Syfte: Runt om i landet finns det flera socialt utsatta områden där utanförskap är ett stort problem. Syftet med detta arbete är att föreslå hur man kan minska utanförskapet genom renoveringar och nybyggnation. Arbetet är avgränsat till Hässletorg som ligger i utkanten av Borås då det där har varit en del skjutningar och boende undviker torget för att man känner sig otrygg. Målet med arbetet är att undersöka hur olika byggnadstekniska lösningar kan öka tryggheten. Arbetet har ett stort fokus på social hållbarhet då det påverkar mycket hur boende upplever problemet. Metod: Olika metoder har använts i detta arbete. Platsstudier har genomförts genom att besöka andra torg som också ligger i utsatta områden varav flera områden har genomgått en renovering i syfte att minska utanförskap. Utöver detta har en litteraturstudie genomförts för att få en bättre förståelse för detta problem ur ett socialt hållbart perspektiv. Resultat: Genom detta arbete har man kommit fram till flera åtgärder som anses bidra till minskad brottslighet. Åtgärderna är av varierad omfattning och även små saker kan göra stor skillnad. Ökad belysning och upprustning av fasader är en viktig del då mycket sitter i hur man ser på torget. Upplever man att torget är fint och att någon tar hand om det ökar känslan av trygghet. Den största åtgärd man har kommit fram till är att stänga torget samt bygga ytterligare en våning på Orienta Plus. En våning till skapar möjlighet för fler restauranger vilket leder till ett ökat flöde. Att stänga torget var det flera boende som önskade och något man kommit fram till är en bra lösning då man skapar en annan känsla av trygghet. Man har tagit stor inspiration från de platsanalyser som gjordes. Slutsats: Genom denna studie har man kommit fram till att det som skapar störst skillnad på trygghet är utseendet på torget. Belysning, planteringar, entréer med mera är något som är extra viktigt. Det som ökar personflödet på ett torg är fler saker man gemensamt kan göra. Man har kommit fram till att en food court är bästa lösningen för detta torg, En food court, är en plats i ett köpcentrum där olika restauranger delar en gemensam sittplats. Det är en spännande och socialt engagerande plats där människor kan njuta av olika typer av mat och umgås tillsammans. De byggnadstekniska lösningar man kommit fram till är att stänga torget samt bygga till env åning på Orienta Plus. På våningen över Orienta Plus är planen att bygga en food court för att öka personflödet till torget. / Purpose: Around the country there are several socially vulnerable areas, where exclusion is a major problem. The purpose of this work is to suggest how to reduce exclusion through renovations and new construction. The work is limited to a town square in Borås City which is called Hässletorg as there have been some shootings there and residents therefore avoid the square because they feel unsafe. The goal of the work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work is to investigate how different building technology solutions can increase safety. The work has a large focus on social sustainability as it greatly affects how residents experience the problem. Method: Different methods have been used in this work. Site studies have been carried out by visiting other squares that are also located in vulnerable areas, several of which have undergone renovation in order to reduce exclusion. In addition to this, a literature study was carried out to gain a better understanding of this problem from a socially sustainable perspective. Result: In this work, various measures have been identified to contribute to the reduction of crime in the area. These measures encompass a range of scopes, including small changes that can have a significant impact. Enhancing lighting and renovating facades have been identified as important steps, as the perception of the square plays a significant role in creating a sense of security. One major measure that has been implemented is the closure of the square and the construction of an additional floor on Orienta Plus. This allows for the establishment of more restaurants, resulting in increased foot traffic. The decision to close the square was based on feedback from several residents, and it is considered a viable solution as it creates a different sense of security. The site analyses conducted have served as a valuable source of inspirationin formulating these measures. Conclusion: Through this study, it has been concluded that the appearance of the square plays a crucial role in enhancing security. Factors such as lighting, plantings, and entrances are of particular importance. Moreover, increasing the availability of activities that can be done collectively has been identified to boost the flow of people in the square. To address this, the study suggests that a food court would be the most suitable solution for Hässletorg. Structural recommendations include closing the square and constructing an additional floor above Orienta Plus, where the proposed food court would be built to attract more foot traffic to the area.

Detta examensarbete utgörs av en kvalitativ studie på ett medieföretag. Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar individernas motivation i en temporär grupp och hur dessa faktorer påverkar dessas motivation. För att inhämta vår empiri har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har även utgått från en induktiv ansats. Slutsatserna vi har kommit fram till är att de faktorer som individer upplever påverkar motivationen i en temporär grupp utgörs av de anställdas möjligheter att utvecklas, ledarens verktyg för motivation, relationer, stress samt ändringar.

