Uppsatsen undersöker hur en av Stockholms kommuner arbetar brottspreventivt. Syftet är att få en ökad kunskap om och förståelse för hur Järfälla kommun arbetar brottspreventivt utifrån ett situationellt perspektiv och huruvida deras arbetssätt inkluderar någon vetenskaplig förankring. Frågeställningarna uppsatsen ämnar besvara är: Arbetar Järfälla kommun utifrån ett situationellt perspektiv? Vilka situationella insatser är i så fall aktuella?  Hur förankras det brottspreventiva arbetet vetenskapligt? samt Vilka framtida insatser är aktuella eller önskvärda utifrån ett situationellt perspektiv? Den teoretiska utgångspunkten är Lawrence E. Cohen & Marcus Felsons rutinaktivitetsteori som innefattar följande tre element; motiverad förövare, lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Tidigare forskning inom det brottspreventiva området är omfattande både nationellt och internationellt men den forskning som ansetts relevant för uppsatsen har varit de studier som utgår ifrån ett situationellt perspektiv. Studien är deduktiv utifrån ovanstående teori och det kvalitativa angreppssättet är en triangulering bestående av intervjuer med tjänstemän inom kommunen samt granskning av Järfälla kommuns interna och externa dokument. Resultatet är indelat i fyra olika avsnitt utifrån frågeställningarna. Sammanfattningsvis visar resultatet på att det situationella tankesättet om brottsförebyggande arbete återfinns på många sätt i det praktiska arbetet i kommunen men att det råder osäkerhet om vad begreppen brottsprevention och situationellt perspektiv innebär. Det är också svårt att återfinna någon gemensam handlingsplan eller samlade riktlinjer för arbetet. Förslag på vidare forskning handlar framförallt om att vidga forskningen till flera kommuner och till hela landet samt att utvärdera effekter av arbetet.

Syftet med denna uppsats var att främst undersöka vad för brottspreventiv effekt kameraövervakning har. Vid sidan om detta huvudsyfte skulle den personliga integriteten och de lagliga aspekterna också undersökas samt deras betydelse. Städerna London och Stockholm valdes som fokuspunkter. Kameraövervakningens tidsperiod begränsades till 2002-2011 och brottskategorierna till misshandel, rån och vandalism.Metoden med vilken arbetet genomfördes var teoretisk (litteraturbaserad). Empirin bestod därför förutom kriminalstatistik av böcker, rapporter och artiklar vilka analysen baserades på.London centrerades i arbetet eftersom att deras statistik bygger på kameraövervakning och Stockholm agerade som en kontrollmall för att verifiera eller falsifiera övervakningens brottspreventiva verkan då Stockholm inte hade någon kameraövervakningsstatistik.I resultatdelen framgick att de anmälda misshandelsbrotten i London hade minskat svagt och att de hade ökat i Stockholm. De anmälda rånen hade minskat i London och Stockholm. Londons anmälda vandalismbrott hade däremot minskat kraftigt medan de hade ökat i Stockholm. Displacement (brottsförflyttning) belystes och hur det är sammankopplat med kameraövervakningens brottspreventiva effekt. Risken för mätfel och dess uppkomst togs också upp i kritiskt ändamål.I diskussionsdelen fördes teoretiska resonemang med rational choice teorin, rutinaktivitetsteorin och CPTED-modellen. Slutsatsen som drogs var att kameraövervakning har haft en brottspreventiv effekt för alla tre brottskategorier, dock inte lika mycket för alla tre. Samtidigt fördes en kritisk diskussion om displacement (brottsförflyttning) vilket kan förekomma och dess spridning, i syfte att ifrågasätta tillförlitligheten av kameraövervakningens effekt på brottsnivåerna.

Titel: ”Brottsprevention i Botkyrka kommun – en kvalitativ studie om brottsförebyggande åtgärder och samverkan”.   Författare: Fabiola Guerrero Vasquez.   Handledare: Tove Sohlberg   Institution: Sociologiska institutionen, Södertörns Högskola.   Kurs: Magisteruppsats Sociologi, 30 Högskolepoäng.   Syfte: Det övergripande syftet med studien har varit att belysa vilka brottspreventiva åtgärder som dominerar inom Botkyrka kommun och diskurser bakom dessa. Syftet har också varit att studera hur samverkan kring dessa åtgärder fungerar rent praktiskt och upplevs av aktörerna.   Metod: Datainsamlingen har huvudsakligen skett genom kvalitativ diskursanalys av officiella dokument och sex kvalitativa intervjuer med personer som arbetar och är engagerade med brottspreventiva- och trygghetsskapande frågor inom Botkyrka kommun under hösten 2016.   Resultat: Det huvudsakliga resultatet har visat på att de dominerande brottspreventiva åtgärderna i materialet, tar sin utgångspunkt i de sociala och situationella brottspreventiva modellerna. Diskurserna bakom dessa åtgärder existerar parallellt, där ena diskursen är en tro på att människan kan socialiseras in i samhället som på sikt utvecklar normkomformt beteende och den andra är grunduppfattningen att människan som rationell varelse väljer att begå brott om denne inte hindras ifrån detta. Resultatet visade även på en diskrepans mellan kommunens uppsatta strategi och flera av de insatser som bedrivs inom kommunen. Parterna som samverkar kring dessa frågor, upplevde att en gemensam bild av samverkansgrunden var viktigt för en fungerande samverkan, samt att det finns problem med att bygga upp en samverkan på en ”nyckelperson”.

