Sammanfattning Kriser har sedan lång tid tillbaka gjort intåg och format det samhälle vi lever i idag. Att kriser inträffar är ett faktum och de kan existera i alla dess former, stora som små, politiska som samhällshotande. I och med dess påverkan blir den gemensamma nämnaren för kriserna de berörda medborgarnas informationshunger. Det är då Sveriges tredje statsmakt, det vill säga nyhetsmedierna, rycker in och har i uppgift att återspegla den rådande krisen. Tack vare den digitaliserade nätjournalistiken kan, och bör, medierna leverera kontinuerligt innehåll för att tillfredsställa publikens efterfrågan. Med andra ord är arbetet inom nätjournalistik under större press, jämfört med de traditionella papperstidningarna, i och med det konstanta informationsflödet. Med den inflytelsefulla makt medierna besitter, formar därav nyhetsrapporteringen folkets verklighetsbilder. I sin tur påverkar detta opinionsbildningen och demokratin. Sålunda ställs krav på profession och kvalitet i nyhetsinnehållet, vilket lägger grund för följande forskning. Denna studie tar sig an hur nyhetsprestationen i praktiken skiljer sig mellan tabloiden aftonbladet.se och dagspressen dn.se under en kris, i detta fall Stockholmsattentatet den 7 april 2017. Med andra ord mäts kvaliteten, utifrån olika aspekter, i det faktiska innehållet. För att besvara detta studerades hastighetens inverkan på kvaliteten, hur nyhetsprestationens (news performance) beståndsdelar samspelar i praktiken, samt vilken nyhetsaktör som i slutändan faktiskt rapporterade med högst kvalitet utifrån studiens teoretiska ramverk. Metoden kvantitativ innehållsanalys valdes för att besvara syftet, varpå ett totalurval av artiklar kodades under tidsperioden 7 april till 9 april. Uppsatsen bygger vidare på en deduktiv ansats. I kapitlet om tidigare forskning redovisas därför ett antal påverkansfaktorer utifrån teorin och kvalitetsmodellen nyhetsprestation, där det gemensamma målet är en mikro- och makrobalans mellan och inom modellens sex byggstenar. Samtidigt sätts modellen nu in i en ny kontext, nätjournalistisk kriskommunikation, och syntetiseras med Shannon och Weavers kommunikationsmodell för att täcka in kvalitetsperspektivet ytterligare. Genom att utgå från detta analytiska ramverk kom vi fram till att skillnaderna i praktiken inte är markanta, och att hastigheten inte skadar kvaliteten. Utifrån prestationsperspektivet var däremot aftonbladet.se snäppet vassare än dn.se i vissa avseenden. Slutsatsen drogs således att lärdomar bör tas från båda håll för att generera bästa möjliga kvalitet. Främst bör dagspress väva in fler mjuka nyheter likt tabloiderna. Tabloidernas och dagspressens styrkor bör med fördel sammanslås i och med den moderna nätjournalistiken, och uppgraderas till ett nytt format; digitalpress. Uppsatsens resultat bidrar till att vi kan kartlägga komplexiteten i nyhetsprestationens beståndsdelar och dess 3 värdefulla beroendeförhållanden. I och med mediernas makt i samhället bidrar denna studie alltså med ny aktuell kunskap om aftonbladet.se’s och dn.se’s faktiska kvalitet vid kriser. Slutligen berikas forskningen inom nyhetsprestation eftersom kvalitet nu mäts inom ett outforskat journalistiskt område. / Abstract Throughout history, crises have shaped society. It is commonly known that a crisis can occur at any time, in different shapes and sizes, big as well as small, political as well as society-threatening. With its impact, the common denominator becomes the citizens need for information in different times of crisis. Sweden´s fourth estate, the news media, plays a crucial role with their responsibility to mirror the current crisis. Due to the development of digital online journalism, the media are obligated to deliver continuous content in order to satisfy peoples’ needs for information. With this in mind, online journalism is under much greater pressure, compared to the traditional papers. This is due to the dynamic and constant flow of information. With medias’ powerful influence, they shape peoples’ realities, which in return affect the public opinion and our democracy. A crisis situation requires the utmost professionalism and news quality, which motivates the following research. This study addresses how quality differs between the tabloid aftonbladet.se and dn.se as daily press during a crisis, specifically the terror attack in Stockholm April 7, 2017. The quality of the actual news content is measured based on different aspects. In order to compare the two newspapers, we studied whether speed has an impact on quality, whether the different parts of News Performance interact, as well as the overall quality of the respective newspapers’ reporting of the events, based on our theoretical framework. We chose a quantitative content analysis to answer the purpose, upon which a census of articles was coded during three days, April 7 to April 9 2017. Our essay is based on a deductible approach. In chapter two, previous research, a number of influential factors are presented based on the theory and quality model News Performance where the common goal is to reach a micro and macro balance between the six components of the model. However, the model is then put into a new context, online journalistic crisis communication, and synthesized with Shannon and Weaver’s model of communication to further cover the quality perspective. By using this analytical framework, we found that the practical differences are not significant, and speed does not damage the quality of the news. However, based on the News Performance perspective, aftonbladet.se proved to be better than dn.se in some cases. Thus, the conclusion was reached that they both should learn from each other, in order to generate the highest quality. Most importantly, the daily press should do as tabloids do; that is, include more soft news. Both the tabloids’ and the daily press’ strengths should be merged together and upgraded to a new custom format for modern online journalism; digital press. The result of this essay helps us map the complexities of the News Performance components and their valuable interdependence. With 2 the power of media in society, our research contributes with new up-to-date knowledge about the quality of aftonbladet.se’s and dn.se’s, reporting during a crisis event. At last, the field of News Performance studies becomes enriched, given that quality is now measured in an unexplored journalistic field.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.