Inom stora infrastrukturprojekt finns det en risk att saker inte går enligt plan. Detta kan bero på oförutsedda händelser och kan resultera i överskriden budget och/eller tidplan. Dessa oförutsedda händelser kan vara allt ifrån att det saknas ett godkännande att få påbörja ett bygge, till att vädret påverkar planerna. Denna rapport syftar till att undersöka de interorganisatoriska processerna i ett infrastrukturprojekt med fokus på samverkan, beslutsfattande och konsekvenser. Undersökningen baseras på tre frågeställningar kring detta. Det infrastrukturprojekt som valts att studeras i denna rapport är Program Roslagsbanans Utbyggnad (RBU). Rapporten är baserad på en litteraturstudie samt en empirisk studie. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att bygga upp den teoretiska referensramen för arbetet. Här undersöktes allmän organisationsstruktur och beslutsprocesser i infrastrukturprojekt samt hur man kan optimera arbetssätten för att säkra kvaliteten i stora projekt. Vidare utfördes en kvalitativ semistrukturerad empirisk undersökning med fyra respondenter. Två respondenter är anställda inom beställarorganisationen och två är anställda av ett av de företag som anlitats som entreprenör inom ramen för projektet. Det empiriska resultatet jämfördes därefter kritiskt med teorin. Empirin visar att organisationen är strukturerad så att Landstingsfullmäktige, som består av politiker, fattar beslut. Under dem finns sponsor/sektionschef. Sedan finns en programledare och en biträdande programledare som var för sig ansvarar för en del av alla projekt och dess projektledare. Sponsorn ansvarar för alla beslut inom programmet och ändringar i budget går tillbaka till Landstingsfullmäktige för nytt beslut. Entreprenören, vars roll och rättigheter regleras främst genom kontrakt med beställaren, kommer in i projektet via upphandling först när genomförande fasen ska påbörjas. Vid planering av projekt som Program Roslagsbanans Utbyggnad görs en riskanalys vilket innebär att man lyfter alla risker och utifrån detta gör en åtgärdsplan och sätter en så kallad riskpeng som är ett extra utrymme i avtalet med entreprenören för att täcka eventuella extra kostnader. Det förekommer alltid förändringar och inom just Program Roslagsbanans Utbyggnad finns det ganska små marginaler då en överskriden tidplan kan innebära stora kostnader och påverkan på samhället i övrigt. Både entreprenör och beställare ser samma risker och har samma mål men olika syn på vilken som är den bästa och mest effektiva vägen dit. Gällande förberedelser för händelser som inträffar utanför planerad projektplan så arbetar man till stor del förebyggande, men det förekommer även situationer som inte går att förbereda sig för. För andra typer av händelser som inte omfattas av förberedande åtgärder krävs ibland nya beslut längs vägen. Dessa fattas av projektledaren som efter bästa förmåga anpassar sitt arbete och gör det bästa som går efter de förutsättningar som hen har att arbeta med. Med större infrastrukturprojekt, som Program Roslagsbanans Utbyggnad innefattar, förenklar det processen märkbart att som beställare ha stor insyn i de arbeten som utförs. / In large infrastructure projects, there is a risk that things will not go according to plan. This may be due to unforeseen events and may result in exceeding budget and/or time plan. These unforeseen events can be for example a lack of approval to start a construction, or the weather affecting the plans. This report aims to examine the inter-organizational processes in an infrastructure project with a focus on collaboration, decision making and consequences. The report is based on three questions around this. The infrastructure project chosen to study in this report is Program Roslagsbanans Utbyggnad (RBU). The report is based on a literature study and an empirical study. Initially, a literature study was conducted to build up the theoretical frame of reference for the work. Here, the general organizational structure and decision-making processes in infrastructure projects were examined, as well as how to optimize working methods to ensure quality in large projects. Furthermore, a qualitative semi-structured empirical study was conducted with four respondents. Two respondents are employed within the customer organization and two are employed by one of the companies hired as a contractor within the program. The empirical result was then critically compared with the theory. The empirical study shows that the organization is structured so that the Landstingsfullmäktige makes decisions. Under them is a sponsor/a department head. Then there is a program manager and a subsidiary program manager who are individually responsible for some of the projects. All project managers for each individual project respond to them. The sponsor is responsible for all decisions within the program and changes in the budget go back to the board for a new decision. The entrepreneur, whose rights are regulated primarily through contracts with the customer organization, enters the project via procurement only when the implementation phase is to begin. When planning projects such as Program Roslagsbanans Utbyggnad, a risk analysis is performed, which means that all risks are highlighted and based on this, an action plan is made and a so-called riskpeng is set. Riskpeng is a way of calculating for extra costs in advance in case of the work exceeding budget. There are always changes and within Program Roslagsbanans Utbyggnad there are quite small margins as an exceeded time plan can mean large costs and impact on society in general. Both contractor and customer organization see the same risks and have the same goals but they have different views on which the best and most effective way is to reach them. Regarding preparations for events that occur outside the planned project plan, work is largely done preventively, but there are also situations that could not be prepared for. For other types of events thatare not covered by preparatory measures, new decisions are sometimes required along the way. These are made by the project manager who, to the best of its ability, adapts the work and does the best possible according to the conditions the project manager has to work with. With major infrastructure projects such as Program Roslagsbanans Utbyggnad, it significantly simplifies the process if the customer has insight into the work that is performed.

