Denna C-uppsats handlar om SvD.se:s nyhetssajt. I en papperstidning är artikeln en sluten produkt vid publicering medan webbnyheten kan ändras löpande. Vi har önskat undersöka huruvida en skönjbar rutin finns på redaktionen och i vilken utsträckning ändringar görs i en redan publicerad nyhet. Införs rättelser vid faktakorrigering och utnyttjas webbens möjligheter i nyhetsproduktionen? För att söka svar på dessa frågor har två tolvtimmarsstudier genomförts på SvD.se. Mellan klockslagen 06.30 och 18.20 sparades samtliga nyheter i vänsterspaltens topp 4, med en veckas mellanrum. Därefter genomfördes en kvantitativ undersökning av samtliga nyheter samt en närläsning av ett urval. Detta urval kompletterades med intervjuer utförda på SvD.se:s redaktion, med nyhetschef samt reporter. Undersökningen visar att rutiner existerar i vissa delar av produktionsledet på SvD.se, bland annat i samband med hur en nyhet byggs ut efter en första publicering. Dock saknas rutiner i stor omfattning i andra delar av produktionen. Detta gäller exempelvis införande av rättelser, ansvar vid publicering och synkronisering med webbnyheten i morgondagens papperstidning. SvD.se utnyttjar i viss utsträckning webbens möjligheter inom nyhetsproduktionen. Bland nyheterna i undersökningen ändrades drygt hälften efter publicering, men ett nästan lika stort antal förblev oförändrade eller fick ny tid för senaste ändring, trots att ingenting ändrats i dem. SvD.se strävar efter tydliga rutiner och bör se över sin stuktur för en fortsatt trovärdig nyhetsproduktion.

Denna c-uppsats behandlar webbpubliceringen på Expressen.se samt Aftonbladet.se. Uppsatsen är en uppföljningsstudie av en tidigare uppsats som behandlade webb-publiceringen på SvD.se, med fokus på hur artiklarna uppdaterades. Denna uppsats studerar de fyra högst placerade nyheterna och deras rörelse på Aftonbladet.se samt Expressen.se. Vi har utgått från en metod utvecklad av medieforskaren Michael Karlsson för att studera denna rörelse. Vi vill samtidigt utvärdera tidigare nämnd metod. Denna studie är med andra ord av metodutvecklande karaktär. Föränderligheten på webben gör att webbartiklar i de allra flesta fall inte kan studeras på samma sätt som tryckt journalistik, som ju är statisk. Detta har lett till metodologiska problem vad gäller webbjournalistikens forskningsfält. Att testa och utvärdera de få metoder som finns är därför relevant. Bland resultaten syns att Aftonbladet.se tycks ha en högre publiceringsrytm än Expressen.se i stort. Ur det empiriska materialet kan slutsatsen dras att Expressen.se uppdaterar och ändra i sina nyheter i en något högre utsträckning än Aftonbladet.se. Vi kom även fram till att Michael Karlssons metod inte lämpar sig för att studera ändringar av nyheter på webben. Detta då metoden inte tar hänsyn till samtliga versioner av nyheten. Vi föreslår en kombination av metoder för att på ett korrekt sätt kunna uttala sig om webbnyheters föränderlighet. Vårt förslag är att Karlssons metod utökas för att på ett systematiskt sätt få med samtliga versioner av de nyheter som någon gång befinner sig på topplacering. Då kan man uttala sig både om hur nyheter förändras samt dess rörelse.