med en queer-aktivist som berättar kort om känslorna kring heteronormativitet kontra att falla utanför normen. Efterföljande är de centrala begreppen som är relevanta för studiens innehåll, som kan vara bra att känna till. Resultatet visar att det är skillnad i hur aktivt det arbetas med genus och HBTQ i förskolan. Genus är mer vanligt förekommande att arbeta med jämfört med HBTQ. Många deltagare är överens om att det krävs medvetenhet för att kunna arbeta aktivt med de två områdena. Okunskap och omedvetenhet är en av orsakerna till varför det inte sker ett arbete med HBTQ. Andra orsaker som deltagarna uppger är att det är brist på tid eller att det inte anses vara ett nödvändigt område att arbeta med. De deltagare som uppger att de arbetar med genus och/eller HBTQ har i enkäten haft möjlighet att uppge på vilket sätt de arbetar med de två områdena. De har bland annat gett förslag på böcker, leksaker och material som de använder sig av för att belysa dessa. Resultatet diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv, som ifrågasätter normerna. Resultatets viktigaste poäng och slutsats är att det krävs mer kunskap och medvetenhet inom HBTQ för att det ska kunna ske ett aktivt arbete med detta.

Vår studie handlar om hur pedagoger i förskolan resonerar angående HBTQ-certifieringens eventuella plats i förskolan. Studien bygger på tankar från pedagoger vid en certifierad förskola och vid två icke certifierade förskolor som deltagit i fokusgrupper där pedagogerna diskuterat kring hur de tänker angående HBTQ-certifieringen i förskolan samt normkritiskt arbete och kunskapen inom HBTQ-frågor. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som pedagoger anser vara viktiga att resonera kring gällande HBTQ-certifiering, normer, normkritiskt arbete och familjekonstellationer i förskolan. I kapitlet centrala begrepp redogörs förklaringar av följande begrepp: HBTQ-begrepp, normer och normkritik, genus och kön, heteronormen, regnbågsfamiljer, queerbegreppet och toleransbegreppet. Här ges en beskrivning av dessa begrepp som genomsyrar studien och ger en grundläggande förståelse. Tidigare forskning innehåller forskning om HBTQ-certifikatet, HBTQ-historia, Internationell forskning om HBTQ, normer och normkritiskt arbete i förskolan, diskriminering och kränkande behandling samt arbete för diskriminering och kränkande behandling och jämställdhetsarbete. I analysen redogörs för vårt viktigaste empiriska material där man kan följa pedagogernas resonemang och diskussion från fokusgrupperna. Ämnena vi fokuserar på är HBTQ-certifieringen, normkritiskt arbete i förskolan och kunskap. Vi bidrar med en analys av materialet och de resultat som vi kommer fram till. Resultatets viktigaste poäng är den tydliga kunskapsbristen bland pedagogerna i förskolan. Vi avslutar med en diskussion kring våra slutsatser och förslag på vidare forskning inom ämnet.

Då normer spelar en sådan stor roll i samhället och i skolan, inte minst för alla elever är syftet i denna undersökning därför att bidra med kunskap och nya infallsvinklar i hur ett normkritiskt arbete kan se ut i SO-undervisningen i F-3 för att inspirera andra lärare att själv implementera detta arbete i sin undervisning för att skapa en bättre skola. Utifrån detta syfte formulerades och besvarades frågeställningar kring hur lärare beskriver och upplever det normkritiska arbetet samt hur de själva reflekterar över normer. Dessa frågeställningar besvarades genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.   Resultatet och analysen visar på att lärarna är positivt inställda till en normkritisk SO-undervisning då de säger sig använda en rad olika normkritiska strategier i undervisningen, bland annat genom att utgå ifrån ett förändringsperspektiv och lyfta flera olika perspektiv i undervisningen. Det går inte heller att undgå vikten av kunskap om normer och normkritik bland lärarna, och vikten av att vara självreflekterande för att på bästa sätt bidra med att förändra förtryckande normer. Det finns också en del utmaningar med normkritisk SO-undervisning och en av dessa är att hemmets värderingar kan skilja sig från skolvärdens värderingar.   Slutsatsen av undersökning blir därmed att olika strategier används i den normkritiska SO-undervisningen för att skapa acceptans kring varandras olikheter. Samt att det är viktigt att inneha kunskap om normkritik och normer för att bli medveten om vilka normer som påverkar eleverna för att dels kunna bemöta eleverna på rätt sätt, dels för att bidra till en jämlik skola.