Abstract Purpose: Important for house manufacturers is to keep track of specific customer preferences and priorities to have products that matches these. If a manufacturer does not have a product that fits the customer priorities, manufacturers will lose customers both before and during the process has started. The goal of the study is to report what house manufacturers should prioritize in the floor plan design of prefabricated two-storey houses. Method: The study has been conducted with a variety of methods. In order to study customer preferences and priorities a survey was made for potential house byers and interviews with house manufacturers sales agents. To get an overview about the changes that are most commonly performed, an analysis of documents on two of Götenehus house models was made. Findings: The results of the study show the kitchen's high priority among potential house buyers. Clearly shows that, above all, the social spaces in the form of kitchen living and dining room is generally very high priority among the general population In Stockholm. The study also shows that these rooms were desired with a relatively large surface area. It was also very unusual for these rooms to get reduced space. Unlike the social spaces, the private spaces hade ha wide range of demands. Above all, the bathroom and the master bedroom had highly prioritized. The other bedrooms were however generally one of house buy’ers lowest priority. In general, the service areas were shown to be the lowest prioritised rooms. The laundry room was desired to be large with great storage units, but were rarely executed as wanted. Implications: The social space, master bedroom and the bathroom has a great importance for customers in Stockholm County. House manufacturers should prioritize these rooms. In contrast, house manufacturers should not prioritize room as office and WC/D. Doing so, house manufacturers can offer customers a product that minimizes the impact on costs by changes. Limitations: The study deals only with prefabricated detached two-storey houses. The study does not include factors such as finance, property space or family constellations. The study was limited to the Stockholm County because of the concentrated market for two-storey house. The gathered information was not extracted prior ten years. / Sammanfattning Syfte: Det är viktigt för hustillverkarna att deras produkteker är anpassade efter hur kundernas önskemål ser ut och hur dessa prioriteras. Ifall produkterna inte uppfyller kundernas värderingar kan det leda till att företaget både tappar kunder innan och under köpprocessen. Målet med studien är därför att redovisa vilka rum hustillverkare bör prioritera vid planlösningsutformning av prefabricerade tvåplanshus. Metod: Studien har utförts med ett flertal metoder. För att kunna studera kundernas önskemål och prioriteringar, utfördes en enkätundersökning mot potentiella husköpare, samt intervjuer med Götenehus säljagenter i Stockholm. För att få en överblick kring vilka ändringar som är mest förekommande utfördes en dokumentanalys på två av Götenehus husmodeller. Resultat: Studiens resultat visar att potentiella husköpare prioriterar de sociala utrymmena kök och vardagsrum högst i bostaden. Kunderna har stora önskemål om stora och öppna ytor. Generellt i de privata utrymmena är det önskemål om stora ytor. Däremot prioriterades de privata rummen olika av kunden. Framför allt har badrummet och föräldrasovrummet en hög prioritet medan de övriga sovrummen tillsammans med allrum-met och arbetsrummet prioriterades betydligt lägre. Överlag var serviceutrymmena lågt prioriterade av kunderna. Det fanns önskemål om väl tilltagna ytor i tvättutrymmet men det var inget kunderna var beredda att förändra. Förvaringsmässigt var det endast i föräldrasovrummet som kunderna önskade en klädkammare. I resterande rum som önskan om förvaring fanns, räckte det med en garderobslösning. Konsekvenser: Bostadens sociala utrymmen samt föräldrasovrummet och badrummet har en stor betydelse för kunderna i Stockholms län. Dessa rum bör hustillverkare prioritera vid utformning av planlösningen. Däremot bör hustillverkarna inte prioritera rum som arbetsrummet och WC/D vid utformningen. Görs detta kan hustillverkarna erbjuda kunderna en produkt som minimerar kostnadspåverkande ändringar. Begränsningar: Studien behandlar endast prefabricerade fristående villor i två plan. Studien omfattar inte faktorer som påverkar hur en planlösning utformas som exempelvis ekonomi, tomtyta och familjekonstellationer. Studien begränsades till Stockholms län eftersom denna marknad är stor för tvåplanshus. Studien är tidsavgränsning till 2006 vilket är en 10 årsperiod.

