Jag redogör i denna uppsats för debatten om religiös omskärelse inom judendomen i Sverige och internationellt under perioden 2000-2008. Jag redogör vidare för hur argumenten från båda sidor yttrar sig, både de som motsätter sig omskärelse och de som inte gör det. Detta gör jag utifrån olika perspektiv som religion, svensk lagstiftning, HIV och allmänhälsa. Mina frågeställningar är: Hur har debatten om omskärelse artat sig under 2000-talet? Vilka aspekter har debatterats mest om ingreppet omskärelse?

No description available.

The purpose of the thesis is to analyze the arguments presented by the Center party (Centerpartiet) and the Moderate party (Moderaterna) in two motions regarding a ban on male circumcision. The public discussion about non-medical male circumcision surfaced in the autumn of 2019, when the Center party decided to strive a ban on male circumcision during their congress meeting.   The study's questions were: What arguments are used to legislate a ban on male circumcision? How can the motions be understood as a form of politicization of religion? Is religion portrayed as an object or subject? Is religion presented as a resource or a problem? Using qualitative argumentation analysis, the content of two motions, one from the Center Party and one from the Moderates, as well as opinions on these motions from district boards, federal boards and party leaders, were examined and analyzed based on the theory politicization of religion. The results showed that religion was mainly presented as an object, meaning religion was referred to but there was no dialogue with religious leaders, figures or communities. Based on the analysis, religion was presented both as a resource and a problem, however it was more frequently presented as a problem than as a resource.

Genom att analysera olika filosofi-medicinska argument har denna uppsats åsyftat att besvara huruvida en liberal sekulära demokrati bör förbjuda eller tillåta omskärelse av unga pojkar. Uppsatsens huvudsakliga fokus läggs på debatten kring olika uppfattningar gällande barnets bästa, dess rättigheter och de konkukrrerande intressen som möts i debatten kring förbud eller tillåtande av omskärelse av unga pojkar. De två huvudsakliga argumentsteman som uppsatsen analyserats utifrån är icke-skada och autonomi. Förbudsförespråkare menar att ingreppet bryter mot barnets absoluta rätt till kroppslig intregritet vilken enligt dem rättfärdigar ett förbud av ingreppet. Tillåtelseförespråkare menar att ett förbud hade orsakat mer skada både för barnet och samhället, vilket enligt dem innebär att ingreppet bör tillåtas. Ett förbud av ingreppet hade inneburit mer skada än nytta, både för barnet men även samhället i helhet. Uppsatsens slutsats baseras på en viss tillämpning av den barnrättsliga intresseteorin i kombination med John Stuart Mills skadeprincip där statens främsta intresse är att beskydda barnets bästa och dess främsta intresse uppnås genom att sträva efter det skadepreventiva ändamålet. Uppsatsens slutsats landar i att ingreppet i ung ålder bör tillåtas såvida det sker under kunniga läkares uppsyn med barnvänliga bedövningsmedel. Ett förbud av ingreppet hade inneburit mer skada än nytta, både för barnet men även för samhället i helhet. På så vis anses ett fortsatt tillåtande av ingreppet vara den rimligaste avvägningen för att uppnå det skadepreventiva ändamålet.

Det finns över 200 miljoner flickor och kvinnor över hela världen som är könsstympade. Migrationen ökar och i vårt mångkulturella samhälle kommer barnmorskor i sitt arbete att möta flickor och kvinnor som är könsstympade. Beroende på vilket land som den könsstympade kvinnan kommer ifrån och vilka traditioner det finns kring gynekologisk vård, graviditet och förlossning, ser det olika ut för hur hon väljer att söka vård. Forskning visar att könsstympade kvinnor upplever bristande kunskap och information vid möte med barnmorskor i vården. Barnmorskor är i stort behov av aktuell information för att kunna ge god och säker vård till kvinnor som blivit utsatta för könsstympning. En målsättning för hälso- och sjukvården är att öka kunskapen om kulturella traditioner som könsstympning och hur det kan påverka vården av kvinnor som barnmorskor möter i sitt arbete. Syftet med studien är att beskriva barnmorskans erfarenhet och kunskap av kvinnlig könsstympning samt upplevelsen av att vårda könsstympade kvinnor. Metoden som har använts är en integrativ systematisk litteraturstudie. Resultatet består av fyra huvudteman, Utbildning och erfarenhet, Okunskap och kunskap, Att vårda könsstympade kvinnor, och Barnmorskans roll. Varje huvudtema består av underrubriker. I diskussionen framkommer det bland annat att barnmorskor ställs inför situationer i mötet med den könsstympade flickan och kvinnan som kräver medicinsk kunskap men också inför etiska och moraliska frågeställningar.

