Ett bärande trä-glaselement har ett flertal värdefulla egenskaper för en byggnad. Rapporten undersöker två aspekter mer grundligt. Nämligen hur ljusinsläpp och planlösning kan komma att ändras vid användandet av trä-glaselementet. Jämförelser utav dagsljusfaktor, illuminans, fönster-/golvarea och andel fönsterglas utförs. Detta görs mellan trä-glaselementet och ett konventionellt väggelement i tre typer av bostadsbyggnader.

Växjö kommun har ont om ledig mark vilket har medfört att en undersökning harpåbörjats, där förskolor kombineras med andra verksamheter i en och sammabyggnad. Syftet har varit att undersöka möjligheten med dessa kombinationer för attse vilka konsekvenser som uppstår. Undersökningen behandlar två tomter i Växjö som har olika förutsättningar gällandedess detaljplaner. Resultatet visar att en kombination mellan de olika verksamheternaär möjligt men att dagens regler och standardiseringar inte alltid går att ta hänsyn tillvid dessa kombinationer.

"Speak up! I can’t hear you" This qualitative study is built on an investigation of a newly instated model that is used when building or renovating schools. The principles of the model are based on building schools with an open plan design where the walls are made of glass and the classrooms are not shut closed by walls, instead the classrooms are completely open except from screens that are used to indicate the ambit of the rooms. This model has been well debated and that is the reason why we chose to do this study. The purpose of this study is to find out how students and teachers experience this model. To do this we have done interviews and observations. This study is based on the following questions: What are the pros and cons with this model according to pupils and teachers? How does the open environment affect the teachers’ way of working? What are the students’ thoughts on colours, noises and brightness in this environment? The conclusions of this study are that the main concern is the level of noise that according to the teachers have a negative impact on the students who have difficulties concentrating. The teachers mainly talked about the downsides of the model, while the students were more positive regarding the environment, although they did mention the downside of the level of noise. The students did appreciate the physical environment and referred to it as fresh and cosy.

Det finns en generellt god kunskap inom byggnadsbranschen om vilka lägen och byggnadsformer som värderas högst hos bostadsköpare i Sverige. Byggnadsbranschen har dock inte lika bra kunskaper om vad som är att föredra inom bostaden i fråga eftersom dessa värderingar ändrar sig snabbt med tiden. Vilka värderingar har egentligen bostadsköpare när det kommer till bostadens konstruktion, funktionalitet och utformning? Svaret på denna fråga skulle gynna både företagen och bostadsköpare. Syftet med denna studie är just att besvara denna fråga med begränsning till flerbostadshus. Syftet är också att ta reda på hur konstruktionslösningar på en högre nivå än standard påverkar bostadsköparens vilja att betala mer för bostaden. Examensarbetet bygger på en förfrågan av Botrygg AB som vill veta mer om vad bostadsköpare har för värderingar och vilka val de gör om de kan påverka bostaden. För att uppfylla syftet har en kvantitativ studie genomförts där resultatet baseras på en enkätundersökning. Enkäten bestod av tydligt formulerade fleralternativs frågor där den svarande fick värdera olika påståenden och konstruktionslösningar. För att skapa enkäten har en djupare litteraturstudie genomförts. Enkäten visar en mängd intressanta resultat bland annat att bostadsköpare gärna har möjlighet att påverka sin framtida bostad, vare sig det handlar om innan de flyttat in eller efter. Bostadens utformning och planlösning är viktigare än bostadsytan och priset, där det även är tydligt att en öppen eller halvöppen planlösning är att föredra. Det viktigaste med bostadens kök är att det är utformat med fokus på arbetsyta och förvaring. Konstruktionslösningar med högre nivå än standard ökar generellt viljan att betala mer för bostaden, men eftersom svaren skiljer sig mycket handlar det mer om att hitta rätt köpare än en lösning som passar alla. De svarande uttrycker också att det som de är mest nöjda med i sin nuvarande bostad är att den är genomförd med hög konstruktionskvalitet.

