Projektet handlar om att ge ett alternativ till den kontextlösaarkitekturen och undersöka hur en platsdriven arkitektur kanrelatera till den homogena 1800-tals stadskärnan i Sundsvall.

Speedledger is a company that is working to automate electronic accounting for businesses, organizations and associations.In the current situation bank data is sent from the users internet bank to Speedledger via a virtual printer driver. The driver transforms the web page into a PDF and sends it to a server for interpretation.The problem is that PDF is not created for this sort of data transfer and makes the interpretation of data is very problematic. The goal of the thesis is to study whether there is a possibility to develop a browser add-on that can retrieve information on the customer's banking page and send it on to Speedledgers server for interpretation. My task was to implement a add-on for one of the three major browsers Mozilla Firefox, Google Chrome or Microsoft Internet Explorer, and then study the possibility of implementing it to the other two by reading the documentation. What I concluded was that it is possible to implement for all the three browsers. However, the techniques will differ slightly when developing these add-ons.

Konstmuseum i Uppsala är delvis ett transformationsprojekt men också ett tillägg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrån en övergripande frågeställning:  Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalin­området, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frågor kring framtidens rum för konst väckts och behandlats. Målet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utställningen där besökaren rör sig ­genom platsens lager.   En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och om­arbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ­Konstmuseet tar hela platsen i anspråk. För att skapa ­harmoni i skalan på platsen föreslås en ny byggnad med samma volym och riktning som det befintliga godsmagasinet från det förra sekelskiftet. Mellan de två byggnaderna bildas en gågata, ett offentligt rum som bidrar till en upplevelse av en mindre stadsskala. Museet inhyses i godsmagasinet och tillägget. En koppling mellan byggnaderna sker genom utställningslokaler under mark. De båda byggnaderna har också varsin karaktäristisk utställningslokal. Mark­beläggningen, grus, binder samman stadsrummet kring museet och nya trädrader dämpar bullret från järnvägen och definierar platsens gränser i staden. / The project “Art museum in Uppsala” is intended to investigate the possibility of transformation and addition of an old railway storage building into an Art museum. The key question of the project is: How ca a new art museum be informed by it’s surroundings and at the same time contribute with a new layer to the city? An investigation of the development of art spaces within museums has also been part of the analysis. The project strives to create a museum characterized by diverse exhibition spaces where the visitor can experience the shifting layers of the site.  The existing structure, a 100 meter long and 6 meter high brick storage building, informs the design of the addition regarding scale, constructive pattern and proportion. Both buildings accommodate characteristic exhibition spaces that are connected under ground. The buildings contribute to form a smoother transition towards the surrounding buildings meanwhile constituting a place of their own dedicated to the museum. A public place similar to a street takes form between the two very long and low buildings. Gravel paving and establishment of trees around the museum marks the space of the museum, welcomes pedestrians and operates as noise protection towards the railway.

WordPress är ett av världens mest populära Content Management System. Eftersom det har en hög popularitet drar det till sig uppmärksamhet från personer och grupper som av olika anledningar vill utnyttja säkerhetsbrister på webbsidor. Syftet med denna uppsats är att testa säkerheten i olika tillägg till WordPress som externa utvecklare skapat eftersom dessa inte genomgår någon obligatorisk säkerhetskontroll. Insamlingen av data skedde via ett utförande av statiska tester på några utvalda tillägg. Denna teknik grundar sig i en granskning och analys av dokument i form av text, modeller eller kod. Genom en granskning av olika tillägg undersöktes hur utvecklarna sköter säkerhet, validering och sanitering av data som skickas med kontaktformulär. Data samlades också genom att genomföra dynamiska tester som utförde attacker med SQLl injection och XSS (cross-site scripting) med hjälp av två penetrationstestningsverktyg. WordPress och PHP, det språk som WordPress till stor del är byggt i, tillhandahåller en mängd funktioner och metoder för att säkra data som skickas med formulär. Utvecklarna av tilläggen använder dessa väl och testerna på både de statiska och dynamiska testerna visade inte några säkerhetsbrister i något av tilläggen.

