<p>Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.</p>

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.

Denna undersökning fokuserar på fotbollshuliganismen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka synen på fotbollshuliganismens förändring och utveckling i Sverige mellan 1990-talet och 2012 samt att jämföra mina informanters berättelser med tidigare forskning inom ämnet. I undersökningen vill jag också redogöra för vad som ligger bakom huliganismens utveckling och hur den har kommit att påverka den svenska fotbollskulturen. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer för att samla in empiri till undersökningen och för att kunna besvara mina frågeställningar. Jag har genomfört och samlat in fakta från fyra olika intervjuer. För att få intressanta svar till undersökningen ville jag intervjua personer som rört sig i huligankretsar och som sett huliganismens utveckling på nära håll och med egna ögon. Valet av informanter föll därför på två vanliga fotbollssupportrar, en fotbollshuligan och en supporterpolis. Genom detta urval fick jag svar utifrån tre olika perspektiv, en huligans, en supporterpolis och två supportrars. I undersökningen har jag också använt mig av Robert Connells hegemoniska maskulinitetsteori. Teorin har hjälpt mig att förstå och koppla samman många av delarna i kärnan av huliganismens uppkomst.Undersökningen visar att det skett en väldigt stor förändring kring den svenska fotbollshuliganismen. Framförallt är det uppkomsten av fotbollsfirmor som är den största förändringen. Detta har medfört att stora delar av huliganismen har blivit allt mer organiserad. Min undersökning lyfter även fram att huliganismen har blivit allt mer synlig de senaste åren. Huliganismen visar sig ofta på arenorna i form av pyroteknik, skadegörelse, bråk och kravaller vilket ger en negativ påverkan på fotbollskulturen. Men utvecklingen och uppkomsten av fotbollsfirmorna har också medfört att stora delar av huliganismen flyttat utanför fotbollsarenorna och sker ofta långt borta från allmänheten. På så sätt har fotbollshuliganismen därför även kommit att bli ett stort samhällsproblem som orsakar person och egendomsskador för stora summor pengar. / This study deals with football hooliganism in Sweden from a historical perspective. The purpose of this study is to investigate the perception of football hooliganism change and development in Sweden between the 1990s and 2012 and to compare my informers’ tales with previous research on the subject. In the survey, I want to explain what lies behind hooliganism development and how it has influenced the Swedish football culture. In the study i have used a qualitative approach trough interviews to collect empirical data to study and to answer my questions. I have implemented and set out evidence from four different interviews. To get interesting responses to the survey, I wanted to interview people who moved in hooligan circles as seen hooliganism developments closely and with own eyes. The choice of informants fell on two ordinary football fans, a football hooligan and a supporter police. By this selection I got responses from three different perspectives, a hooligan, a supporter police and two supporters. In the survey I also used the Robert Connells hegemonic masculinity theory. The theory has helped me to understand and connect many of the elements in the core of hooliganism emergence. The survey shows that there has been a very big change on the Swedish football hooliganism. Above all the emergence of football firms, which is the biggest change, large parts of hooliganism has also become more organized. My study also highlights that hooliganism has become increasingly visible in recent years. Hooliganism is often found in the stadiums in the form of pyrotechnics, vandalism, fights and riots, which gives a negative impact on football culture. But the development and creation of football firms has also meant that large parts of hooliganism has moved outside the stadiums and often take place far away from the public. In this way football hooliganism therefore also become a major social problem that is causing personal and property damage for large sums of money.

This thesis aimed to analyze how men and masculinity were portrayed in The Hunger Games. I intended to investigate the most salient masculine characters. I also wanted to analyse the one-on-one interactions between men as well as their group interactions. I sought to investigate if one could see any power relations between the male characters and if they were traditionally masculine or not in this interaction, and also if this book could be used for discussions in the work with the core values of the Swedish national curriculum. The questions used in the thesis were: ”How are the men portrayed, and how do they act, compared against a traditional masculinity norm?”, ”What happens in the homosocial interaction between the men?”, and ”How do the men treat Katniss, seen from a masculinity perspective?” The theories used in the analysis were found within the field of masculinity studies. Hegemonic masculinity theory was the first one, and the second theory was the theoretical framework of traditional masculinity ideologies by Mahalik et al., specifically the measurement tool of CMNI – Conformity to Masculinity Norm Inventory. The method used to collect the data for the analysis was Close Reading. In the analysis I compared the men to a set of masculinity norms. The measurement tool was the norm inventory of CMNI. The results of the analysis found that at all the men in the study lived in accordance with at least some of the traditional masculinity norms. Out of the four men analysed, three of them had a gender equal relationship with the female lead character. Some men in the book were shown to act based on a patriarchal power structure. It was found that the men who acted in accordance with this structure were conforming more to the traditional masculity norms in their interaction with other men than in their interaction with women.

Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper.   Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat. Min studie visade två olika sätt att skildra karaktärer, antingen genom ombytta egenskaper eller genom en stor variation av egenskaper och handlingar, oberoende av kön. Vidare visade den ett stort gränsöverskridande och utmanande av könstereotyper och därmed av den normen för hur kvinnor/flickor och män/pojkar bör vara. / The purpose of my study is to investigate how girls/women and boys/men are being portrayed in the children's literature presented to children by reading out loud in preschool. This is to contribute with knowledge about gender in children's literature, which helps me as a teacher to develop a critical approach to the books I choose to introduce to the children. By analyzing three different picture books, I have sought answers to how male and female characters are being portrayed, how one can see gender stereotyped markers and if the literature confirms or exceeds and challenges gender stereotypes.   The process is based on a qualitative research approach. I have also used analytical methods, which have helped me to stay within the framework of what I wanted to investigate. Two different theories, Hirdmans theory of the gender system (2001; 2007) and Connell's theory of masculinity (2008) has given me the opportunity to understand my results. My study showed two different ways to portray characters, either by reversed characteristics or by a great variety of characteristics, regardless of gender. Furthermore, it showed a large cross and challenging of gender stereotypes and with that the standard of how women/girls and men/boys should be.

