No description available.

Bakgrund: Manlig omskärelse är vanligt förekommande inom flera religioner och folkslag. På grund av invandringen har manlig omskärelse blivit vanligare även i Sverige, vilket har medfört att landsting och kommuner numera fått laglig rätt att utföra ingreppet när det finns behov eller förfrågningar om det. Medicinska besvär i underlivet kan även leda till att ingreppet utförs som behandling. Syftet: var att beskriva mäns uppfattningar av att vara omskurna. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baserades på sex intervjuer med omskurna män. Analysen av materialet följde Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Religionen var den främsta orsaken som angavs som skäl till varför manlig omskärelse utfördes. Informanterna framförde bättre hygien i underlivet och behagligare samlag samt större känsla av samhörighet vilket ledde till välbefinnande oberoende på orsak till ingreppet. Uppfattningar om mindre risk för infektioner och könssjukdomar fanns men är inte vetenskapligt bevisade. Resultatet visade på uppfattningar om att det är lämpligast att utföra ingreppet så tidigt som möjligt, främst under de första månaderna efter ett barns födelse. Slutsatser: Majoriteten av informanterna hade inga negativa uppfattningar om omskärelse. Ingreppet förknippades starkt till minskad risk för infektioner samt god hygien och sexualitet. Männens uppfattning var att utföra ingreppet på spädbarn för att undvika minnen av rädsla och smärta.

<p>Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS – modellen. I Resultatet framkom det att barnmorskorna inte hade de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Kvinnorna ansåg att omvårdnaden inte såg till deras specifika problem. Konklusionen var att kommunikativa, kulturella och etiska aspekter är av betydelse i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Det behövs kvalitativ forskning som belyser omvårdnadsmötet och dess problematik samt mer utbildning både för studerande och sjukvårdspersonal.</p>

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS – modellen. I Resultatet framkom det att barnmorskorna inte hade de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Kvinnorna ansåg att omvårdnaden inte såg till deras specifika problem. Konklusionen var att kommunikativa, kulturella och etiska aspekter är av betydelse i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor. Det behövs kvalitativ forskning som belyser omvårdnadsmötet och dess problematik samt mer utbildning både för studerande och sjukvårdspersonal.

<p>Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats. Vi har läste tidigare forskning och har använt sex artiklar som berör ämnet. Resultatet visar vad männen anser om kvinnlig omskärelse och vilka erfarenhet de har av fenomenet. Genom att koppla resultatet till de teoretiska referensramarna belyses problemets komplexitet. Resultatet visar att de män som intervjuades var negativa till kvinnlig omskärelse och ville att traditionen skulle avskaffas.</p><p> </p><p>Nyckelord: Kvinnlig omskärelse, könsstympning, somaliska män.</p>

Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats. Vi har läste tidigare forskning och har använt sex artiklar som berör ämnet. Resultatet visar vad männen anser om kvinnlig omskärelse och vilka erfarenhet de har av fenomenet. Genom att koppla resultatet till de teoretiska referensramarna belyses problemets komplexitet. Resultatet visar att de män som intervjuades var negativa till kvinnlig omskärelse och ville att traditionen skulle avskaffas.   Nyckelord: Kvinnlig omskärelse, könsstympning, somaliska män.

