This essay treats the subject of homosexuality in Young Adult literature, this is done by a comparative book-study from the British author Aidan Chambers book Dance on my grave (1982) and the Swedish author Anna Ahlunds book Du, bara (2016). Both books have a homosexual protagonist as their main character. Through these writers, this essay provides an insight of how the view of homosexuality is in young adult’s literature and the importance of the anti-oppressive pedagogy use in education for upper secondary school. These two books have been assayed on an anti-oppressive perspective based on homosexuality. The heteronormativity that are found around us are presented differently in the books. In Ahlund's book, the heteronormativity is created as non-existent in an alternate world, while in Chambers's book it shines through in different meetings with society and the prevailing norms. The different ways of dealing with homosexuality in relation to the outside world's norms also become interesting from a historical perspective where the acceptance and rights of gay men differ greatly. This is evidenced by the choice of words as well as the way in which homosexuality is presented. One conclusion of the essay is that conscious anti-oppressive pedagogy is important in teaching to promote equal treatment work where students are accepted for their independence from sexual orientation. By consciously using books, book reviews and work from books that raise the issue of the world’s norm critical views of homosexuals in the education. By doing so we’re able to raise the awareness of the anti-oppressive view of homosexuals and thus affecting the norm to something more positive in school and hopefully in the young adult’s everyday life after school. / Uppsatsen behandlar ämnet homosexualitet i ungdomslitteraturen genom en komparativ litteraturstudie som gjorts på böckerna Du, bara av svenska författaren Anna Ahlund och Dansa på min grav av brittiska Aidan Chambers. Båda böckerna behandlar protagonister som är homosexuella och uppsatsen syftar till att visa hur homosexualiteten framställs ur ett normkritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är också att lyfta vikten av ett normkritiskt perspektiv i undervisningen ur ett didaktiskt perspektiv främst på gymnasienivå. Dessa två böcker har granskats utifrån ett normkritiskt perspektiv med utgångspunkt från homosexualiteten. Heteronormen som finns runt omkring oss presenteras i böckerna olika. I Ahlunds bok är heteronormen skapad som icke-existerande i en alternativ värld medan den i Chambers bok lyser igenom vid olika möten med samhället och de rådande normerna. Böckernas olika sätt att bemöta homosexualiteten i relation till omvärldens normer blir även intressant ur ett historiskt perspektiv där acceptansen och rättigheterna för homosexuella skiljer sig mycket. Detta syns såväl genom ordval som sättet homosexualiteten presenteras. En slutsats av uppsatsen är att ett medvetet normkritiskt perspektiv är viktigt i undervisningen för att främja likabehandlingsarbete där elever blir accepterade för den de är oberoende av sexuell läggning. Genom att medvetet använda böcker som lyfter normkritiska aspekter kan man genom boksamtal och arbete med böcker och texter arbeta normkritiskt och på så sätt påverka de rådande normerna till något mer positivt i skolan och förhoppningsvis även i det livslånga lärandet och livet.

Då normer spelar en sådan stor roll i samhället och i skolan, inte minst för alla elever är syftet i denna undersökning därför att bidra med kunskap och nya infallsvinklar i hur ett normkritiskt arbete kan se ut i SO-undervisningen i F-3 för att inspirera andra lärare att själv implementera detta arbete i sin undervisning för att skapa en bättre skola. Utifrån detta syfte formulerades och besvarades frågeställningar kring hur lärare beskriver och upplever det normkritiska arbetet samt hur de själva reflekterar över normer. Dessa frågeställningar besvarades genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer.   Resultatet och analysen visar på att lärarna är positivt inställda till en normkritisk SO-undervisning då de säger sig använda en rad olika normkritiska strategier i undervisningen, bland annat genom att utgå ifrån ett förändringsperspektiv och lyfta flera olika perspektiv i undervisningen. Det går inte heller att undgå vikten av kunskap om normer och normkritik bland lärarna, och vikten av att vara självreflekterande för att på bästa sätt bidra med att förändra förtryckande normer. Det finns också en del utmaningar med normkritisk SO-undervisning och en av dessa är att hemmets värderingar kan skilja sig från skolvärdens värderingar.   Slutsatsen av undersökning blir därmed att olika strategier används i den normkritiska SO-undervisningen för att skapa acceptans kring varandras olikheter. Samt att det är viktigt att inneha kunskap om normkritik och normer för att bli medveten om vilka normer som påverkar eleverna för att dels kunna bemöta eleverna på rätt sätt, dels för att bidra till en jämlik skola.