In this bachelor’s thesis we intend to investigate how masculine stereotypes are presented in four commercials before versus after #metoo. The purpose is to examine whether and in what way the masculine stereotypes have changed in our selected commercials presentation in accordance with cultural change. We intend to examine how representations relate to the context of social changes, the changing view of masculinity and masculine normative stereotypes.The analysis is performed with a multimodal analysis. The focus is on semiotics and its constituents. Since the thesis uses qualitative analysis, we have chosen to focus on those parts of the material that can be interpreted semiotically in order to gain a deeper understanding of its connection to social change in accordance with our theories. The studys results show that the four commercials we examined show a change before versus after #metoo. This change is in accordance with cultural studies. Hegemonic masculinity theory further explains how the new masculinity is presented in the later commercials. Furthermore, we ask ourselves whether the changes is made out of goodwill or to surf on a wave of political correctness.

Syftet med min studie är att undersöka hur Filip och Fredriks relation uppfattas av lyssnare. För att undersöka detta mer ingående studeras också vad det är i avsnittet som gör att de uppfattas på det viset. Metoderna jag använder mig av i min studie är fokusgruppsintervjuer och samtalsanalys. Det teoretiska skelettet i mitt examensarbete är genusperspektiv med inriktning på Connells maskulinitetsteori, samt Stuart Halls receptionsteori med fokus på encoding/decoding modellen. Resultatet i studien tyder på att samtliga deltagare av fokusgrupperna menade att deras relation uppfattades som en typisk bromance, en djup vänskap mellan två män. Fokusgrupperna menade också att de bland annat hade ett högt samtalstempo och att de inte hade en lika bred referenshantering till kvinnor som de hade till män. Analysen av poddavsnittet tyder på att en av anledningarna till varför Filip och Fredrik uppfattas så är då de lyfte 38 personer, varav sju av dem fick en mer ingående förklaring. De resterande 31 personerna fanns det en antydan om att vi som lyssnare skulle känna till. Av de 38 personerna var 5 av dem kvinnor, där tre av dem blev förklarade utifrån deras närmsta manliga anhöriga. Examensarbetets titel är ett citat från en av fokusgruppsdeltagarna som diskuterar frågan om hur de uppfattar relationen mellan Filip och Fredrik. / The purpose of my study is to investigate how Filip and Fredrik's relationship is perceived by listeners. To investigate this more thoroughly I also study what it is in the episode that makes them perceived in that way. The methods I use in my study are focus group interviews and call analysis. The theoretical skeleton in my study is gender perspective, focusing on Connell's masculinity theory, as well as Stuart Hall's reception theory focusing on the encoding/decoding model. The result of the study indicates that all participants in the focus groups believed that their relationship was perceived as a typical bromance. The focus groups also meant that they had a high speed in their conversation and that they did not have as wide reference management to women as they had for men. The analysis of the episode indicates that one of the reasons why Filip and Fredrik are perceived in that way is that they raised 38 persons, of whom seven were given a more detailed explanation. The remaining 31 persons had preconceived idea that we as listeners would already know about. Of the 38 persons, where five of them women, three of whom were explained by their closest male relatives.The title of this exam is a quote from one of the focus group participants, when I asked the question of how they perceived the relationship between Filip and Fredrik.

In this essay I analyse the constructions of gender in the series The Phantom by Lee Falk. I apply David Tjeders readings of the bourgouise masculinity, its sensitive character and great risk of falling into unmanliness, when discussing The Phantom’s masculine development. I have analysed three adventures of The Phantom from the years 1937, 1977 and 1996, all authored by original creator Lee Falk. I argue that The Phantom increases his use of violence, therefore risking a loss of character. The stories re-establishes his masculinity by portraying the villains more monstrously. My thesis is that The Phantom's need  to maintain a bourgeouis masculinity ceases as the popular culture has developed new masculine ideals.

Denna uppsats behandlar porträtteringen av transmän i filmerna Pojkarna (2015) och Boys Don’t Cry (1999). Syftet är att undersöka hur karaktärernas könsidentiteter är porträtterade och även att kunna bidra med kunskap till filmskapare om hur man kan utveckla porträtteringar av transmän i film. Analysen skrivs ur ett queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv och genomförs med hjälp av Jens Eders analysmetod Karaktärsklockan. Maskulinitetsteori används för att undersöka karaktärernas maskulina uttryckssätt. Resultatet av denna undersökning visar att karaktärerna är nyanserade men att filmskaparna berövar karaktärerna rätten till sina könsidentiteter genom att de ständigt behöver rättfärdiga sig själva och sedan avslutar de filmerna med en tragisk eftersmak. Att karaktärerna berövas ett lyckligt slut kan skapa reflektioner om att det är ouppnåeligt att leva ett bra liv som transperson. / This thesis will examine the portrayal of trans men in the films Girls Lost (2015) and Boys Don’t Cry (1999). The purpose is to analyse how the characters’ gender identities are portrayed, and be able to contribute with knowledge of how to further advance the portrayal of trans men in film. The analysis is written from a queer theoretical and norm-critical perspective, with support from Jens Eder’s method of analysis Clock of Character. Masculine theory is used in order to examine how the characters express their masculine traits. The result of this study shows that the characters are nuanced, though, the filmmakers deprive them of their right to their gender identities as they constantly need to justify themselves, as well as ending both films with a tragic aftertaste. As the characters are deprived of a happy ending, this might create reflections that a good life as a trans person is unachievable.

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.