Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner

No description available.

I uppsatsen görs en kritisk diskursanalys ur ett hbtq-perspektiv av Sverigedemokraternas styrdokument, den partianknutna tidningen SD-Kuriren och några andra relevanta texter. Materialet har delats in i tre tidsperioder, 1989-1995, 1996-2002 och 2003-2015 och frågorna som ställs till materialet handlar om vilka problem, orsaker till problem och lösningar på problem som går att identifiera som centrala i de studerade texterna. De identifierade problemen under de olika perioderna är ”den låga nativiteten”, ”osundheten” och ”den hotade kärnfamiljen; samt ”den hotade kärnfamiljen och den därmed hotade nationen”. Alla dessa problem kan kopplas ihop med Sverigedemokraternas hbtq-politik. I ett andra steg i uppsatsen görs en kvantitativ studie över frekvensen av ett antal ur det studerade perspektivet centrala ord i partiets styrdokument och hur användningen av dessa ord varierar över tid. De studerade orden är sund, familj, naturlig, nation, moral, folk och nativitet. Ett par av resultaten är att användningen av ordet ”nation” är som mest frekvent i det senaste styrdokumentet, medan ordet ”sund” var mest vanligt under den mittersta av de studerade perioderna. I analysens sista del görs utblickar mot Sverigedemokraternas agerande på det hbtq-politiska området, under de senaste åren. Med hjälp av begreppen heteronormativitet, homonormativitet och homonationalism görs avslutningsvis ytterligare en läsning av texterna där exempel på alla dessa företeelser går att identifiera i materialet.

Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet. Kapitlet Identitet och de andra – vi och dom är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.

<p>Denna studie är en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt är mer eller mindre direkt citerade från uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid på Linköpings Universitet.</p><p>Kapitlet<i> Identitet och de andra – vi och dom</i> är direkta överföringar från tidigare arbeten vilka går att återfinna Källförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fält då det är här mitt intresse ligger.</p>

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000‐talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket. Arbetet tar sitt avstamp i teorier om den kreativa klassens framväxt, självförverkligande och ökat humankapitals eventuella inverkan på vår konsumtion. Genom att mäta kökets yta i lägenheter i Uppsala tillkomna under perioden 1940‐1971 och jämföra dessa med lägenheter planlagda åren 2010‐2012 kan påverkan från variabler baserade på tidigare nämnda teorier studeras och ge en bild av vad som har bidragit till att de svenska kökens ser ut som de gör idag.

No description available.

Title: Kvarteret Tvättstugan, an apartment building with massive wood construction. A thesis about acoustic and fire requirements and a comparison of energy and moisture aspects.   Earlier restrictions in the Swedish legislation have resulted that only a small percentage of the apartment buildings that have been built are designed with a massive wood construction. It has been allowed to build unrestricted with wood since 1994 as long as the function of requirements are fulfilled. This change in the rules together with the great environmental benefits of wood has led to that more companies choose to build apartment buildings with wood. One of these companies is Folkhem Production AB. Kv. Tvättstugan in Sundbyberg is Folkhems first big investment and it consists of four eight-storey buildings with constructive components of massive wood. It is not only the bearing system which is of wood, but also the entire front material.Folkhem took the initiative to this thesis so that they could evaluate the pros and cons of various building systems. The task was to compare two different building systems from the suppliers Kaufmann Holzbau GmbH and Martinsons Byggsystem AB. Kaufmanns system consists of doweled wooden beams and the floor structure is an assembled structure of wood and concrete. Martinsons system consists of cross-glued wood, which is abbreviated KL-wood. To get an idea of the differences between wood and concrete, the two systems of wood are compared with a concrete wall that Folkhem has used in previous projects. The building components that are compared are the exterior walls and the floor structures, and the connection between them.Both hand calculations and calculations with three different computer programs have been made to make the comparisons. Since the project kv. Tvättstugan is not completely designed, some assumptions have been made in cases when data are lacking. U-values and thermal bridges were calculated in the simulation software Comsol. The hand calculated U-values are consistent with the data calculated in Comsol. The results show that the concrete wall has a higher heat flow than the two wooden walls. VIP-Energy was used to calculate the energy consumption of a house with Kaufmanns construction and the concrete construction. Both of these construction systems fulfils BBRs requirements, but the Kaufmanns system has lower energy consumption. Since wood has a low critical moisture condition, it is important to study the relative humidity accurately in the wood materials. This has been done in the program Wufi and the results indicate that the outer walls dry out between the weather changes.After the studies of six existing multistore apartment buildings with wooden constructive elements, it has been observed that the acoustics and fire issues often can be a problem. These two areas are described in a greater depth for this reason. Important concepts in these areas and the Swedish requirements are described. As for the acoustics mainly the surroundings has been studied to see which arrangements can be made to fulfil the national acoustic demands. A preliminary copy of the fire protection documentation has been made for kv. Tvättstugan to meet BBRs requirements and it has been studied and some of the most important ones is shown.   The three designsolutions meet the Swedish requirements according to the calculations and simulations that have been made in the thesis. We think that it is good that Folkhem chooses to build an apartment building with massive wooden construction supplied by Kaufmann. This will benefit the development of wooden constructions in Sweden. Folkhem can learn new construction techniques that are not currently used in Sweden by bringing in a German company.