Currently, there are no clear statistics on how the floor plan and room size in apartment buildings has changed over time since the postwar period. The statistics available is average area per apartment which can be found on Statistics Sweden's website. This report has the aim to increase knowledge about how the Swedish home have changed over time. The questions that the report will answer are: For apartment buildings, how has the living area been distributed since the postwar period? Why has the area distribution changed over time? A survey of the houses built during 1950-2014 was made before questions could be answered. A case study was also made which a total of 90 apartments were analyzed and divided into three eras, the people´s home, the million programme and the neomodernism. The study is based on the analysis of the surface distribution in the size 3 room apartments. The rooms selected for analysis were: hallway, kitchen, living room, bedroom and the bathroom. The result of the study is presented in tables, where the average size of each room and the total apartment area of each epoch have been calculated. In order to view the surface distribution over time, bar graphs were made, where the calculated average values are compared. A percentage comparison of the surface distribution of each epoch is reported in three pie charts. The average size of the total area of the apartments has increased since the postwar period. From the people´s home to the million programme the total surface increased from 75.4 to 75.9 sqm. Then the surface area increased to 79.7 sqm from the million programme to the neomodernism. The result of the cut surface of the apartments in the people's home, the neomodernism and the million programme is as follows: hallway 10.4 / 10.3 / 11.0 sqm, kitchen 12.7 / 13.4 / 14.6 sqm, living room 22.7 / 21.0 / 22.3 sqm, bedroom 25.2 / 24.2 / 22.7 sqm and bathrooms 3.4 / 4.5 / 6.5 sqm. A factor that had an impact on the change of surface distribution over time, is the demand on the open floor plan, where people´s social life has had a significant role in the design of the living area. Other factors such as availability, quality and higher standards have shaped residential development. The conclusions that can be drawn are that the majority of the rooms have increased in size since the postwar period, however the size of each room has not increased significantly. One explanation for these small changes in size, may be that several of the apartments that have been studied are from Jonkoping and close to each other in time, but belong to different eras. It may be reasonable to assume that the differences will be small if the same developer and architect planned several apartments. / För närvarande finns det ingen tydlig statistik över hur bostadsytan har delats upp i lägenheterna eller hur stor yta som lagts på respektive rum, sedan efterkrigstiden. Den statistik som finns tillgänglig är genomsnittlig yta per lägenhet som går att hitta på Statistiska centralbyråns hemsida. Det här examensarbetet har syftet till att öka kunskapen om hur den svenska bostaden har förändrats över tiden. De frågeställningar som rapporten besvarar är: Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden? Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden? Innan frågeställningarna kunde besvaras genomfördes en kartläggning av lägenheter byggda under 1950-2014. En fallstudie utfördes också där totalt 90 stycken lägenheter analyserades och delades upp i tre epoker, Folkhemmet, Miljonprogrammet och Nymodernismen. Analysarbetet grundar sig på att analysera ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus på storleken 3 RoK. De utvalda rummen som analyserades var hall, kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Resultaten redovisades i tabeller, där medelvärdet av respektive rum och totalytan för respektive epok räknades ut. För att kunna se ytfördelningen över tiden gjordes ett stapeldiagram där de uträknade medelvärdena jämfördes. En procentuell jämförelse av ytfördelningen, för respektive epok, redovisades i tre cirkeldiagram. Medelvärdet för totalytan av lägenheterna har ökat under efterkrigstiden. Från folkhemmet till miljonprogrammet ökade totalytan från 75,4 – 75,9 kvm, därefter ökade ytan till 79,7 kvm från miljonprogrammet till nymodernismen. Resultaten av snittytan för lägenheterna under folkhemmet, miljonprogrammet och nymodernismen var enligt följande: hall 10,4 / 10,3 / 11,0 kvm, kök 12,7 / 13,4 / 14,6 kvm, vardagsrum 22,7 / 21,0 / 22,3 kvm, sovrum 25,2 / 24,2 / 22,7 kvm och badrum 3,4 / 4,5 / 6,5 kvm. En faktor som har haft påverkan på förändringen, av ytfördelningen över tiden, är efterfrågan på den öppna planlösningen, där umgänget har haft en betydande roll för utformningen av bostaden. Andra faktorer som tillgänglighet, kvalitét och högre standard har format bostadsutvecklingen. Slutsatsen som går att dra är att majoriteten av rummen har ökat storleksmässigt under efterkrigstiden, dock har storleken för respektive rum inte ökat avsevärt mycket. En förklaring till dessa små storleksförändringar kan vara att ett flertal av lägenheterna som har studerats är från Jönköping och ligger nära varandra i tid, men tillhör olika epoker. Det kan vara rimligt att anta att skillnaderna blir små om samma byggherre och arkitekt planerat flera lägenheter.

