Studien undersöker hur Halmstads och Helsingborgs Tingsrätt arbetar med implementeringenav Domstolsverkets riktlinjer och Brottsförebyggande rådets rekommendationer förbemötandet i rätten, samt fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att detta görs eller inte görs. Genom fältobservationer och intervjuer med ett tiotal domare och tingsnotarier på debåda domstolarna använder sig studien av ett omfattande dataunderlag, där de två primära empiriska materialen trianguleras med varandra. Analysen av materialet visar att det finns stora skillnader mellan hur domarna och tingsnotarierna på de båda domstolarna arbetar med bemötandearbetet. Därutöver finns det stora skillnader mellan hur domare och tingsnotarier påHalmstads Tingsrätt arbetar med bemötandefrågorna. Vilket bemötande en brukare får beror därför på vilken domare som tilldelats denne. Resultatet är oroande från både ett rättssäkerhetsperspektiv och demokratiskt perspektiv. Skillnaden i bemötande kan ytterst påverka möjligheten till lika behandling och det olika bemötandena kan i förlängningen leda till minskat förtroende för domstolarna vilket riskerar skada statens demokratiska legitimitet.

Under den senaste tiden har möjligheterna att planera sin framtid i relation till ett framtida yrke blivit allt mer osäker, speciellt för vuxna individer som har haft svårt i gymnasiet eller personer med funktionsnedsättningar. Ett utbildningssystem som kan hjälpa dessa individer med att klara skolan och försätta med sina studier är folkhögskolans mål. Vidare för att hitta folkhögskolans miljö, framför de står en yrkesgrupp som studie-yrkevägsledare som kan hjälpa de. Syftet med denna studie är att inse om hur väl kan de studie-och yrkevägsledare från Halland implementera sitt arbete till folkhögskolans utbildningsform. Resultaten av denna studie är baserad på tolv intervjuer med studie-yrkevägsledare från gymnasier och yrkevägsledningscentrum i Halland. Analysen av materialet visar att studie-och yrkevägsledare förhåller sig till folkhögskolan som utbildningsform. Deras arbete med att erbjuda elever folkhögskolan som ett alternativ, istället för andra utbildningar visar att de förstår vikten med folkhögskola för att minska samhällsklyftor. Det visar sig även att studie-och yrkevägsledare kan implementera sitt arbete eftersom de har kännedom och kunskap om lärande processer som finns inom folkhögskolan. Vilket kan leda till att de kan erbjuda elever möjligheten till rätt utbildning. Resultaten har prövats utifrån tidigare forskning samt de material som har hämtats från folkbildningsrådet.     Nyckelord: Utbildning, Folkhögskola, Studie-och yrkevägsledare, Implementering, Samhällsklyftor   Antal ord: 11 698

The current political and legal discourse in the Swedish society is how we should fight gang- and organized crime in the best way. In 2019 the current government therefore proposed a 34-point program (34-punkts programmet) proposing four focus areas to combat the problem. One tool in that toolbox is expedited prosecution (snabbare lagföring) which was introduced to streamline the process of prosecuting volume crime. The method started as a trial in Stockholm in 2018, but since 2023 has been implemented as a permanent method within the entire Police Authority as part of the program against gang crime and organized crime. The aim to understand how police officers on patrol experience the method and in the theory part, to describe how implementation theory and crime prevention in the form of deterrence are the basis. The essay has a qualitative approach where material has been collected through interviews with 8 police officers on patrol where, after transcribing, the material has been analyzed through thematic analysis. The result shows that there is no consensus in the experience of why the method was implemented, but that all respondents generally have a positive experience of the method. Furthermore, the Police Authority needs to systematically collect suggestions of improvement and further on, evaluate the method to move towards evidence-based policing.

