Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors behov av in-formation i samband med hysterektomi. Via Högskolan Dalarnas databas Elin och Blackwell Synergy söktes vetenskapliga fulltextartiklar som behandlade kvinnors informationsbehov vid livmoderoperation. Av 41 artiklar valdes 15 ut varav 8 kvantitativa och 7 kvalitativa. Dessa kvalitetsprövades med 28 kriterier från modifierade granskningsmallar efter Forsberg och Wengström (2003) samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). Av artikelurvalet framkom att kvinnorna saknade information om hysterektomi i allmänhet och i synnerhet om behand-lingsalternativ samt kvinnans gynekologiska hälsa och dessutom om post-operativ sexualitet. Informationen hade betydelse för kvinnans återhämtning och välmående efter ingreppet. Den-na studie ökar vårdpersonalens förståelse för kvinnans behov av information om hysterektomi så att hon kan vara delaktig i beslutet rörande den egna kroppen.

Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp

Bakgrund: Manlig omskärelse är vanligt förekommande inom flera religioner och folkslag. På grund av invandringen har manlig omskärelse blivit vanligare även i Sverige, vilket har medfört att landsting och kommuner numera fått laglig rätt att utföra ingreppet när det finns behov eller förfrågningar om det. Medicinska besvär i underlivet kan även leda till att ingreppet utförs som behandling. Syftet: var att beskriva mäns uppfattningar av att vara omskurna. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baserades på sex intervjuer med omskurna män. Analysen av materialet följde Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Religionen var den främsta orsaken som angavs som skäl till varför manlig omskärelse utfördes. Informanterna framförde bättre hygien i underlivet och behagligare samlag samt större känsla av samhörighet vilket ledde till välbefinnande oberoende på orsak till ingreppet. Uppfattningar om mindre risk för infektioner och könssjukdomar fanns men är inte vetenskapligt bevisade. Resultatet visade på uppfattningar om att det är lämpligast att utföra ingreppet så tidigt som möjligt, främst under de första månaderna efter ett barns födelse. Slutsatser: Majoriteten av informanterna hade inga negativa uppfattningar om omskärelse. Ingreppet förknippades starkt till minskad risk för infektioner samt god hygien och sexualitet. Männens uppfattning var att utföra ingreppet på spädbarn för att undvika minnen av rädsla och smärta.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter. Det som istället verkar påverka deras önskemål om sitt yttre är den gemensamma kulturen på deras arbetsplats. Detta att de på olika sätt blir påverkade visar sig i att de vill ha en viss fasad och standard på arbetet och i privatlivet och därför blir det en nödvändighet att handla till exempel kläder, skor, smink men minst tre av kvinnorna har också betalat för ingrepp i sitt yttre med avsikt att se bättre ut. Överlag verkar dessa tre kvinnor känna att det var nödvändigt för dem att göra dessa ingrepp och därför inte ångrar dem. Empirin visar även att den känsla av glädje som shopping kan ge för en del, är kortvarig men påtaglig och påverkar hur ofta de shoppar medan andra inte tycker att det är relevant i deras förhållande till shopping. I slutändan underlättar det om det finns en förståelse för att individer konsumerar på ett sätt som involverar deras identitet och att identiteten kräver denna konsumtion.

Bakgrund Stickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten. Syfte Syftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare. Alla intervjuer transkriberades och analyserades. Resultat Bemötande och omvårdnadsåtgärder kunde underlätta stickrädslan samt bli tagen på allvar av vårdpersonalen upplevdes positivt. Distraktion fungerade med fördel för att hantera stickrädslan, samt information om stickrädslan och symtom. Tid gav möjlighet till mental förberedelse. Negativa upplevelser var en känsla av utsatthet och obehag inför situationen, vårdpersonalens okunskap och oförståelse. Oro förelåg hos informanterna att vårdpersonalen skulle misslyckas och behöva gräva efter vener. Vårdpersonalen kunde uppfattas som omänskliga när tid inte gavs till förberedelse. Syfte Upplevelser av vården varierade bland informanterna, oro och ångest kan infinna sig både innan och efter ett besök hos hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens kunde underlätta stickrädslan, där distraktion fungerade väl. Upplevelser beskrevs där det var av vikt att bli sedd och inte negligerad. Tid och kunskap hos vårdpersonalen efterfrågades av informanterna.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter. Det som istället verkar påverka deras önskemål om sitt yttre är den gemensamma kulturen på deras arbetsplats. Detta att de på olika sätt blir påverkade visar sig i att de vill ha en viss fasad och standard på arbetet och i privatlivet och därför blir det en nödvändighet att handla till exempel kläder, skor, smink men minst tre av kvinnorna har också betalat för ingrepp i sitt yttre med avsikt att se bättre ut. Överlag verkar dessa tre kvinnor känna att det var nödvändigt för dem att göra dessa ingrepp och därför inte ångrar dem. Empirin visar även att den känsla av glädje som shopping kan ge för en del, är kortvarig men påtaglig och påverkar hur ofta de shoppar medan andra inte tycker att det är relevant i deras förhållande till shopping. I slutändan underlättar det om det finns en förståelse för att individer konsumerar på ett sätt som involverar deras identitet och att identiteten kräver denna konsumtion.