The aim of this project has been to make an addition to an existing apartment block in Gävle, Dalapalatset. Dalapalatset was built between 1896 and 1899 and was designed by architect Nils Nordén and was planned to be built in three phases. The first two phases were built, but the last one never began. Now the block has a closed brick wall facing east. In the mid-1920s, city architect Gunnar Wetterling designed a proposal to complete the block, but this was never built. The intention of this project was to develop a new proposal for an addition, containing a program that is a continuation of the program of the existing building, residential apartments and commercial spaces. The fundamental issue has been how the addition should relate to the existing, whether the addition should adapt and conform to the existing in the interior as well as on the exterior or if it should be completely separated from the existing building and how to design for today’s life with building techniques of today. / Detta projekt omfattar en utveckling av ett tillägg till ett befintligt bostadskvarter i Gävle, Dalapalatset. Dalapalatset byggdes mellan 1896 och 1899 och ritades av arkitekten Nils Nordén och var planerad att byggas i tre faser. De två första etapperna byggdes, men det sista påbörjades aldrig. Idag avslutas kvarteret av en sluten brandvägg av tegel mot öster. I mitten av 1920-talet ritade den dåvarande stadsarkitekten Gunnar Wetterling ett förslag på en tillbyggnad, men detta genomfördes aldrig. I detta projekt har ett nytt förslag på en avslutande tillbyggnad utvecklats, innehållande ett program som fortsätter på det befintliga kvarterets program, bostadslägenheter och kommersiella lokaler. Den grundläggande frågeställningen har utgjorts av hur tillägget ska förhålla sig till den befintliga, huruvida den nya delen bör anpassa sig till och överensstämma med det befintliga såväl interiört som exteriört eller vara helt skild från den befintliga byggnaden samt hur utrymmena kan utformas för dagens sätt att leva och med dagens byggnadsteknik.

Min utgångspunkt i projektet har varit att försöka hitta ett sätt att förhålla mig till den befintliga byggnaden, och därigenom låta det nya bli en tydlig del av det redan existerande. Jag har velat hitta en "enkelhet" eller självklarhet i hur den nya byggnaden utformas. Förslaget innebär ett adderande av en ny våning ovanpå den befintliga byggnaden, och blir därmed som en fortsättning av den. Tillbyggnaden har till sin yttre form och formspråk tydliga likheter med den nuvarande museibyggnaden, men den skiljer sig åt genom att den är utförd i ett annat material. Där den äldre byggnaden visar upp en stenfasad där varje bit genom hantverksskicklighet huggits ut till lagom stora bitar, har det nya istället med hjälp av ett mer industriellt tillvägagångssätt genom prefabricerade betongelement uppnått samma detaljeringsgrad. Studerar man fasaden på den befintliga byggnaden finner man att trots stora likheter skiljer sig ändå de olika våningsplanen åt i utseende. Genom adderandet av en extra våning läggs bara ännu en del till i den stapel som utgör hela byggnaden. / My starting point in this project has been to try to find a way to relate to the existing building, thus allowing the new to be a clear part of the existing one. I have wanted to find a simplicity in the way the new building continues from the existing. The proposal involves an addition of a new floor on top of the existing building, and thus becomes a continuation of it. The extension has to its external form and idiom distinct similarities with the current museum building, but it differs in that it is made of a different material. Where the older building showcases a stone facade where each piece through craftsmanship carved into bite-sized pieces, the new is rather using a more industrial approach by precast concrete to achieve the same degree of detail. Studying the facade of the existing building, one finds that despite many similarities, the different stories still from each other in appearance. By adding an additional floor is just another part of the pile added that represents the entire building.

