Sena fördyrande ändringar under produktionsfasen i byggprojekt är vanligt förekommande i byggbranschen. Skanska Mora är inte ett undantag och har börjat se dessa fördyrande ändringar som ett problem som de vill undersöka. Syftet med detta arbete har varit att definiera och minimera fördyrande sena ändringar under produktionsfasen. Målet har varit att ta fram en rekommendation till Skanska Mora på hur de kan förebygga kostsamma sena ändringar under produktion. Förhoppningen har varit att detta på sikt ska leda till möjligheter till fler lyckade byggprojekt på många plan för Skanska Mora, och att skapa diskussion för att belysa grundproblematiken i området.   Arbetet grundar sig främst på en litteraturstudie i områden om fördyrande sena ändringar, ändringshantering i projektarbeten och andra delar i byggbranschen. En studie på tre fördyrande sena ändringar i Skanska Moras projekt Kv. Valhall har genomförts parallellt med en skriftlig intervjuundersökning som skickats ut till en utvald del av projektpersonalen. Litteraturstudien har format studien av projektet för att identifiera och utreda dessa sena ändringar. Utifrån studierna formulerades en rekommendation till hur Skanska Mora ska kunna arbeta för att förebygga dessa sena fördyrande ändringar.   I rekommendationen föreslås att man börjar arbeta mot ett bättre samarbetsklimat för en bättre social miljö mellan alla medarbetare. För att uppnå det så ska arbetet inriktas mot att effektivisera kommunikationen och informationsöverföringen och skapa teamkänsla i företaget och projekten. Teamkänsla uppnås genom att ledarskapet inriktas mot att värna om de inre resurserna, det vill säga människorna i projekten. Att arbeta mot en bättre fungerande erfarenhetsåterföring är också en rekommendation som bidrar till att skapa god teamkänsla och ger möjlighet att tillsammans arbeta mot mer lyckade projekt utifrån att dra nytta av alla värdefulla erfarenheter.

År 2014 trädde LOU-direktivet ikraft där det har införts bestämmelser om ändringar i offentliga kontrakt under löptiden och vad som kan utgöra en väsentlig ändring. Resonemanget bakom dessa bestämmelser är om ett upphandlat kontrakt ändras alltför väsentligt i förhållande till de ursprungliga villkoren har den offentliga beställaren tilldelat ett nytt kontrakt med nya villkor och gör sig skyldig till en otillåten direktupphandling. Vid offentliga upphandlingar brukar det som är tänkt att bli avtalsinnehåll benämnas som ”kommersiella villkor”. Att aktivt ändra avtalsvillkor efter förfarandets slut kan anses utgöra en väsentlig förändring, men om en offentlig beställare alternativt förhåller sig passivt till ett avtalsvillkor, och därmed efterger villkoret, finns det inga uttryckliga regler om i upphandlingsbestämmelserna. Av doktrin framgår det dock att även en underlåtenhet att verkställa ett kontrakt som uppgår till en väsentlig ändring i betydelsen av reglerna i LOU- direktivet eller rättspraxis kan anses som en otillåten direktupphandling. Bestämmelserna i LOU-direktivet om väsentliga ändringar har kodifierats utifrån rättspraxis på området där domen Pressetext (se närmare i avsnitt 4.3) utgör det främsta avgörandet vilket har varit en tydlig inspiration till kodifieringen i LOU-direktivet. I målet utformade EU-domstolen tre punkter som ska ligga till grund för prövningen om en ändring är av väsentlig art. Dessa punkter utgör fortfarande den viktigaste bedömningen av om en ändring är att anse som väsentlig eller inte. I LOU finns det numera olika bestämmelser som avgör om en ändring i ett offentligt upphandlat kontrakt är väsentlig, men reglerna är allmänt skrivna och det är inte självklart när en ändring i ett kontrakt är att se som väsentlig. Det är upp till rättstillämparen att utveckla praxis på området och klargöra hur stort det legala utrymmet är för att göra ändringar i offentliga kontrakt. Uppsatsen fastställer att både aktiva och passiva ändringar av kommersiella villkor kan utgöra en väsentlig ändring enligt bestämmelserna i LOU. Var gränserna går är inte helt tydligt och konsekvenserna av att göra sig skyldig till en otillåten direktupphandling är allvarliga för en offentlig beställare.

Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning är artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan ändras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns på redaktionen och i vilken utsträckning ändringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rättelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen? För att söka svar på dessa frågor har två tolvtimmarsstudier genomförts på SvD.se. Mellan klockslagen 06.30 och 18.20 sparades samtliga nyheter i vänsterspaltens topp 4, med en veckas mellanrum. Därefter genomfördes en kvantitativ undersökning av samtliga nyheter samt en närläsning av ett urval. Detta urval kompletterades med intervjuer utförda på SvD.se:s redaktion, med nyhetschef samt reporter. Undersökningen visar att rutiner existerar i vissa delar av produktionsledet på SvD.se, bland annat i samband med hur en nyhet byggs ut efter en första publicering. Dock saknas rutiner i stor omfattning i andra delar av produktionen. Detta gäller exempelvis införande av rättelser, ansvar vid publicering och synkronisering med webbnyheten i morgondagens papperstidning. SvD.se utnyttjar i viss utsträckning webbens möjligheter inom nyhetsproduktionen. Bland nyheterna i undersökningen ändrades drygt hälften efter publicering, men ett nästan lika stort antal förblev oförändrade eller fick ny tid för senaste ändring, trots att ingenting ändrats i dem. SvD.se strävar efter tydliga rutiner och bör se över sin stuktur för en fortsatt trovärdig nyhetsproduktion.

Denna c-uppsats behandlar webbpubliceringen på Expressen.se samt Aftonbladet.se. Uppsatsen är en uppföljningsstudie av en tidigare uppsats som behandlade webb-publiceringen på SvD.se, med fokus på hur artiklarna uppdaterades. Denna uppsats studerar de fyra högst placerade nyheterna och deras rörelse på Aftonbladet.se samt Expressen.se. Vi har utgått från en metod utvecklad av medieforskaren Michael Karlsson för att studera denna rörelse. Vi vill samtidigt utvärdera tidigare nämnd metod. Denna studie är med andra ord av metodutvecklande karaktär. Föränderligheten på webben gör att webbartiklar i de allra flesta fall inte kan studeras på samma sätt som tryckt journalistik, som ju är statisk. Detta har lett till metodologiska problem vad gäller webbjournalistikens forskningsfält. Att testa och utvärdera de få metoder som finns är därför relevant. Bland resultaten syns att Aftonbladet.se tycks ha en högre publiceringsrytm än Expressen.se i stort. Ur det empiriska materialet kan slutsatsen dras att Expressen.se uppdaterar och ändra i sina nyheter i en något högre utsträckning än Aftonbladet.se. Vi kom även fram till att Michael Karlssons metod inte lämpar sig för att studera ändringar av nyheter på webben. Detta då metoden inte tar hänsyn till samtliga versioner av nyheten. Vi föreslår en kombination av metoder för att på ett korrekt sätt kunna uttala sig om webbnyheters föränderlighet. Vårt förslag är att Karlssons metod utökas för att på ett systematiskt sätt få med samtliga versioner av de nyheter som någon gång befinner sig på topplacering. Då kan man uttala sig både om hur nyheter förändras samt dess rörelse.

No description available.