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en hälso- och människorättsfråga som sträcker sig till västländer. Det uppskattas att det bor omkring 125 miljoner kvinnor med kvinnlig könsstympning över hela världen. Ungefär 38 000 könsstympade kvinnor lever i Sverige, varav 7000 är flickor som är underåriga. Förekomsten av kvinnlig könsstympning är högst i de afrikanska länderna, men kan även förekomma på andra håll i världen, såsom mellanöstern. Det finns inga hälsofördelar med kvinnlig könsstympning. Däremot har könsstympning både kortsiktiga och långsiktiga negativa hälsokonsekvenser som kan leda till fysiska och psykologiska problem. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur könsstympade kvinnor upplever mötet med sjukvården.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på elva empiriska originalstudier. Studierna söktes i databasen PubMed. Resultat: Efter sammanfattande av de elva studierna identifierades två huvudteman som är “negativa upplevelser av möten med sjukvården” och “positiva upplevelser av möten med sjukvården”. Det första huvudtemat inkluderar tre underteman: “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig uttittad av vårdpersonalen”, “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig tvingade till kejsarsnitt” och “könsstympade kvinnors upplevelse av brister i kommunikationen med vården”. Slutsats: Könsstympade kvinnor hade negativa och positiva upplevelser vid sina möten med sjukvården. Könsstympade kvinnor stötte på negativa attityder när de mötte sina vårdgivare, såsom kränkande kommentarer, kommunikationssvårigheter och saknad av respekt. En del könsstympade kvinnor upplevde även att de blev tvingade till ett kejsarsnitt. Vissa kvinnors erfarenheter och upplevelser av mötet med sjukvården tyder på en markant frånvaro av empatisk och professionell vård samt kunskapsluckor hos vårdpersonalen om kvinnlig könsstympning. En mer patientcentrerad och mänsklig rättighetsbaserad vård bör tillämpas för att kunna erbjuda en omvårdnad av hög kvalitet till dessa kvinnor. Nyckelord: Hälso- och sjukvårdspersonal, Kvinnlig könsstympning, Omskärelse, Upplevelse / ABSTRACT Background: Female genital mutilation is a health and human rights issue that extends to Western countries. It is estimated that there are around 125 million women with female genital mutilation worldwide. About 38,000 women with genital mutilation live in Sweden, of which 7,000 are girls who are minors. The prevalence of female genital mutilation is highest in African countries, but can also occur elsewhere in the world, such as in the Middle East. There are no health benefits of female genital mutilation. However, genital mutilation has both short-term and long-term negative health consequences that can lead to physical and psychological problems. Aim: The purpose of this literature review is to describe how women with genital mutilation experience the encounter with healthcare. Method: A descriptive literature study based on eleven empirical original studies. The PubMed database was used to search for the studies. Results: After summarizing the eleven studies, two main themes were identified which are "negative experiences of encounters with healthcare" and "positive experiences of encounters with healthcare". The first main themes include three sub-themes: "women with genital mutilation’s experience of feeling stared at by healthcare providers”, "women with genital mutilation’s experience of being forced to have a caesarean section" and “women with genital mutilation’s experience of shortcomings in communication with health care providers". Conclusion: Women with genital mutilation had both negative and positive experiences in their encounters with healthcare. Women with genital mutilation encountered negative attitudes when they met their caregivers, such as abusive comments, communication difficulties and lack of respect. Some women with genital mutilation experienced also that they were forced to have a caesarean section. Some women's experiences of their encounters with health care indicate a marked absence of empathic and professional care as well as knowledge gaps among the healthcare providers about female genital mutilation. A more patient-centered and human rights-based care should be applied to be able to offer high-quality care to these women. Keyword: Circumcision, Experience, Female genital mutilation, Healthcare personnel