Mitt examensarbete har handlat om att med varsamhet göra ingrepp i befintlig byggd miljö. Att förhålla mig till det som är, till historien och till kontexten. Föremålet för mina ingrepp är Vreta Lantmannaskola och ramarna - att rita om densamma till bostäder.   Vreta Lantmannaskola uppfördes 1954-59 och ritades av Nils Tesch arkitektkontor. Skolan ligger i utkanten av Bergs samhälle, cirka en mil nordväst om Linköping. Majoriteten av byggnaderna har av sakkunnig bedömts som kulturhistoriskt värdefulla. 2011 när verksamheten, som då hette Vreta naturbruksgymnasium, flyttade till nya lokaler lämnades lantmannaskolan tom. Byggnaderna som stått obrukade sedan flytten, har drabbats av det förfall som drabbar alla byggnader som lämnas. Utsattheten för ovänligt väder, otuktad grönska och objudna gäster har satt sina spår. Lokala dagstidningar rapporterar med jämna mellanrum om havererade förhandlingar med potentiella köpare, vandalisering och bristen på styrfart i kommunens detaljplanearbete. Området där skolan ligger är i översiktsplanen markerat med ”blandad bostadsbebyggelse”.   Resultatet av mitt arbete är fyra ingrepp som på olika sätt förhåller sig. / My work has been about carefully making interventions in an existing built environment. To relate to what is, to history and to context. The object of my interventions is Vreta Lantmannaskola and the framework - to replan the buildings to housing units.   Vreta Lantmannaskola was built in 1954-59 and designed by Nils Tesch architectural firm. The school is located on the outskirts of Berg's community, about a mile northwest of Linköping. The majority of the buildings have been considered by experts to be culturally historically valuable. In 2011, when the school function, which was then called Vreta Naturbruksgymnasium, moved to new premises, the buildings where left empty. The buildings that have been left unused since the move have been hit by the decay that hits all buildings that are abandoned. The exposure to unfavorable weather, unsightly greenery and uninvited guests has left its mark. Local newspapers regularly report on failed negotiations with potential buyers, vandalism and the lack of steering speed in the municipality's planning work. The area where the school is located is in the general plan marked "mixed housing development". The result of my work is four interventions that relate and connect in different ways.

Static analysis is a technique to automatically audit code without having to execute or manually read through it. It is highly effective and can scan large amounts of code or text very quickly. This thesis uses static analysis to find potential threats within a software's extension modules. These extensions are developed by third parties and should not be allowed to access information belonging to other extensions. However, due to the structure of the software there is no easy way to restrict this and still keep the software's functionality intact. The use of a static analysis tool could detect such threats by analyzing the code of an extension before it is published online, and therefore keep all current functionality intact. As the software is based on a lesser known language and there is a specific threat by way of information disclosure, a new static analysis tool has to be developed. To achieve this, a combination of language specific functionality and features available in C++ are combined to create an extendable tool which has the capability to detect cross-extension data access.