I Sverige har det sista ortnamnet innehållande ordet “neger” tagits bort från Lantmäteriets kartor. Samtidigt finns de kränkande orden “tattare”, “zigenare” och “lapp” kvar i ortnamn på kartorna. Syftet med denna studie är att undersöka varför ett kränkande ortnamnselement tagits bort medan de andra finns kvar samt att undersöka hur de kvarvarande kränkande ortnamnen bör hanteras. Eftersom problematiken handlar om huruvida ortnamnens hävd eller ändamålsenlighet väger tyngst så kommer rapporten undersöka hur Lantmäteriet gör denna avvägningen i praktiken. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer och mailkorrespondens med ortnamnsexperter och representanter för de berörda folkgrupperna. Lantmäteriet berättade att avvägningen mellan hävd och ändamålsenlighet alltid sker från fall till fall och kräver att de tar hänsyn till många faktorer, men eventuell hävd och kulturhistoriskt värde väger tungt i bedömningen eftersom ortnamnen ingår i Sveriges immateriella kulturarv. Utifrån respondenternas svar sammanställdes ett resultat som visar att ortnamnen med ordet “neger” sällan var hävdvunna eller kopplade till det svenska kulturarvet, vilket skapade ett lägre skyddsvärde än vid de övriga orden som vanligen förekommer i hävdvunna ortnamn med ett kulturhistoriskt värde. Andra faktorer som kan spela in är allmänhetens opinion, hur gemene man uppfattar orden, huruvida prejudikat uppstått, hur stor enighet som råder kring huruvida ortnamnen bör bevaras eller tas bort, folkgruppernas status med mera. Fem av sex respondenter förespråkar bevarande av ortnamnen eftersom de har ett historiskt värde, men åsikter om att ta bort dem lyftes också eftersom orden är väldigt kränkande. Flera respondenter anser att det krävs en ökad folkbildning om hur folkgrupperna behandlats historiskt - eventuellt kan ortnamnen användas som exempel i utbildningen och därmed användas i ett positivt avseende. Önskemål lyftes om att skapa plakat eller monument på de platser som har orden “tattare” eller “zigenare” i namnen eftersom det hade förtydligat platsens resande/romska historia. / Lantmäteriet, the Swedish government agency responsible for place names and the creation of maps, have removed every place name containing the offensive word “neger” (referring to afro-swedish people) from the maps. Meanwhile, there are still place names on the Swedish maps containing the equally offensive words “tattare” (referring to Travellers/Romani people), “lapp” (referring to Sami people) and “zigenare” (referring to Romani people). These are words that shouldn’t be used in everyday language, yet they still exist in place names. The purpose with this study is to investigate why some offensive place names have been removed while others still remain, as well as examining how the remaining offensive place names should be handled - should we remove them or keep them? Old place names have considerable protection assured by the law, however offensive place names might violate the law since they make the place names less suitable for usage. Therefore, this report will also examine how Lantmäteriet makes theirconsideration between the place names age and suitability. The report is based on semi-structured interviews and email correspondence with experts on place names as well as representatives from the ethnic groups that the offensive words refer to. The study shows that Lantmäteriet have to take account of many different things in their consideration between age and suitability, however the age and whether the place names are linked to Sweden’s cultural history are factors of great importance since old place names are essential parts of Sweden's cultural heritage. The reason why the word “neger” was removed from the maps is that most place names containing that word were recent and of little importance for the cultural history of Sweden, while the other words usually appear in old place names with large historic value. Other factors that might have significance is how offensive the majority population think the words are, how many of the general public or the affected ethnic groups who support removal versus preservation of the place names, whether precedents exist, if the ethnic groups have high or low social status etcetera. A majority of the respondents in this study favored preservation of the place names because of their historic value, but one respondent supported removal since the names are very offensive. Multiple respondents expressed that the majority population need more education about how Sweden treated their ethnic groups historically - for that purpose, the place names might be used as illustrative examples of the segregation and discrimination the ethnic groups faced. Some respondents also requested information boards or monuments on places with names containing the words “tattare” or “zigenare”, since that would illustrate the traveller/romani history on those places more clearly than it is today.

<p>Ett antal förändringar har under åren 2006 – 2008 genomförts i lag (1982:80) om anställningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förändringar. Sverige har bland annat fått till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rätt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förändringar, bland annat rörande andelen tillåtna tidsbegränsade anställningar samt hur länge en arbetstagare får befinna sig i en tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning. Regeringen har även infört en utökad informationsskyldighet för arbetsgivaren och tagit bort regeln om extra anställningstid för äldre arbetstagare. Beslut om att ändra kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning togs, men hann aldrig träda ikraft, då den nuvarande regeringen återställde bestämmelsen.</p><p>Vid utarbetandet av förslagen lades betoning på trygghet för arbetstagare och ökad flexibilitet för arbetsgivare. Det angavs flera problem med den tidigare lagstiftningen, bland annat att arbetsgivare använde sig av rullande tidsbegränsade anställningar och urLasning, för att undgå att behöva tillsvidareanställa. Den tidigare lagstiftningen var komplicerad och det fanns flera tillåtna tidsbegränsade anställningar, som alla hade olika kvalifikationsregler och tidsfrister kopplade till sig. Regeringen ville rensat floran av tillåtna tidsbegränsade anställningar samt göra lagen enhetlig.</p>