Uppsatsen syftar till att belysa konflikten mellan religionsfriheten och barnens rättigheter angående manlig icke-medicinsk omskärelse genom att studera propositionen till lagen SFS (2001:499) om manlig omskärelse. Ett rättssociologiskt perspektiv kommer antas för att kunna studera lagen utifrån en moral- och normvetenskaplig ansats och inte ett strikt juridiskt förhållningssätt. Den etiska debatten som finns angående manlig omskärelse kommer därför analyseras utifrån sex stycken vetenskapliga artiklar för att belysa moraliska argument och se på vilka sätt de liknar på propositionens argument och vilka moraliska överväganden som framgår i propositionen. För att göra detta kommer en argumentationsanalys att användas som metod för att kunna lokalisera argument i både den etiska debatten och propositionen. Det slutliga resultatet av studien är att argumentationen som förs i propositionen är vinklad och tar endast upp de argument som inom den etiska debatten skulle räknas till för omskärelse. Normen genom propositionen är att föräldrarna har en bestämmanderätt över sina barn som inte ifrågasätts och det är framförallt föräldrarnas religionsfrihet som värdesätts och inte barnens. / The purpose of this study is to clarify the conflict between freedom of religion and children’s rights concerning male non-medical circumcision, by analysing the proposition of the law SFS (2001:499) regarding male circumcision. A perspective of sociology of law will be used to study the law from a moral and norm scientific view and not a strictly juridical approach. The ethical debate that exist regarding male circumcision will be analysed from six published scholar articles to find moral argument and see in which way they are similar to the propositions argument and which moral consideration that exist within the proposition. To be able to do this an argument analysis will be used to identify arguments in both the ethical debate and the proposition. The final result in this study is that the argumentation in the proposition is in an angle that only consider the argument which the ethical debate would call pro circumcision. The norm throughout the proposition is that parents are seen to have an authority and a right to decide over their children which is not questioned and it is the parents’ freedom of religion that is seen more valuable than the children’s.

<p>Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?</p>

<p>Kvinnlig könsstympning uppmärksammades i västvärlden på 1970-talet då invandringen till väst från länder där könsstympning praktiseras ökade. När Waris Dirie gav ut sin självbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning åter på tapeten. Eftersom könsstympning är en sedvänja som praktiserats i tusentals år världen över och fortfarande utövas i flera länder idag, väcktes ett intresse att ta reda på omständigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvänja och hur kommer det sig att den lever kvar än idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hänger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och så vidare?</p><p>Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande. Hypotesen var att könsstympning kunde förklaras och förstås som ett socialt fenomen och detta är det som undersöks, analyseras och framhålls genom denna uppsats. De sociologiska teorier som använts faller inom ramarna för socialpsykologi och som komplement till dessa teorier har även interkulturella perspektiv och genus- och etnicitetsperspektiv använts.</p><p>Metoden är kvalitativ datainsamling. Ett stort urval böcker, artiklar och internetkällor har använts. Dataanalysen har skett parallellt och integrerat med datainsamlingen. Centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter har sedan kopplats samman med fenomenet könsstympning i analysen. Slutligen hålls en avslutande diskussion där personliga reflektioner och slutsatser diskuteras.</p><p>Resultatet visar på många olika möjliga sociologiska, interkulturella och genus- och etnicitetsrelaterade förklaringsmodeller av hur könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Det har även visat sig vara intressant att dra paralleller mellan den könsstympade kvinnan och den ”jämställda” västerländska kvinnan. Det finns ingen enkel förklaring till varför sedvänjan existerar än idag, det är många olika aspekter och faktorer som spelar in. Vad som är viktigt är att man förhåller sig till fenomenet med viss kulturell relativism och att man beaktar sedvänjans komplexa och multidimensionella natur.</p> / <p>Female genital mutilation (FGM) attracted much attention in the west in the 1970’s, when the immigration to the west from countries where FGM was practiced increased. When Waris Dirie published her autobiography Desert flower: the extraordinary journey of a desert nomad in 1999, the phenomenon got on the carpet again. Since FGM is a custom that has been practiced for thousands of years all over the world and is still beeing practiced in a number of countries today, an interest was awakened for examining the circumstances surrounding the phenomenon. Where, how and why did this apparently inhumane and irrational custom arise and how come it still exists today? What is at the bottom of it? How is FGM related to religion, culture, gender, power and so on?</p><p>Since it seemed to be about a very complex phenomenon a decision was made to keep the purpose of the essay quite broad and extensive. The hypothesis was that FGM could be explained and understood as a sociological phenomenon and this is what has been examined, analyzed and emphasizwd through out this essay. The sociological theories falls within the framework of social phsychology, and as a compliment to these theories there has also been a use of intercultural perspectives and gender- and ethnicity perspectives.</p><p>The method is qualitative data gathering. A large selection of books, articles and websites have been used. Data analysis has been done throughout and integrated with the data gathering process. In the analysis, theory is related and connected to the pheonomenon FMG. Finally there is a closing discussion in which personal reflections and conclusions are discussed.</p><p>The result shows many different sociological, intercultural and gender- and ethnicity related explanation models of how FGM can be explained and understood as a sociological phenomenon. It has also proved interesting to draw paralleles between the circumcised woman and the “equal” western woman. There is no simple explanation to why the custom is still beeing practiced today, there are many different aspects and factors involved. What is important though, is that you relate to the phenomenon with a certain degree of cultural relativism and that you pay regard to the customs complex and multi dimensional nature.</p>

