This study aims to examine the similarities and differences between the Swedish public research  (SOU) called Friluftsbad, simhallar, bastur: simundervisning och simlärarutbildning and the discussion in several board protocols and their effects on the local public bath in Halmstad. Halmstad is a small city located in south west Sweden, research on a national level has been done, but not on local. An additional aim is to investigate the recreation- and health discourse on a local level. The tool for the analys is the theory named Agent-and structure method.  The conclusion of this study is that the public bath in Halmstad has many similarities with former research by SOU. For example there is a connection between the choice of location, and the length of the building. However, this study also discover some new aspects, for example facts about people with disabilities.

In the year of 1933, a large housing survey was carried out in Sweden, which was carried out against the background of the large housing shortage in the country, but most of all in the big cities such as Stockholm and Gothenburg. The results of the survey showed that the country needed housebuilding but foremost modern new houses and apartments which suited a modern lifestyle. In the song Rågsved (1963) the main protagonist is telling a story about the nice life in the new modern Swedish suburbs. Despite the optimism of the modern Swedish welfare state there are still those how oppose it as an example in the song Lyckliga Gatan (1967) by singer Anna-Lena Löfgren.  One of the new housing projects that were introduced was the upbringing of the so-called ABC-town. In the novel City in the World (1968) the Swedish author Per Anders Fogelström describes through the eyes of the character Erik Karge how Stockholm has grown and how Eriks family are moving into Vällingby as a way of living the dream of the modern lifestyle. In the same spirit as Fogelströms Erik in the author Lena Anderssons novel Sveas son (2018) we get to know the modern practical family man in Ragnar Johansson. First Ragnar builds his own house in which he and the family lives until he divorces his wife and moves to Vällingby with his new girlfriend Ingrid.  In 1964, the government of Sweden despite the success of the ABC-town decides to build a million new homes for families in a period of 10 years. In the documentary Children of Jordbro (1975) the director Rainer Hartleb follows a group of young children living their ordinary lives in the suburbs. In the following film Living in Jordbro (1981) the children are young adults who discusses the future in the suburbs at the same time as the world are in the middle of the big oil crises. In the town of Rågsved, the punk group Ebba Grön released their single Were only in it for the drugs no. 1 (1979) as a protest of the city in Vantör which has decided to move the culture association of Oasen from the public building. A year prior to Ebba Gröns hit single the progressive rock and theater group Nationalteatern released their hit Barn av vår tid (Children of our time) as a way of protest the lack of activities for young adults in the suburbs of Gothenburg.  The essays focus on how Sweden went from a land in crisis to a welfare state despite the growing segregation of the suburbs and how that was reflected through cultural expressions.

The purpose of this study is to analyze the use of history in the TV series Vår tid är nu as well as how it portrays the characters in regard to gender and social class to see if there is a progression in the series for how they are treated and their opportunities in society from a gender, social class, and sexuality perspective. A targeted selection of scenes were made where the scenes show the social norms the characters has follow. To analyze the scenes a narrative, intersectional analysis, and historian Klas-Göran Karlsson’s theory about the use of history was applied. Furthermore, this study argues for the didactical possibilities of using visual media as a mediating tool in conveying history. The results shows that the series are influenced by contemporary issues such as the MeToo movement, feminism, and the trade union movement. The creators of the series use the history as a time stamp in history. The results points to a strong connection to the research on Sweden in the 20th-century – the housewife contract, housing politics and the work towards a welfare state. It also shows a progression were women get a bigger role outside the home and a more liberal view on sexual relations in the Swedish society.