This is a study of autobiographical letters written in the early 1950s by seven Swedish sailors. The letters were contributions to a project at the Nordiska Museet in Stockholm aiming to collect and publicize workers' autobiographical narratives. The aim of this thesis is to analyze how the sailors composed their narratives in dialogue not only with heroic epics and other oral and written literary traditions but also with folklore studies and with contemporary public conversations about Sweden. According to Bachtin, any given text must be understood as a dialogue with the entire history of literature and the analysis in this study shows that the sailors' narratives are composed according to the pattern of the returning Homeric hero: the hero by destiny, the hero by action, and the hero by tradition. In terms of contents the letters are centered on two major themes: the two world wars and the transformation of Sweden from a poor rural society into a modern well-fare state. These themes are dramatized in plots, test-conflicts, motifs, and motif-complexes (functions, motiphemes), well-known from oral traditions and classical drama. An experiment in which two of the letters are subjected to “ethnopoetic transcription” shows the nature and extent of the oral idiom used by the writers. Two other writers display their literary ambitions through an abundance of paraphrases and hidden quotations. For the museum staff, the sailors' contributions were problematic. The verbal artistry of the writers challenged assumptions that workers' life narratives should be “simple and ingenious descriptions” and transparent sources of ethnological data. Furthermore, the sailors' frankness about Sweden's and their own part in the world wars challenged the myth of the neutrality and peacefulness of the Swedish folkhem.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer. Därtill har jag valt att bege mig tillbaka till den tid då de första idéerna som skulle resultera i det socialdemokratiskt dominerade Sverige växte fram. Jag önskar nämligen också uppvisa hur socialdemokratins ideologi påverkades och förändrades under händelsernas inflytande för att därmed ge en mer heltäckande bild. Jag finner det även nödvändigt att beskriva den utveckling som ledde socialdemokratin fram till folkhemstanken för att ge en uppfattning om dess natur då dessa ideal började växa inom den. Naturligtvis så har jag bara kunnat täcka de mest basala delarna av ideologi och händelser, men jag har strävat efter att i den mån det är möjligt få med de viktigare tankegångarna. Mitt val av slutpunkt har bestämts delvis av det begränsade utrymmet i en studentuppsats, men också av övertygelsen att den värld som socialdemokratin samverkade med efter andra världskrigets slut hade förändrats fundamentalt. Mitt syfte med uppsatsen är att visa och analysera vad socialdemokrati betydde under tiden mellan 1928 och 1939 genom att analysera några av den tidens betydelsefulla socialdemokratiska tänkares uttalanden och skrifter. Min ambition är att i denna ideologianalys därmed kunna finna både deras gemensamma tankegångar och skillnaderna. Därtill har jag också för avsikt att undersöka de argument som socialdemokraterna använde sig av och därigenom få en uppfattning om vad de motsatte sig och varför. Min huvudfrågeställning är: Hur såg den socialdemokratiska ideologin ut under tiden mellan 1928 och 1939 tolkad genom olika socialdemokratiska röster? För att besvara den har jag valt att använda mig av följande frågor: Vad förespråkade socialdemokraterna? På vilka grunder kritiserade socialdemokraterna sina motståndare? Hur motiverade de det? I vilka sammanhang uttalade de sig? Kan skillnaden hänföras till personliga skillnader? Skälet till valet av dessa frågor är att jag finner att de i stort sett täcker den socialdemokratiska ideologin samtidigt som de bidrar till att placera den i sitt tidssammanhang.