Background  Female genital mutilation refers to procedures where the external female genitalia are either partially or entirely removed. It is estimated that on a global scale more than 200 million girls and women alive today have undergone some form of genital mutilation. It is a present issue and a violation against women’s rights causing severe health consequences, both physical as well as psychological. There is a lack of knowledge and understanding among nurses regarding the issue. Nurses may encounter these women in any medical setting hence increased awareness regarding the consequences is essential.  Aim The aim was to describe the experiences of women who have undergone female genital mutilation. Method The chosen design for the degree project was a literature review which is used in presenting an overview of current research within a specific topic and can easily be applied to clinical work. Data was collected using the bibliographic databases PubMed, CINAHL and PsychInfo from which 15 scientific articles were analyzed and compiled. Result The result showed that women consequently experienced suffering in various ways due to female genital mutilation. The procedure was described as a traumatic experience causing psychological issues. Pain was experienced either in connection to the circumcision procedure or as a result of it. Other commonly presented issues were consequences related to sexual health. These consequences included, but were not limited to, pain, lack of sexual desire and pleasure. Women seeking health care in western countries expressed mostly negative experiences due to how they were approached by health care providers, making them feel abnormal and embarrassed for example.  Conclusion Women suffer in different forms due to female genital mutilation and are treated with a lack of respect and understanding by health care providers. Increased knowledge and awareness is needed in order for women to be treated in a person-centered way. / Bakgrund  Kvinnlig könsstympning innebär procedurer där det yttre kvinnliga könsorganet helt eller delvis avlägsnas och det beräknas att fler än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen har utsatts för könsstympning. Det är ett aktuellt problem då det är en kränkning av kvinnors rättigheter och orsakar allvarliga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser. Eftersom sjuksköterskor kan möta dessa kvinnor i många olika sammanhang behövs en ökad kunskap och förståelse kring konsekvenserna.   Syfte Syftet var att beskriva upplevelser hos kvinnor som är könsstympade. Metod Litteraturöversikt valdes som design för arbetet vilket ger en överskådlig blick kring nuvarande forskning inom ett specifikt ämne och som enkelt kan tillämpas på kliniskt arbete. Resultatet sammanställdes av 15 vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo.  Resultat Resultatet visade att kvinnlig könsstympning orsakar olika former av lidande. Proceduren beskrevs som en traumatisk upplevelse som resulterade i psykisk ohälsa. Smärta var en vanlig förekommande komplikation som antingen uppstod under själva proceduren eller som en långvarig konsekvens. Ett annat vanligt förekommande problem var sexuell ohälsa som uttrycktes genom exempelvis smärta, nedsatt sexlust och njutning. Kvinnor som sökte sjukvård i västerländska länder beskrev främst negativa upplevelser i hur de blev bemötta av sjukvårdspersonal, vilket orsakade att kvinnorna kände sig generade och onormala.   Slutsats Lidande i olika former är vanligt förekommande hos kvinnor som genomgått könsstympning. Dessa kvinnor blir ofta bemötta på ett respektlöst sätt av sjukvårdpersonal. Ökad kunskap och förståelse för deras situation krävs för att sjukvårdspersonalen ska kunna bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat sätt.

Sweden, being a multicultural society, has an increased need for transcultural care. The purpose of this literature review is to provide, through Madeleine Leinger's Culture Care-theory and her Sunrise model, a greater knowledge to nurses and to other professions within the health care units in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. The result is based upon two scientific dissertations and nine scientific studies. It emerged mainly the etic (outsider) perspective. To underline the emic (insider) perspective, pure literature and fiction have been used. The result shows that seven out of twelve factors from the Sunrise model helps the nurse to behave in a culture congruent way, related to an emic and etic- prospective. The factors are cultural values, belief and lifeways, kinship and social factors, language and communication, religion and philosophical factors, political and legal factors, technological factors, educational factors. Even more, the result also shows the importance of health care professionals' knowledge and understanding of circumcised or genitally mutilated girls or women and of their culture, as well as the importance of always keeping the genus perspective in mind. This review proposes a way for nurses on how to handle difficulties which they may encounter in meeting with circumcised or genitally mutilated girls or women. / I och med att Sverige är ett mångkulturellt samhälle finns det ett ökat behov av transkulturell omvårdnad. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av Madeleine Leiningers Culture Care - teori och hennes Sunrise-modell, ge ökad kunskap för sjuksköterskor och andra professioner inom vården i bemötandet av omskurna eller könsstympade flickor eller kvinnor. Resultatet baseras på två vetenskapliga avhandlingar och nio vetenskapliga artiklar. Där framkom främst etic perspektivet (utifrån). Skönlitteratur används för att ge emic perspektivet (inifrån). I resultatet framkommer att sju av tolv faktorer i Sunrise-modellen visar sig ge sjuksköterskan ett kulturkongruent bemötande, kopplat till ett emic- och etic-perpektiv. Faktorerna är kulturellt betingade värderingar och livsstilar, släktband och sociala faktorer, språk och kommunikation, religion och filosofiska faktorer, politiska och juridiska faktorer, teknologiska faktorer, utbildningsfaktorer. Dessutom framkommer vikten av sjukvårdpersonalens kunskap och förståelse för omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor och deras kultur, samt vikten av att ha ett genusperspektiv i åtanke. Utifrån resultatet framkommer hur sjuksköterskor kan hantera svårigheter som kan uppstå i mötet med omskurna eller könsstympade flickor och kvinnor.