<p>This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu.</p> / <p>Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.</p>

Currently, there are no clear statistics on how the floor plan and room size in apartment buildings has changed over time since the postwar period. The statistics available is average area per apartment which can be found on Statistics Sweden's website. This report has the aim to increase knowledge about how the Swedish home have changed over time. The questions that the report will answer are: For apartment buildings, how has the living area been distributed since the postwar period? Why has the area distribution changed over time? A survey of the houses built during 1950-2014 was made before questions could be answered. A case study was also made which a total of 90 apartments were analyzed and divided into three eras, the people´s home, the million programme and the neomodernism. The study is based on the analysis of the surface distribution in the size 3 room apartments. The rooms selected for analysis were: hallway, kitchen, living room, bedroom and the bathroom. The result of the study is presented in tables, where the average size of each room and the total apartment area of each epoch have been calculated. In order to view the surface distribution over time, bar graphs were made, where the calculated average values are compared. A percentage comparison of the surface distribution of each epoch is reported in three pie charts. The average size of the total area of the apartments has increased since the postwar period. From the people´s home to the million programme the total surface increased from 75.4 to 75.9 sqm. Then the surface area increased to 79.7 sqm from the million programme to the neomodernism. The result of the cut surface of the apartments in the people's home, the neomodernism and the million programme is as follows: hallway 10.4 / 10.3 / 11.0 sqm, kitchen 12.7 / 13.4 / 14.6 sqm, living room 22.7 / 21.0 / 22.3 sqm, bedroom 25.2 / 24.2 / 22.7 sqm and bathrooms 3.4 / 4.5 / 6.5 sqm. A factor that had an impact on the change of surface distribution over time, is the demand on the open floor plan, where people´s social life has had a significant role in the design of the living area. Other factors such as availability, quality and higher standards have shaped residential development. The conclusions that can be drawn are that the majority of the rooms have increased in size since the postwar period, however the size of each room has not increased significantly. One explanation for these small changes in size, may be that several of the apartments that have been studied are from Jonkoping and close to each other in time, but belong to different eras. It may be reasonable to assume that the differences will be small if the same developer and architect planned several apartments. / För närvarande finns det ingen tydlig statistik över hur bostadsytan har delats upp i lägenheterna eller hur stor yta som lagts på respektive rum, sedan efterkrigstiden. Den statistik som finns tillgänglig är genomsnittlig yta per lägenhet som går att hitta på Statistiska centralbyråns hemsida. Det här examensarbetet har syftet till att öka kunskapen om hur den svenska bostaden har förändrats över tiden. De frågeställningar som rapporten besvarar är: Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden? Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden? Innan frågeställningarna kunde besvaras genomfördes en kartläggning av lägenheter byggda under 1950-2014. En fallstudie utfördes också där totalt 90 stycken lägenheter analyserades och delades upp i tre epoker, Folkhemmet, Miljonprogrammet och Nymodernismen. Analysarbetet grundar sig på att analysera ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus på storleken 3 RoK. De utvalda rummen som analyserades var hall, kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Resultaten redovisades i tabeller, där medelvärdet av respektive rum och totalytan för respektive epok räknades ut. För att kunna se ytfördelningen över tiden gjordes ett stapeldiagram där de uträknade medelvärdena jämfördes. En procentuell jämförelse av ytfördelningen, för respektive epok, redovisades i tre cirkeldiagram. Medelvärdet för totalytan av lägenheterna har ökat under efterkrigstiden. Från folkhemmet till miljonprogrammet ökade totalytan från 75,4 – 75,9 kvm, därefter ökade ytan till 79,7 kvm från miljonprogrammet till nymodernismen. Resultaten av snittytan för lägenheterna under folkhemmet, miljonprogrammet och nymodernismen var enligt följande: hall 10,4 / 10,3 / 11,0 kvm, kök 12,7 / 13,4 / 14,6 kvm, vardagsrum 22,7 / 21,0 / 22,3 kvm, sovrum 25,2 / 24,2 / 22,7 kvm och badrum 3,4 / 4,5 / 6,5 kvm. En faktor som har haft påverkan på förändringen, av ytfördelningen över tiden, är efterfrågan på den öppna planlösningen, där umgänget har haft en betydande roll för utformningen av bostaden. Andra faktorer som tillgänglighet, kvalitét och högre standard har format bostadsutvecklingen. Slutsatsen som går att dra är att majoriteten av rummen har ökat storleksmässigt under efterkrigstiden, dock har storleken för respektive rum inte ökat avsevärt mycket. En förklaring till dessa små storleksförändringar kan vara att ett flertal av lägenheterna som har studerats är från Jönköping och ligger nära varandra i tid, men tillhör olika epoker. Det kan vara rimligt att anta att skillnaderna blir små om samma byggherre och arkitekt planerat flera lägenheter.