Infrastrukturen är en förutsättning för att människor och gods ska kunna förflytta sig i samhället och förutsätts därför fungera på ett tillfredsställande sätt. För att t.ex. en väg ska vara meningsfull och   effektiv  behöver  den   dessutom  ingå   i   ett   större   nät   med   olika   transportnoder. Transportinfrastrukturen i Sverige kan vara statligt, kommunalt eller enskilt och varje part är ansvarig för att den egna delen ska samverka med de övriga till en helhet. Det medför också att en aktör sällan kan göra ingrepp i sina egna anläggningar utan att påverka de andras användning. Det  betyder  att  om  staten  gör  åtgärder  på  den  statliga  vägen  eller  järnvägen  medför  det konsekvenser för kommunens anläggningar. Därmed kan anpassning av anslutande anläggningar bli nödvändigt i samband med om- eller nybyggnad av statlig transportinfrastruktur. I anknytning till detta kan kommunen önska olika former av tillägg, t.ex. ökad kapacitet och standard, i förhållande till grundutförandet. Kommunen ska då svara för de merkostnader som tillägget genererar. För att klargöra ansvarsfördelningen mellan parterna bör projektets grundutförande bestämmas. Syftet  med  examensarbetet  är  att  klargöra  gränserna  mellan  grundutförande,  tillägg  och anpassning. Målet är att ge en tydligare bild av vad som kan ingå i grundutförande, tillägg respektive anpassning. Undersökningen har begränsats till att enbart se till relationen mellan staten och kommunen inom väg- och järnvägsprojekt. Arbetet innehåller en undersökning av relevant lagstiftning, regeringens propositioner  och  utredningar.  För att belysa Trafikverkets ståndpunkter har undersökning gjorts av dokument författade av Trafikverket, granskning av avtal för väg- och järnvägsprojekt samt intervjuer med Trafikverkets handläggare. Av  propositionen  2012/13:25  Investeringar  för  ett  starkt  och  hållbart  transportsystem  framgår  att Trafikverket ska ta ställning till grundutförande i varje enskilt fall. Det bör utgå ifrån det som staten är förpliktigad att anlägga, vara ändamålsenligt och fungerade redan utan tillägg eller förändring. Exempel på tillägg är standard- eller kapacitetshöjning och annan utformning eller lokalisering. Gränsen mellan grundutförande, tillägg och anpassning beror främst på om det är ett väg-   eller   järnvägsprojekt,   om   projektet   ska   utföras   i   storstadsregionen   eller   i   en landsortskommun, vem som är initiativtagaren till åtgärden och slutligen hur förhandlingarna ser ut. Det kan finnas fördelar för Trafikverket i att skapa generella riktlinjer för vilka åtgärder som bör  ingå  i  ett  grundutförande  samt  vilka  åtgärder  som  bör  räknas  som  tillägg  respektive anpassning. Riktlinjerna kan fungera som stöd och utgångspunkter i en förhandling med annan part och förenkla vid bestämmandet av ett grundutförande. / Transport infrastructure in  Sweden can be under  state, public or  private  responsibility and ownership. Those are all a part of a transport network and each operator is responsible that their part  is  working  properly,  so  the  overall  network  can  function accordingly to  its  demands. Therefore operators rarely can make changes in their own facilities without affecting the overall network. Changes on a state road or railway construction often have consequences for the municipal facilities. Adjustments of the connecting infrastructure might be required in a smaller or lager extent. In addition the municipality can wish for different forms of supplement when the state is initiating new projects on state infrastructure. Example of a supplement is increased capacity or standards  in relation to the basic design. The municipality will bear the additional costs the supplements generate for the project. A basic design of the project should be defined in order to determine the extension of the supplements. The purpose of this study is to clarify the interface between basic design, supplements and adjustments. The aim is to provide example of what can be included in basic design, supplements and additions. The study examines the relationship between the state and the municipality and their responsibilities towards each other. It contains a study of legislations and government investigations; documents  authored  by  the  Swedish  Transport  Administration;  a  review  of contracts and agreements for road and railway projects and interviews with employees at the Swedish Transport Administration. The basic execution and design should be an appropriate and sustainable transport solution which has adequate function excluding supplements or modification. It is the task of the Swedish Transport  Administration  to  decide  on  the  basic  design  of  each  project.  Examples  of supplements are standard or capacity enhancement and different design or location. The general conclusion  of  the  study  is  that  the  relationship  between  basic  design,  supplements  and adjustments can vary depending on different aspects. It depends mainly on whether it is a road or railway projects, if the project is carried out in the metropolitan area or in a rural municipality, which party initiates the project and finally how the negotiations are carried out. In order to make projects more consistent there could be benefits in establishing general guidelines and basic principles on what should be included in a basic design and what should be considered as supplements or adjustments. The guidelines could work as general standpoints in negotiations and as a support in deciding on the basic design of a project.

How does one restore the original life and program to a building that has been repurposed several times over the preceding decades? In the 1950s, Örebro had a fine market hall with great light and spaces. In the 1970s a supermarket took over the space, and the old roof with its skylights was demolished, but the original construction with its beams and pillars remains today. Reusing the old structure while adding new elements as an addition, I am giving new life to the old market hall and bringing back open spaces and natural light. My project is a proposal to re-open the old market hall in its old facilities by giving it a new roof to bring back the qualities that was lost in the 70’s. My guidelines during the project have been construction, light transmission and material and I have been focusing on finding a balance between construction and ornament while designing my addition. / Hur kan man ge tillbaka en byggnads ursprungliga liv och program som under decennier omprogrammerats flera gånger? På 50-talet hade Örebro and fin saluhall med fantastiskt ljus och rymliga lokaler. Under 70-talet tog en mataffär över lokalerna och rev då också det vackra sågtandade tak som byggnaden hade, dock står den ursprungliga bärande konstruktionen kvar med sina pelare och balkar. I mitt projekt återanvänder jag den ursprungliga konstruktionen och väcker på så sätt nytt liv i byggnaden. Jag föreslår ett nytt tak för byggnaden för att återinföra det naturliga ljus som försvann under 70-talet samtidigt som jag skapar nya öppna rumsligheter. Under projektets gång har konstruktion, ljusföring och material varit viktiga element som jag arbetat med. I mitt tillägg har jag fokuserat på att skapa en balans mellan konstruktionen som bär och de ornament som för in ljuset i byggnaden.