Bakgrund: Kvinnlig omskärelse är sedan 1999 kriminaliserat i Sverige även i fall då ingreppet utförts i ett land där omskärelse är tillåtet. Vid ett flertal tillfällen har misstankar om ett en flicka omskurits lett till att gynekologiska tvångsundersökningar utförts. Kvinnlig omskärelse beskrivs ofta som ett kulturellt fenomen och omvårdnadsteoretiskt behandlas relationen mellan omvårdnad och kultur framförallt av den transkulturella omvårdnaden.Syfte: Att med hjälp av den transkulturella omvårdnaden förklara vårdens agerande i samband med ett fall av misstänkt kvinnlig omskärelse.Metod: En fallstudie med utgångspunkt i den transkulturella omvårdnadens beskrivning av kulturkongruent vård. Det undersökta fallet rör en somalisk flicka som genomgick en gynekologisk tvångsundersökning efter att en distriktssköterska fattat misstanke om att hon riskerade att omskäras. I studiens material ingår Diskrimineringsombudsmannens utredning av ärendet samt Socialstyrelsens utbildningsmaterial om kvinnlig omskärelse.Resultat: Analysen visar att vården i den transkulturella omvårdnadens mening inte varit kulturkongruent då familjens individuella perspektiv inte i tillräcklig grad beaktats.Konklusion: Resultatet utvecklades med hjälp av en kritisk diskussion av den transkulturella omvårdnaden. Begreppet stereotypisering användes för att visa hur fokus på kulturella förklaringar på ett tidigt stadium definierade familjen som annorlunda och avvikande. Den beskrivning av kvinnlig omskärelse Socialstyrelsen gett uttryck för förstods vidare med hjälp av begreppet räddningspolitik som en historiskt konstruerad diskurs vilken upprätthåller koloniala synsätt. Önskan att förstå familjen utifrån kulturella beskrivningar dolde på detta sätt hur olika samhällspositioner strukturelltförhåller sig till varandra. Slutligen beskrevs hur fokus på kulturell olikhet i det undersökta fallet lett till en avsaknad av kritiskt tänkande då föreställningen att familjenska förstås utifrån sin tänkta somaliska kultur inte utmanats. / Background: Female circumcision is since 1999 criminalized in Sweden even in cases when the procedure is done in a country where circumcision is legal. On numerous occasions suspicion of circumcision has led to the performance of forced gynecological examinations. Female circumcision is often described as a cultural phenomenon and from a theoretical perspective the relationship between nursing and culture is primarily explored by the theory of transcultural nursing.Aim: To explain the actions undertaken by health care professionals in connection with a case of suspected female circumcision with the aid of transcultural nursing.Method: A case study based on the description of culturally congruent care in the theory of transcultural nursing. The investigated case involves a Somali girl who was forced to undergo a gynecological examination as a district nurse suspected that she had been circumcised. The case is based on the investigation of Diskrimineringsombudsmannen and on an educational material from the National Board of Health.Results: Analyses show that the care of the family was not culturally congruent as the family's individual perspectives were not adequately taken into account.Conclusion: The results were elaborated through a critical discussion of transcultural nursing. The concept of stereotyping was used to demonstrate how the focus on cultural explanations at an early stage defined the family as different and deviant. The description of female circumcision expressed by the National Board was through the concept of politics of rescue understood as a historically constructed discourse that maintains colonial views and the desire to understand the family based on cultural descriptions concealed how different social positions are structurally related to each other. Finally the focus on cultural differences in the investigated case led to a lack of critical thinking as the idea that the family is to be understood based on its cultural heritage was never challenged.

Uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt mänskliga rättigheter används som narrativ i den offentliga debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Den utvalda empirin är debattinlägg publicerade av den svenska dagstidningen Dagens Nyheter och den danska dagstidningen Politiken. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är diskussionen om individuella och grupprelaterade rättigheter. Utifrån den har en matris skapats som fungerar som verktyg i den första av uppsatsens två analysdelar, en kvantitativ innehållsanalys. Efter den kvantitativa innehållsanalysen kommer en tematisk narrativanalys att genomföras, delvis baserat på de resultat som framkom genom innehållsanalysen. Det överordnade resultatet av undersökningen som uppsatsen presenterar är att det förekommer två slags metanarrativ i debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Ett mer individorienterande metanarrativ och ett mer grupporienterat metanarrativ. / The thesis aim is to evaluate in what way human rights are used as a narrative in the public debate concerning non-medical male circumcision. The Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Danish newspaper Politiken was chosen as research subject. The theoretical base, which is this thesis ground, is the discussion between individual and group-related rights. To be able to go through with the research, a model for decoding of the articles concerning the debate was created. This model was then used in the content analysis made in this thesis, which results where used in a further analysis, a thematic narrative analysis. The overall result of the thesis was the discovering of two metanarratives which where represented in the debate about non-medical male circumcision. The two metanarratives where one more individualorientedand the other one more group-oriented.