Kvinnlig könsstympning uppmärksammades i västvärlden på 1970-talet då invandringen till väst från länder där könsstympning praktiseras ökade. När Waris Dirie gav ut sin självbiografiska bok En blomma i Afrikas öken 1999 kom könsstympning åter på tapeten. Eftersom könsstympning är en sedvänja som praktiserats i tusentals år världen över och fortfarande utövas i flera länder idag, väcktes ett intresse att ta reda på omständigheterna kring fenomenet. Vart, hur och varför uppstod denna till synes inhumana och irrationella sedvänja och hur kommer det sig att den lever kvar än idag? Vilka bakomliggande faktorer finns? Hur hänger könsstympning ihop med religion, kultur, genus, makt och så vidare? Eftersom det verkade handla om ett mycket komplext fenomen togs beslutet att syftet skulle vara ganska brett och omfattande. Hypotesen var att könsstympning kunde förklaras och förstås som ett socialt fenomen och detta är det som undersöks, analyseras och framhålls genom denna uppsats. De sociologiska teorier som använts faller inom ramarna för socialpsykologi och som komplement till dessa teorier har även interkulturella perspektiv och genus- och etnicitetsperspektiv använts. Metoden är kvalitativ datainsamling. Ett stort urval böcker, artiklar och internetkällor har använts. Dataanalysen har skett parallellt och integrerat med datainsamlingen. Centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter har sedan kopplats samman med fenomenet könsstympning i analysen. Slutligen hålls en avslutande diskussion där personliga reflektioner och slutsatser diskuteras. Resultatet visar på många olika möjliga sociologiska, interkulturella och genus- och etnicitetsrelaterade förklaringsmodeller av hur könsstympning kan förklaras och förstås som ett socialt fenomen. Det har även visat sig vara intressant att dra paralleller mellan den könsstympade kvinnan och den ”jämställda” västerländska kvinnan. Det finns ingen enkel förklaring till varför sedvänjan existerar än idag, det är många olika aspekter och faktorer som spelar in. Vad som är viktigt är att man förhåller sig till fenomenet med viss kulturell relativism och att man beaktar sedvänjans komplexa och multidimensionella natur. / Female genital mutilation (FGM) attracted much attention in the west in the 1970’s, when the immigration to the west from countries where FGM was practiced increased. When Waris Dirie published her autobiography Desert flower: the extraordinary journey of a desert nomad in 1999, the phenomenon got on the carpet again. Since FGM is a custom that has been practiced for thousands of years all over the world and is still beeing practiced in a number of countries today, an interest was awakened for examining the circumstances surrounding the phenomenon. Where, how and why did this apparently inhumane and irrational custom arise and how come it still exists today? What is at the bottom of it? How is FGM related to religion, culture, gender, power and so on? Since it seemed to be about a very complex phenomenon a decision was made to keep the purpose of the essay quite broad and extensive. The hypothesis was that FGM could be explained and understood as a sociological phenomenon and this is what has been examined, analyzed and emphasizwd through out this essay. The sociological theories falls within the framework of social phsychology, and as a compliment to these theories there has also been a use of intercultural perspectives and gender- and ethnicity perspectives. The method is qualitative data gathering. A large selection of books, articles and websites have been used. Data analysis has been done throughout and integrated with the data gathering process. In the analysis, theory is related and connected to the pheonomenon FMG. Finally there is a closing discussion in which personal reflections and conclusions are discussed. The result shows many different sociological, intercultural and gender- and ethnicity related explanation models of how FGM can be explained and understood as a sociological phenomenon. It has also proved interesting to draw paralleles between the circumcised woman and the “equal” western woman. There is no simple explanation to why the custom is still beeing practiced today, there are many different aspects and factors involved. What is important though, is that you relate to the phenomenon with a certain degree of cultural relativism and that you pay regard to the customs complex and multi dimensional nature.