Partnering is an increasingly common form of project in the construction industry. From its inception in the late 80's in the USA until today, the habit and knowledge are increasing about how to carry out an effective partnering project and what to look out for. Previous reports have been focused on what partnering is and thoroughly how it is works. This report is written together with Skanska Sverige ABs Orebro Office. The purpose is to investigate the major practical pros and cons, when you manage a partnering project instead of a regular one with a fixed price. The selected areas of interest are Finance, Stress, Accidents & Incidents, the problem-solving process and what kind of project is best applicable. Facts are mainly taken from interviewed employees at Skanska and relevant clients they have been in contact with.Finance is the most influential factor in which choice of contractor that gets the deal, in terms of fixed price projects. The sum for which the customer buys a contractor is including risk calculations and fee margins leading to the percentage margin can be quite high. It is up to the contractor to perform the work with the money which they have been bought. If the construction costs run high, the contractor still does not get paid more. If it costs less, the contractor saves more money than planned.In a partnering project, the contract sum is stated between the two parties and a reasonable percentage are generated as a fee for the contractor. The contractor earns this amount regardless of production cost. This can differentiate the total percentage of earnings, if it will be greater or less than expected. The incentive is to create as good a product as possible and at the same time reduce production costs. The arrangement is positive for both parties as a stable income comes to the contractor and the client is able to influence the project more. The benefits are greatest in larger, longer and more complex projects where the risk is greater.Stress generally decreases in partnering projects as it is based on creating one community and to helping each other. No conflicting discussions about whose fault it was but the focus is on how to solve the problem. This leads to an improved problem-solving process and an estimated reduction of Accidents & Incidents in the majority of individuals who are deeply familiar and accustomed to this type of partnering project.The financial incentive promotes a company that wants to increase the percentage of its earnings for its shareholders instead of those that focus on current sales and the money flow. It creates more satisfied customers who realize that the company is not wasteful of their money. This means that companies that are listed on the stock exchange market can possibly get better results from partnering.The conclusion is that the optimal projects for this type of cooperation are those with sales of more than 100 million SEK that last for a long time and have greater complexity. This is because smaller projects cannot use the systems which partnering has to offer because the project is already rounded off when the partnering is at its best. Partnering is a good, stable and secure form of cooperation for both client and contractor as it is a stable income for the contractor and that the client has a better opportunity to influence the project. This as well as the final cost for the client should be as low as possible.

Förlikningar i offentligt upphandlade kontrakt som uppenbart leder till att kontraktet eller kontraktets övergripande karaktär förändras väsentlig, är numera inte möjligt att genomföra. Att en väsentlig förändring har framkommit genom en förlikning i ett tvistemål mellan parterna i ett offentligt upphandlat kontrakt innebär inte att den upphandlande myndigheten kan avstå från att genomföra en ny upphandling.Denna förändring är olycklig för förlikningsprocessen i offentligt upphandlade kontrakt. Det är tydligt att parternas handlingsutrymme vid förlikningsprocesser har minskat avsevärt. Kvarstår gör endast alternativet att häva kontraktet vilket är parternas sista utväg.Förändringarna som skett, i och med implementeringen av nya LOU kan dock ses som något positivt för offentlig upphandling i allmänhet. De juridiska svårigheterna till att förlika och de upphandlingsrättsliga principerna har skapat en förutsebarhet och medvetenhet inom offentlig upphandling. De nya upphandlingsreglerna som exempelvis kompletterande beställningar, oförutsebara omständigheter och ändringar som inte är väsentliga gör den upphandlande myndigheten medveten under hela processen. Medvetenheten gäller från annons till utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt och förebygger väsentliga förändringar under kontraktets fullgörande. Den upphandlande myndigheten har med ändrings-eller optionsklausuler i upphandlingsdokumentet möjlighet att förebygga oförutsebara väsentliga förändringar i kontraktet under avtalstiden. Den nya regleringen av LOU, främst 17 kapitlet, kommer att förlänga processen av offentliga upphandlingar, med mer omfattande upphandlingsdokument och större arbetsbörda för parterna, vilket det måste vara för att upphandlingsprocessen ska vara genomförbar.Syftet med uppsatsen är att med traditionell juridisk metod undersöka vilken påverkan den nya lagstiftningen inom offentlig upphandling kommer ha vid ändringar i ett kontrakt som håller på att fullgöras och hur det kommer att påverka möjligheterna till förlikning i offentligt upphandlat kontrakt. Avslutningsvis ska det nämnas, att trots den nya regleringen har de upphandlande myndigheterna och leverantörerna alla möjligheter att träffa förlikningar i tvister av offentligt upphandlade kontrakt, så länge beaktning till framförallt väsentliga förändringar i LOU tas.