Den här uppsatsen handlar om hur den ideala folkhemsmedborgaren skapades och framställdes i sexualupplysningen under folkhemsbyggandets start. Undersökningen fokuserar på två olika sexualupplysningstidskrifter: Populär tidskrift för sexuell upplysning respektive Sexualfrågan, och går igenom vad de har publicerat under åren 1932–1938. Genom artiklar om könslivet, könsdriften, sexualmoral, födelsekontroll, uppfostran, äktenskap och skilsmässa mm. målas det upp en helhetsbild av en ideal medborgare. Undersökningen visar att det var tydligt utskrivet vilka personlighetsdrag och egenskaper den ideala folkhemsinvånaren skulle besitta. Bland dessa var sundhet, rationalitet, förnuft och ansvarsfullhet ständigt återkommande. Genom att hävda dessa drags “naturlighet”, och deras sammankoppling till socialism, legitimerades folkhemmets existens. Parallellt med detta framställs ett borgerligt samhälle, och borgerliga värden, som sjukliga och hycklande samtidigt som “borgerlighet” blir separerad från de eftersträvansvärda personlighetsdragen. Jag menar att forskningen inte har tagit sig an sexualupplysningen som en aktiv aktör i folkhemsbyggandet. Trots forskning kring den svenska sexualupplysningen i sig har sexualupplysningens roll i formandet av folkhemsmedborgaren förbisetts. Genom att analysera sexualupplysningen kommer jag att visa att den skapade och framställde ett ideal för hur folkhemsmedborgaren skulle se ut.