Denna c-uppsats behandlar webbpubliceringen på Expressen.se samt Aftonbladet.se. Uppsatsen är en uppföljningsstudie av en tidigare uppsats som behandlade webb-publiceringen på SvD.se, med fokus på hur artiklarna uppdaterades. Denna uppsats studerar de fyra högst placerade nyheterna och deras rörelse på Aftonbladet.se samt Expressen.se. Vi har utgått från en metod utvecklad av medieforskaren Michael Karlsson för att studera denna rörelse. Vi vill samtidigt utvärdera tidigare nämnd metod. Denna studie är med andra ord av metodutvecklande karaktär. Föränderligheten på webben gör att webbartiklar i de allra flesta fall inte kan studeras på samma sätt som tryckt journalistik, som ju är statisk. Detta har lett till metodologiska problem vad gäller webbjournalistikens forskningsfält. Att testa och utvärdera de få metoder som finns är därför relevant. Bland resultaten syns att Aftonbladet.se tycks ha en högre publiceringsrytm än Expressen.se i stort. Ur det empiriska materialet kan slutsatsen dras att Expressen.se uppdaterar och ändra i sina nyheter i en något högre utsträckning än Aftonbladet.se. Vi kom även fram till att Michael Karlssons metod inte lämpar sig för att studera ändringar av nyheter på webben. Detta då metoden inte tar hänsyn till samtliga versioner av nyheten. Vi föreslår en kombination av metoder för att på ett korrekt sätt kunna uttala sig om webbnyheters föränderlighet. Vårt förslag är att Karlssons metod utökas för att på ett systematiskt sätt få med samtliga versioner av de nyheter som någon gång befinner sig på topplacering. Då kan man uttala sig både om hur nyheter förändras samt dess rörelse.

I denna uppsats undersöks medierapporteringen i expressen.se och aftonbladet.se under kravallerna i Husby 19-23 maj 2013, samt dagen därpå, den 24 maj 2013. Fokus ligger på olika gruppers förekomst som källor, exempelvis poliser, Husbybor och organisationen Megafonen. Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen fokuserar på vilket utrymme olika grupper får i egenskap av källor. Artiklarna har samlats in och därefter analyserats utifrån variabler som grupp, kön och citatlängd. I den kvalitativa delen undersöks på vilket sätt källorna framställs i tre utvalda texter. Dessa analyseras enligt medieforskaren Martin Conboys bok The Language of the News. Resultatet jämförs sedan med tidigare forskning och analyseras enligt teorierna om skillnader och ”den andre” av sociologen Stuart Hall. Resultaten visar att poliser och andra myndigheter står för en majoritet av källorna, både räknat i antal källor och citatmängd. Husbybor förekommer i liten utsträckning, och Megafonen förekommer knappt alls som källa. I de fall då Husbybor förekommer är det koncentrerat till ett litet antal artiklar. Den kvalitativa studien visar att texterna har en viss attityd till de olika grupperna, exempelvis förekommer poliserna som källa till fakta utan att ifrågasättas. Det finns en variation i vilken attityd som syns till de olika grupperna. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning på området. Tolkat enligt Halls teorier kan konstateras att representanter för det svenska samhället här får makten att dominera över Husbyborna i framställningen av Husby och att ingen märkbar förändring har skett sen tidigare.