Implementationsproblematiken inom de mänskliga rättigheterna är en pågående diskussion. Denna undersökning behandlar hur artikel 16.2 implementerats i Gambia och vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlar barnäktenskap. Genom fallstudien som metod och implementeringsforskning, Susan Möller Okin samt Sheyla Benhabibs teori gällande grupprättigheter kontra kvinnors rättigheter på individnivå undersöks hur artikel 16.2 i CEDAW implementerats i Gambia. Artikel 16.2, vilken beskriver barnets trolovning och äktenskap, dekonstrueras och utifrån det diskuteras innebörden i artikeln vilket senare jämförs med Gambias nationella lagstiftning. Undersökningen består av att se hur artikel 16.2 implementerats i Gambiaoch vad det kan finnas för svårigheter i implementeringen av en artikel som behandlarbarnäktenskap. Slutligen konstateras implementeringsproblematikens komplexitet och hur ett fall och en implementering av en specifik artikel i en specifik stat inte är den andra lik. Därmed inte sagt att det inte går att eliminera de grövsta misstagen genom att lära av tidigare försök och forskning. / Implementation issues within Human Rights is an ongoing discussion. This study deals with how Article 16.2 was implemented in The Gambia and what difficulties can arise in the implementation of an article on child marriage. Through case study as a method and implementation research, Susan Moller Okin and Sheyla Benhabibs theory of group rights versus the rights of women on an individual level I wish to examinate how Article 16.2 in CEDAW is implemented in the Gambia.Article 16.2, which describes the child betrothal and marriage, is being deconstructed and from that discussed the meaning of the article, which later is compared with the Gambia national legislation. The study consists of seeing how Article 16.2 was implemented in The Gambia and what the difficulties in the implementation of an article on child marriage may be. Finally it is confirmed that implementation issues complexity, a case and an implementation of a specific item in a specific state is not like the other. That said, it is not possible to eliminate the largest mistakes by learning from previous experiments and research.

Sepsis är ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver tidig identifiering och behandling för att inte resultera i dödsfall eller långsiktiga konsekvenser. I nuläget finns det inget standardiserat förlopp på sjukhus i Sverige för hur vården ska agera för att upptäcka patienter som potentiellt utvecklar sepsis vilket tyder på ett behov av det för att förbättra vårdkvaliteten och patientresultaten. För att säkerhetsställa vårdförloppets syfte med att bidra med en jämlik vård för alla och bättre vård för patienterna är det viktigt att implementeringen lyckas och tillämpas av vårdpersonalen. För att det ska ske behöver vårdpersonalen acceptera vårdförloppet. Med grund i teorin om planerat beteende undersöktes vårdpersonalens uppfattning och upplevelser utifrån deras attityder till vårdförloppet, de sociala normer som råder samt deras upplevda kontroll. Dessa faktorer kommer enligt teorin om planerat beteende att påverka deras intention till att använda vårdförloppet. För att undersöka vårdpersonalens uppfattningar och upplevelser utfördes intervjuer på tre sjukhus i Region Östergötland; Universitetssjukhuset Linköping, Vrinnevisjukhuset Norrköping och Lasarettet Motala. Intervjuerna utfördes med de undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som var tillgängliga på plats vid besök och som hade kommit i kontakt med vårdförloppet sedan implementeringen. Elva individer deltog. Resultatet analyserades genom tematisk analys med bas i föreställningarna kring beteende, norm och kontroll som ligger till grund för de faktorer som lyfts i teorin om planerat beteende. Resultatet visade på att vårdpersonalen intention till att använda vårdförloppet påverkas av hur det förbättrar vården för patienterna, hur det underlättar dem i deras yrkesroll, hur deras omgivningen accepterar och använder vårdförloppet samt den kontroll de känner i användandet av vårdförloppet. Förbättringsområden gällande beteendeföreställningar, normföreställningar och kontrollföreställningar lyfts vilket kan bidra till att vårdpersonalen tillämpar vårdförloppet med större acceptans. / Sepsis is a potentially life-threatening condition that requires early identification and treatment to prevent fatalities or long-term consequences. Currently, there is no standardized course of care in place for detecting patients at risk of developing sepsis in Swedish hospitals, indicating a need for such intervention to improve the quality of care and patient outcomes. To ensure the intended purpose of the course of care, which is to provide equal care for all and improve patient outcomes, successful implementation and adoption by healthcare professionals are crucial. Acceptance of the intervention by healthcare professionals are necessary for this to occur. Grounded in the Theory of Planned Behavior, this study examined healthcare professionals' perceptions and experiences regarding their attitudes towards the intervention, the prevailing social norms, and their perceived control. These factors, according to the Theory of Planned Behavior, influence the healthcare professional’s intention to use the course of care. To investigate healthcare professionals' perceptions and experiences, interviews were conducted at three hospitals in region Östergötland: Linköping University Hospital, Vrinnevi Hospital in Norrköping, and Motala Hospital. The interviews were conducted with available nursing assistants, nurses, and physicians who had encountered the intervention since its implementation, a total of eleven participants. Thematic analysis was employed to analyze the data, focusing on the behavioral, normative, and control beliefs underlying the factors highlighted in the Theory of Planned Behavior. The findings revealed that healthcare professionals' intention to use the care pathway is influenced by how it enhances patient care, facilitates their professional roles, the acceptance and utilization of the intervention by people in their environment, and the perceived control they experience when using the intervention. Additionally, areas for improvement regarding behavioral, normative and control beliefs are highlighted, which may contribute to greater acceptance and utilization of the intervention by healthcare professionals.