Ett antal förändringar har under åren 2006 – 2008 genomförts i lag (1982:80) om anställningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förändringar. Sverige har bland annat fått till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rätt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förändringar, bland annat rörande andelen tillåtna tidsbegränsade anställningar samt hur länge en arbetstagare får befinna sig i en tidsbegränsad anställning innan den övergår till en tillsvidareanställning. Regeringen har även infört en utökad informationsskyldighet för arbetsgivaren och tagit bort regeln om extra anställningstid för äldre arbetstagare. Beslut om att ändra kvalifikationstiden för företrädesrätt till återanställning togs, men hann aldrig träda ikraft, då den nuvarande regeringen återställde bestämmelsen. Vid utarbetandet av förslagen lades betoning på trygghet för arbetstagare och ökad flexibilitet för arbetsgivare. Det angavs flera problem med den tidigare lagstiftningen, bland annat att arbetsgivare använde sig av rullande tidsbegränsade anställningar och urLasning, för att undgå att behöva tillsvidareanställa. Den tidigare lagstiftningen var komplicerad och det fanns flera tillåtna tidsbegränsade anställningar, som alla hade olika kvalifikationsregler och tidsfrister kopplade till sig. Regeringen ville rensat floran av tillåtna tidsbegränsade anställningar samt göra lagen enhetlig.

Att det förekommer ändringar vid utförandet av ett byggprojekt är inte något nytt i byggbranschen, utan snarare något som alltid har funnits och förmodligen alltid kommer att finnas. Ändringar som uppstår vid utförandet av ett byggprojekt kan orsakas av en mängd olika anledningar. Men det ändringarna har gemensamt, är att de i regel resulterar i något som inom byggbranschen brukar benämnas ÄTA-arbeten. Begreppet ÄTA-arbeten står för Ändringsarbeten, Tilläggsarbeten samt Avgående arbeten och är ett resultat av ändringar i ett ursprungligt kontrakt.I utförandeentreprenader gäller i regel standardavtalet AB 04, vilket är ett avtal som innefattar bestämmelser som reglerar både beställares och entreprenörers förpliktelser gentemot varandra. Standardavtalet AB 04 reglerar i den meningen även hur ÄTA-arbeten ska hanteras, för att en entreprenör ska kunna erhålla ersättning för arbeten som inte omfattas av det ursprungliga kontraktet.Den här studien inleds med att beskriva hur ÄTA-arbeten ska hanteras enligt standardavtalet AB 04. För att i ett senare skede kunna avgöra vilka vardagliga hanteringssätt som strider mot bestämmelserna och av den anledningen medför rättsliga påföljder.För att kunna ta reda på hur ÄTA-arbeten hanteras i dagsläget, utfördes ett antal intervjuer med verksamma personer inom anläggningsbranschen. Intervjuerna resulterade i en slutsats som tyder att det vardagligt förekommer hanteringssätt som strider mot bestämmelserna i AB 04, vilket i sin tur är anledningen till att entreprenörer i en relativt vid utsträckning går miste om ersättning för utförda ÄTA-arbeten. Studien ger även förslag på hur parterna kan förbättra hanteringen av dessa arbeten samtidigt som samhällsnyttiga perspektiv tas i beaktande. / The fact that changes occur at the performance of a construction project is not a new phenomenon in the construction industry, it´s rather something that has always existed and will likely do so in the future. Changes that occur during the performance of a construction project can be caused by a variety of reasons, but what those changes have in common is that they in general result in amendments of the original contract.In Swedish performance contracts the standard agreement AB 04 is regularly used, which is an agreement that includes the both parties’ obligations in relation to each other. The standard agreement AB 04 regulates in that sense even the way in how the changes shall be dealt with, in order to let the contractor be able to obtain compensation for those additional implementations. This study begins by describing how changes should be handled according to the standard agreement AB 04, in order to determine which daily doings by the contractor is inconsistent with the provisions in AB 04 and consequently leads to legal sanctions.To find out how changes are handled in current construction projects, the study conducts a number of interviews with persons that are active in the construction industry.The study resulted in a finding that puts forward that it´s fairly common that changes are handled in a manner that is inconsistent with the provisions of AB 04.The study provides also a number of suggestions on how the parties can improve the management of these changes that also takes socially useful perspective into account.

No description available.