Antalet skilsmässor i Sverige har varit växande sedan senare delen av 1900-talet och idag har vart fjärde barn föräldrar som inte bor tillsammans. Denna utveckling innebär att familjer ser ut på olika sätt idag och det gör även deras sätt att bo på. Däremot har utformningen av bostäder inte följt med i utvecklingen och det ritas fortfarande familjebostäder främst åt den traditionella kärnfamiljen. För att alla samhällsgrupper ska känna sig inkluderade är det viktigt att tänka normkreativt och forma en hållbar stadsutveckling. De föräldrar som väljer att flytta isär och dela på vårdnaden av sina barn ställs många gånger inför en stor ekonomisk utmaning. Att gå från en delad ekonomi med två inkomsttagare till att ensam betala för hushållsutgifter är dyrt. Därför har separerade föräldrar ofta inte råd med en bostad som uppfyller deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det går att bygga bättre anpassade bostäder för separerade föräldrar med barn. För att uppfylla syftet har information samlats från tidigare studier och projekt, ur faktasamlingen togs ett antal skisser fram som testades i en intervjustudie. Målet var att ta fram ett förslag på planlösningar och visa på hur de kan bidra till att bostadspriset för den enskilde kan minska. Därefter utföra en analys med styrkor, svagheter, möjligheter och hot för konceptet utifrån ett investeringsperspektiv. Förslaget är applicerat på ett pågående projekt som ägs av Serneke. Företaget har fått en markanvisning avseende kvarteret Östra Terrassen som är en del av statsutvecklingsprojektet Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden. Området är utpekat som ett hållbarhetsprofilområde i Stockholm och är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt. Exploateringskontoret i Norra Djurgårdstaden vill eftersträva variation och har en ambition att bygga nya kreativa boendeformer i området. För den särlevande föräldern är boendekonceptet som tagits fram i studien ett mer ekonomiskt lönsamt alternativ. Barn och föräldrar i separerade familjer kan få en bättre boendesituation genom att turas om eller dela ytor. En viktig nyckel till att lyckas skapa en varierade och inkluderade bostadsmarknad är att forma innovativa koncept med funktioner som möjliggör att dela utrymmen och som dessutom är flexibla över tid. Flera aspekter pekar på att boendeformen har en marknad och det finns en tydlig ambition både från näringslivet och statliga organisationer att bygga mer normkreativt i framtiden

Projektet tar avstamp i en värld som ständigt förändras. I en föränderlig värld krävs flexibilitet och anpassningsför­måga vilket vi ser inom allt fler områden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bära när det gäller boende. Frågeställning: hur ser ett boende ut som tål förändringar, förändringar i familjesituation, förändringar i värderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska föränd­ringar i samhället som ger ändrade behov vad gäller bo­ende. / The starting point for this project is an ever changing world. In this changing world there is a need for flexibility and adaptability, which can be seen in all areas of society today. The purpose of the project is to investigate what this could mean in the area of housing. Question formulation: what does housing look like when it is open to change, change in family situation, change in values regarding good housing, and demographic changes in society which lead to new and other needs in terms of housing.