No description available.

Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället.

Den här uppsatsen handlar om hur den ideala folkhemsmedborgaren skapades och framställdes i sexualupplysningen under folkhemsbyggandets start. Undersökningen fokuserar på två olika sexualupplysningstidskrifter: Populär tidskrift för sexuell upplysning respektive Sexualfrågan, och går igenom vad de har publicerat under åren 1932–1938. Genom artiklar om könslivet, könsdriften, sexualmoral, födelsekontroll, uppfostran, äktenskap och skilsmässa mm. målas det upp en helhetsbild av en ideal medborgare. Undersökningen visar att det var tydligt utskrivet vilka personlighetsdrag och egenskaper den ideala folkhemsinvånaren skulle besitta. Bland dessa var sundhet, rationalitet, förnuft och ansvarsfullhet ständigt återkommande. Genom att hävda dessa drags “naturlighet”, och deras sammankoppling till socialism, legitimerades folkhemmets existens. Parallellt med detta framställs ett borgerligt samhälle, och borgerliga värden, som sjukliga och hycklande samtidigt som “borgerlighet” blir separerad från de eftersträvansvärda personlighetsdragen. Jag menar att forskningen inte har tagit sig an sexualupplysningen som en aktiv aktör i folkhemsbyggandet. Trots forskning kring den svenska sexualupplysningen i sig har sexualupplysningens roll i formandet av folkhemsmedborgaren förbisetts. Genom att analysera sexualupplysningen kommer jag att visa att den skapade och framställde ett ideal för hur folkhemsmedborgaren skulle se ut.

Diss. Örebro : Univ., 2004.

<p>This thesis studies two different models; the Swedish model and the Rehn-Meidner model. It shows their similarities and differences, and explains why it is inaccurate to put an equal mark between the two of them. An extensive discussion on the models is presented in order to give them each a fair assessment. It is shown how and why the Swedish model has failed, as well as how Sweden has failed to apply the Rehn-Meidner model in a consistent manner.</p><p> </p><p>The paper concludes with a brief discussion on the models’ possible application today and in the future. Also, some requirements for the models’ validity will be recognized. Some important questions concerning the models’ relevance, the influence of multitude on the models, and the issue of globalization and the EU are in this concluding chapter briefly discussed. It is argued that multitude has decreased the relevance of the models significantly, and that the Swedish welfare state which was created based on the ideas of the Swedish model, needs to be reassessed. Welfare municipalities are suggested rather than a welfare state.</p> / <p>Den här studien behandlar de två olika modellerna, den svenska modellen och Rehn-Meidner-modellen. Deras likheter och skillnader visas, och det förklaras varför det är inkorrekt att sätta ett likhetstecken mellan dem. En noggrann diskussion om modellerna genomförs för att kunna ge dem båda en rättvis bedömning. Det visas även hur och varför den svenska modellen misslyckats, samt hur Sverige har misslyckats att tillämpa Rehn-Meidner-modellen.</p><p> </p><p>Uppsatsen avslutas med en kort diskussion om modellernas eventuella tillämpning idag och i framtiden. Några krav för modellernas giltighet är också uppmärksammade. Ett antal viktiga frågor rörande modellernas relevans, mångfaldens inflytande på modellerna, samt globaliseringen och EU:s inverkan är i detta kapitel diskuterat. Det påstås att mångfalden har minskat modellernas relevans, och att den svenska välfärdsstaten, vilken är baserad på den svenska modellen, måste omvärderas. Välfärdskommuner föreslås snarare än en välfärdsstat.</p>