Sammanfattning Kriser har sedan lång tid tillbaka gjort intåg och format det samhälle vi lever i idag. Att kriser inträffar är ett faktum och de kan existera i alla dess former, stora som små, politiska som samhällshotande. I och med dess påverkan blir den gemensamma nämnaren för kriserna de berörda medborgarnas informationshunger. Det är då Sveriges tredje statsmakt, det vill säga nyhetsmedierna, rycker in och har i uppgift att återspegla den rådande krisen. Tack vare den digitaliserade nätjournalistiken kan, och bör, medierna leverera kontinuerligt innehåll för att tillfredsställa publikens efterfrågan. Med andra ord är arbetet inom nätjournalistik under större press, jämfört med de traditionella papperstidningarna, i och med det konstanta informationsflödet. Med den inflytelsefulla makt medierna besitter, formar därav nyhetsrapporteringen folkets verklighetsbilder. I sin tur påverkar detta opinionsbildningen och demokratin. Sålunda ställs krav på profession och kvalitet i nyhetsinnehållet, vilket lägger grund för följande forskning. Denna studie tar sig an hur nyhetsprestationen i praktiken skiljer sig mellan tabloiden aftonbladet.se och dagspressen dn.se under en kris, i detta fall Stockholmsattentatet den 7 april 2017. Med andra ord mäts kvaliteten, utifrån olika aspekter, i det faktiska innehållet. För att besvara detta studerades hastighetens inverkan på kvaliteten, hur nyhetsprestationens (news performance) beståndsdelar samspelar i praktiken, samt vilken nyhetsaktör som i slutändan faktiskt rapporterade med högst kvalitet utifrån studiens teoretiska ramverk. Metoden kvantitativ innehållsanalys valdes för att besvara syftet, varpå ett totalurval av artiklar kodades under tidsperioden 7 april till 9 april. Uppsatsen bygger vidare på en deduktiv ansats. I kapitlet om tidigare forskning redovisas därför ett antal påverkansfaktorer utifrån teorin och kvalitetsmodellen nyhetsprestation, där det gemensamma målet är en mikro- och makrobalans mellan och inom modellens sex byggstenar. Samtidigt sätts modellen nu in i en ny kontext, nätjournalistisk kriskommunikation, och syntetiseras med Shannon och Weavers kommunikationsmodell för att täcka in kvalitetsperspektivet ytterligare. Genom att utgå från detta analytiska ramverk kom vi fram till att skillnaderna i praktiken inte är markanta, och att hastigheten inte skadar kvaliteten. Utifrån prestationsperspektivet var däremot aftonbladet.se snäppet vassare än dn.se i vissa avseenden. Slutsatsen drogs således att lärdomar bör tas från båda håll för att generera bästa möjliga kvalitet. Främst bör dagspress väva in fler mjuka nyheter likt tabloiderna. Tabloidernas och dagspressens styrkor bör med fördel sammanslås i och med den moderna nätjournalistiken, och uppgraderas till ett nytt format; digitalpress. Uppsatsens resultat bidrar till att vi kan kartlägga komplexiteten i nyhetsprestationens beståndsdelar och dess 3 värdefulla beroendeförhållanden. I och med mediernas makt i samhället bidrar denna studie alltså med ny aktuell kunskap om aftonbladet.se’s och dn.se’s faktiska kvalitet vid kriser. Slutligen berikas forskningen inom nyhetsprestation eftersom kvalitet nu mäts inom ett outforskat journalistiskt område. / Abstract Throughout history, crises have shaped society. It is commonly known that a crisis can occur at any time, in different shapes and sizes, big as well as small, political as well as society-threatening. With its impact, the common denominator becomes the citizens need for information in different times of crisis. Sweden´s fourth estate, the news media, plays a crucial role with their responsibility to mirror the current crisis. Due to the development of digital online journalism, the media are obligated to deliver continuous content in order to satisfy peoples’ needs for information. With this in mind, online journalism is under much greater pressure, compared to the traditional papers. This is due to the dynamic and constant flow of information. With medias’ powerful influence, they shape peoples’ realities, which in return affect the public opinion and our democracy. A crisis situation requires the utmost professionalism and news quality, which motivates the following research. This study addresses how quality differs between the tabloid aftonbladet.se and dn.se as daily press during a crisis, specifically the terror attack in Stockholm April 7, 2017. The quality of the actual news content is measured based on different aspects. In order to compare the two newspapers, we studied whether speed has an impact on quality, whether the different parts of News Performance interact, as well as the overall quality of the respective newspapers’ reporting of the events, based on our theoretical framework. We chose a quantitative content analysis to answer the purpose, upon which a census of articles was coded during three days, April 7 to April 9 2017. Our essay is based on a deductible approach. In chapter two, previous research, a number of influential factors are presented based on the theory and quality model News Performance where the common goal is to reach a micro and macro balance between the six components of the model. However, the model is then put into a new context, online journalistic crisis communication, and synthesized with Shannon and Weaver’s model of communication to further cover the quality perspective. By using this analytical framework, we found that the practical differences are not significant, and speed does not damage the quality of the news. However, based on the News Performance perspective, aftonbladet.se proved to be better than dn.se in some cases. Thus, the conclusion was reached that they both should learn from each other, in order to generate the highest quality. Most importantly, the daily press should do as tabloids do; that is, include more soft news. Both the tabloids’ and the daily press’ strengths should be merged together and upgraded to a new custom format for modern online journalism; digital press. The result of this essay helps us map the complexities of the News Performance components and their valuable interdependence. With 2 the power of media in society, our research contributes with new up-to-date knowledge about the quality of aftonbladet.se’s and dn.se’s, reporting during a crisis event. At last, the field of News Performance studies becomes enriched, given that quality is now measured in an unexplored journalistic field.