Abstract Purpose: Important for house manufacturers is to keep track of specific customer preferences and priorities to have products that matches these. If a manufacturer does not have a product that fits the customer priorities, manufacturers will lose customers both before and during the process has started. The goal of the study is to report what house manufacturers should prioritize in the floor plan design of prefabricated two-storey houses. Method: The study has been conducted with a variety of methods. In order to study customer preferences and priorities a survey was made for potential house byers and interviews with house manufacturers sales agents. To get an overview about the changes that are most commonly performed, an analysis of documents on two of Götenehus house models was made. Findings: The results of the study show the kitchen's high priority among potential house buyers. Clearly shows that, above all, the social spaces in the form of kitchen living and dining room is generally very high priority among the general population In Stockholm. The study also shows that these rooms were desired with a relatively large surface area. It was also very unusual for these rooms to get reduced space. Unlike the social spaces, the private spaces hade ha wide range of demands. Above all, the bathroom and the master bedroom had highly prioritized. The other bedrooms were however generally one of house buy’ers lowest priority. In general, the service areas were shown to be the lowest prioritised rooms. The laundry room was desired to be large with great storage units, but were rarely executed as wanted. Implications: The social space, master bedroom and the bathroom has a great importance for customers in Stockholm County. House manufacturers should prioritize these rooms. In contrast, house manufacturers should not prioritize room as office and WC/D. Doing so, house manufacturers can offer customers a product that minimizes the impact on costs by changes. Limitations: The study deals only with prefabricated detached two-storey houses. The study does not include factors such as finance, property space or family constellations. The study was limited to the Stockholm County because of the concentrated market for two-storey house. The gathered information was not extracted prior ten years. / Sammanfattning Syfte: Det är viktigt för hustillverkarna att deras produkteker är anpassade efter hur kundernas önskemål ser ut och hur dessa prioriteras. Ifall produkterna inte uppfyller kundernas värderingar kan det leda till att företaget både tappar kunder innan och under köpprocessen. Målet med studien är därför att redovisa vilka rum hustillverkare bör prioritera vid planlösningsutformning av prefabricerade tvåplanshus. Metod: Studien har utförts med ett flertal metoder. För att kunna studera kundernas önskemål och prioriteringar, utfördes en enkätundersökning mot potentiella husköpare, samt intervjuer med Götenehus säljagenter i Stockholm. För att få en överblick kring vilka ändringar som är mest förekommande utfördes en dokumentanalys på två av Götenehus husmodeller. Resultat: Studiens resultat visar att potentiella husköpare prioriterar de sociala utrymmena kök och vardagsrum högst i bostaden. Kunderna har stora önskemål om stora och öppna ytor. Generellt i de privata utrymmena är det önskemål om stora ytor. Däremot prioriterades de privata rummen olika av kunden. Framför allt har badrummet och föräldrasovrummet en hög prioritet medan de övriga sovrummen tillsammans med allrum-met och arbetsrummet prioriterades betydligt lägre. Överlag var serviceutrymmena lågt prioriterade av kunderna. Det fanns önskemål om väl tilltagna ytor i tvättutrymmet men det var inget kunderna var beredda att förändra. Förvaringsmässigt var det endast i föräldrasovrummet som kunderna önskade en klädkammare. I resterande rum som önskan om förvaring fanns, räckte det med en garderobslösning. Konsekvenser: Bostadens sociala utrymmen samt föräldrasovrummet och badrummet har en stor betydelse för kunderna i Stockholms län. Dessa rum bör hustillverkare prioritera vid utformning av planlösningen. Däremot bör hustillverkarna inte prioritera rum som arbetsrummet och WC/D vid utformningen. Görs detta kan hustillverkarna erbjuda kunderna en produkt som minimerar kostnadspåverkande ändringar. Begränsningar: Studien behandlar endast prefabricerade fristående villor i två plan. Studien omfattar inte faktorer som påverkar hur en planlösning utformas som exempelvis ekonomi, tomtyta och familjekonstellationer. Studien begränsades till Stockholms län eftersom denna marknad är stor för tvåplanshus. Studien är tidsavgränsning till 2006 vilket är en 10 årsperiod.

