Uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt mänskliga rättigheter används som narrativ i den offentliga debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Den utvalda empirin är debattinlägg publicerade av den svenska dagstidningen Dagens Nyheter och den danska dagstidningen Politiken. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är diskussionen om individuella och grupprelaterade rättigheter. Utifrån den har en matris skapats som fungerar som verktyg i den första av uppsatsens två analysdelar, en kvantitativ innehållsanalys. Efter den kvantitativa innehållsanalysen kommer en tematisk narrativanalys att genomföras, delvis baserat på de resultat som framkom genom innehållsanalysen. Det överordnade resultatet av undersökningen som uppsatsen presenterar är att det förekommer två slags metanarrativ i debatten om manlig icke-medicinsk omskärelse. Ett mer individorienterande metanarrativ och ett mer grupporienterat metanarrativ. / The thesis aim is to evaluate in what way human rights are used as a narrative in the public debate concerning non-medical male circumcision. The Swedish newspaper Dagens Nyheter and the Danish newspaper Politiken was chosen as research subject. The theoretical base, which is this thesis ground, is the discussion between individual and group-related rights. To be able to go through with the research, a model for decoding of the articles concerning the debate was created. This model was then used in the content analysis made in this thesis, which results where used in a further analysis, a thematic narrative analysis. The overall result of the thesis was the discovering of two metanarratives which where represented in the debate about non-medical male circumcision. The two metanarratives where one more individualorientedand the other one more group-oriented.

Implementationsproblematiken inom de mänskliga rättigheterna är en pågående diskussion. Denna undersökning behandlar hur artikel 16.2 implementerats i Gambia och vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlar barnäktenskap. Genom fallstudien som metod och implementeringsforskning, Susan Möller Okin samt Sheyla Benhabibs teori gällande grupprättigheter kontra kvinnors rättigheter på individnivå undersöks hur artikel 16.2 i CEDAW implementerats i Gambia. Artikel 16.2, vilken beskriver barnets trolovning och äktenskap, dekonstrueras och utifrån det diskuteras innebörden i artikeln vilket senare jämförs med Gambias nationella lagstiftning. Undersökningen består av att se hur artikel 16.2 implementerats i Gambiaoch vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlarbarnäktenskap. Slutligen konstateras implementeringsproblematikens komplexitet och hur ett fall och en implementering av en specifik artikel i en specifik stat inte är den andra lik. Därmed inte sagt att det inte går att eliminera de grövsta misstagen genom att lära av tidigare försök och forskning. / Implementation issues within Human Rights is an ongoing discussion. This study deals with how Article 16.2 was implemented in The Gambia and what difficulties can arise in the implementation of an article on child marriage. Through case study as a method and implementation research, Susan Moller Okin and Sheyla Benhabibs theory of group rights versus the rights of women on an individual level I wish to examinate how Article 16.2 in CEDAW is implemented in the Gambia.Article 16.2, which describes the child betrothal and marriage, is being deconstructed and from that discussed the meaning of the article, which later is compared with the Gambia national legislation. The study consists of seeing how Article 16.2 was implemented in The Gambia and what the difficulties in the implementation of an article on child marriage may be. Finally it is confirmed that implementation issues complexity, a case and an implementation of a specific item in a specific state is not like the other. That said, it is not possible to eliminate the largest mistakes by learning from previous experiments and research.