No description available.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Generell anestesi är inte alltid nödvändigt vid kärlkirurgi (t.ex. operation för karotisstenos och kärlförträngningar i benen). Många kärlkirurgiska ingrepp kan utföras med patienten i vaket tillstånd, och lokal- eller regionalanestesi kan ge en tillfredsställande smärtlindring. Emellertid kan operationstiderna bli långa, och det finns en risk för att patienterna kan uppleva en betydande stress. Härvid finns ett intresse från omvårdnadssynpunkt att ta reda på hur patienter upplever den perioperativa fasen. Syfte: Att ta reda på hur patienter upplever den perioperativa fasen i samband med kärlkirurgi. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Resultat: En väl fungerande lokal- eller regionalanestesi vid kärlkirurgi är en grundförutsättning för en positiv patientupplevelse. Ökad uppmärksamhet måste emellertid riktas mot patienter som redan innan lider av ångest och oro, eftersom de har en ökad risk för lägre patienttillfredsställelse. Sedering ökar möjligheten till en god patienttillfredsställelse. Upplevelseperspektivet utöver tillfredsställelse med analgesi är mindre ingående beskrivet i samband med kärlkirurgi. Slutsats: Studien visar att kärlkirurgi kan genomföras i lokal- eller regionalanestesi med hög patienttillfredsställelse. Omdömesgill sedering och ökad fokus på patienter med psykisk sårbarhet krävs.

Öron- och svanskuperade hundar är fortfarande en inte helt ovanlig syn i det svenska samhället, trots att det har varit förbjudet att utföra ingreppen i 70 respektive 30 år. Med denna magisteruppsats vill jag analysera vilken betydelse operativa ingrepp på öron och svans har på hundens kommunikation och välfärd. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar, vetenskapliga böcker, djurskyddslagstiftning, betänkanden, rättsfall, myndigheters hemsidor samt icke-vetenskapliga webbplatser. För att hundar ska kunna kommunicera med artfränder och även med människa använder sig hunden av flera olika signalstrukturer, där ibland öron och svans. Den viktigaste signalstrukturen av dessa är svansen som används för att förmedla hundens sinnesstämning. Öronen har inte en lika framträdande roll i kommunikationen, vilket troligtvis är en bieffekt av människans selektiva avel. Hundar som har orörliga hängande öron eller konstant upprättstående öron har svårare att förmedla sina intentioner. De vanligaste metoderna vid kupering är kirurgi och på svans kan även en metod med gummiring användas för att strypa blodtillförseln vilket leder till nekros och att svansen faller av. Kupering kan inte motiveras som skadeförebyggande åtgärd då hundar som utsätts för kupering får utstå smärta och lidande både under ingreppet och under läkningsprocessen. Illegala operativa ingrepp på hundars öron och svans förekommer i Sverige. / Ear cropped and tail docked dogs is not an unusual sight in the society in Sweden even if the operations have been illegal for almost 70 respectively 30 years. In this master thesis I aim at analyzing how ear and tail cropping affect the dog’s communication and welfare. Dogs use signaling indicators like ears and tails for intraspecific and interspecific communicate. The indicators are used separately or together to signal different moods and the most important structure is the tail. Both humans and other dogs observe the tail of the meeting dog to interpret its mood. The ears do not have as prominent role in the communication, probably because of the impact humans have had during domestication and selective breeding. Dogs with immobile long hanging ears or constantly upright ears have difficulty to mediate their intentions. The most common methods for cropping is surgical operations and for docking it is surgical operation or a hard rubber ring that cuts of the blood circulation. Cropping and docking does not pose any risk prevention advantages. Today cropping and docking on dogs are done primarily by tradition, breed standards, aesthetic reasons and in some cases for the convenience of the owner. Dogs that are being cropped or docked feel pain and suffer during the procedures but also during healing and in some cases for the rest of their lives. In Sweden illegally performed operations on ears and tail are performed on dogs.

No description available.