Undersökningen har bearbetat förväntningar och förbättringar på planlösningar i flerbostadshus. Enkätundersökning bland allmänheten och de boende i Vikaholm, Växjö, samt intervjuer med arkitekter användes för att få synpunkter på förbättringar. Även intervjuer med de boende utfördes för att få mer utvecklande och motiverande svar än enbart från enkätundersökningen. Framtagning och utformning av planlösning har utformats efter de önskemål och synpunkter som framkommit i undersökningen. Planlösningarna är yteffektiva och är utformade med hänsyn till bland annat omätbara värden som finns i en bostad, det vill säga rumsliga kvalitéer som är mindre uppenbara och svåra att kvantifiera. Olika punkter som bekvämlighet, bättre möblerbarhet och mer förvaringsmöjlighet har gjort att bostaden har fått en annan utformning än de ursprungliga planlösningarna. Flexibla och generella rum som följer krav vid utformning och som inte har onödiga ytor har varit målet med arbetet. Arbetets resultat kan användas till andra framtida planlösningar än till det flerbostadshus som legat som grund för detta examensarbete. / The survey has processed expectations and improvements on floor plans in a multi-family house. A survey by the public and residents in Vikaholm, Växjö, and interviews with experts were made to get views of improvements. Also interviews with residents were also made to get more developing and motivational answers than just from the opinion poll. The design and layout of the planning has been designed according to the desires and views expressed in the survey. The plan solutions are highly space-efficient and are designed with regard to, inter alia, intangible values that exist in a dwelling, which is spatial qualities that are less obvious and difficult to quantify. Different items such as comfort, better furnishing and more storage have made the accommodation a different design than the original floor plans. Flexible and general spaces that meet design requirements and have no unnecessary surfaces have been the aim of the work. The results of the work can be used for other future floor plans than for the multi-family house that has been the basis for this degree project.

Det finns en trend i samhället att bygga mindre och mindre bostäder. Nya lagkrav för små lägenheter vad gäller minskad tillgänglighet har gjort det möjligt att bygga ännu mindre (SS 91 42 22, 1994). En aspekt som sällan nämns i dessa sammanhang är de arkitektoniska värdena. Detta arbete syftar till att utreda hur arkitektoniska kvaliteter förhåller sig i små nybyggda lägenheter i Sverige. Undersökningen görs genom en fallstudie av tio projekterade/nybyggda lägenheter där arkitektoniska värden analyseras.  Begreppen arkitektur och kvalitet är två laddade och vida begrepp med många åsikter kring sig. I denna undersökning definieras och avsmalnas begreppen. Genom en fallstudie undersöks tio lägenheter med slutsatsen att arkitektonisk kvalitet kan uppnås i små lägenheter. Undersökningen visar att vissa uppställda kvalitetsparametrar är svåra att uppfylla. Den visar även att många kvalitetsaspekter är särskilt svåra att uppfylla i enrumslägenheter. Studien visar att det är möjligt att bedöma arkitektonisk kvalitet utifrån denna metod hos planlösningar. Det finns dock aspekter som inte går att bedöma och det är svårt att värdera kvalitetsaspekter gentemot varandra. / There is a trend in society to build smaller and smaller homes. New requirements for small apartments in terms of reduced availability makes it possible to build even smaller (SS 91 42 22, 1994). One aspect that is rarely mentioned in this context are the architectural values. This work aims to investigate how the architectural qualities relate in small newly built apartments in Sweden. The survey is conducted through a case study of ten planned / newly built apartments where architectural values ​​are analyzed. The concepts of architecture and quality are two charged and broad concepts with many different opinions related to them. This thesis aim to defined and narrow the concepts. Through a case study of ten small apartments lead to the conclusion that architecture qualities can be achieved in small apartments. The study shows that certain set of qualities are more difficult to achieve. The study also shows that many aspects of quality are particularly difficult to meet in one room apartments. The study shows that it is possible to evaluate the architectural quality on the basis of this method, the floor plans. However, there are aspects that cannot be measured. It is also difficult to compare different aspects of quality against each other.