Västerbottens län präglas av en tätbefolkad kust och ett glest befolkat inland som innehåller ett flertal landsbygdskommuner. Strategier för att arbeta mer brottspreventivt och trygghetsskapande har tagits fram i form av medborgarlöften. Dessa medborgarlöften finns i länets alla 15 kommuner och är framtagna av polis med hjälp av kommun och befolkning. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av ett urval av insatser och skillnader i det brottspreventiva arbetet i tätort och landsbygd i Västerbottens län. För att få svar på frågeställningarna så har varje medborgarlöftenas innehåll kategoriserats inom de brottspreventiva insatserna i en kommunindelning beroende på om kommunen varit en stadskommun, pendlingskommun eller landsbygdskommun. Medborgarlöften bygger på metoderna Community policing och Problemorienterat polisarbete vars syfte är att bygga upp en god relation mellan polis och befolkning samt finna bakomliggande problem till brotten. Resultatet i studien visar att information kring medborgarlöftena på kommunernas hemsida är väldigt bristfälliga. De insatser som identifierats i löftena är inom Trafik, Narkotika, Grannsamverkan, Ungdomsrelaterat, Öka synlighet/Närvaro, Våld i nära relation, Alkoholtillsyn, Fysisk miljö och Oskyddade trafikanter. Det går att identifiera enstaka skillnader i medborgarlöftena i kommunernas brottspreventiva arbete. Trafikinsatser och insatser mot narkotika är någonting som fått utrymme i alla kommuner i sina medborgarlöften med undantag för de två stadskommunerna Umeå och Skellefteå. Även landsbygdskommunen Malå sticker ut i att inte göra ha med en punkt om drog- och rattfylleri. Grannsamverkan är en insats som det går att se ett mönster i att alla pendlingskommuner har identifierat och har med i sitt medborgarlöfte, men detta är inget som landsbygdskommunerna har valt att fokusera på. Ökad polisiär synlighet och närvaro är ett fokus som går att koppla till landsbygdskommunerna. Våld i nära relation finns endast som insats i pendlingskommuner. I övriga insatspunkter så ses ingen röd tråd som går att koppla till de tre kommunindelningarna.

Denna uppsats handlar om det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i området Vårby gård som är ett område i Huddinge kommun. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de brottsbekämpande och trygghetsskapande åtgärderna ser ut i Vårby gård med utgångspunkt i att analysera Huddinge kommun, fastighetsbolaget Huge bostäder och fastighetsbolaget Balders trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Studien är utförd med hjälp av intervjuer som genomfördes via telefon med en person från Huge bostäder, Balder och Huddinge kommun, där respektive person var huvudansvarig för det specifika trygghets och brottsbekämpande arbetet. Personerna fick svara på frågor om deras brottspreventiva och trygghetsskapande arbete i Vårby gård. Utöver intervjuer utgick studien från undersökningar av kommunala dokument och rapporter från Huddinge kommun. I uppsatsen beskrivs hur arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande ser ut dels utefter hur de enskilda aktörerna arbetar med dessa frågor, men också hur samarbetet mellan dem och andra aktörer ser ut. Uppsatsen belyser även åtgärder som vidtagits rörande det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet samt resultat som en del av dessa åtgärder bidragit till. Resultatet visar att det sker ett stort trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i Vårby gård, där det även sker i andra delar av Huddinge kommun. Samarbetet mellan Huddinge kommun, Huge bostäder och Balder sker primärt genom existerande nätverk, men där andra aktörer finns med. Samarbetet är därför inte specifikt inriktad kring dessa tre aktörer. Arbetet inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet är även teoretiskt förankrat.

Under 2010 dömdes ungefär 9700 personer runt om i Sverige till att avtjäna ett fängelsestraff, och inom tre år beräknas cirka 40 procent av dessa ha återfallit i någon form av kriminalitet. Under samma år genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt beräknas en kriminell person kosta samhället cirka en miljon kronor om året, något som medför stora ekonomiska kostnader för samhället (Riksrevisionen, 2009). Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda på deras upplevelser av kriminalvården och vilka faktorer som bidragit till att de inte återfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvården. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvårdens återfallsprevention inte fungerar särskilt bra. Dock anser de som genomgått olika program att dessa varit övervägande bra. En stor bidragande orsak till att respondenterna till slut tagit sig ur sin kriminella livsstil visade sig vara motivation.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band. Sex skolkuratorer intervjuades angående deras brottspreventiva arbete utifrån att öka flickornas anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse. En kvalitativ design med en deduktiv tematisk analys tillämpades, där elementen ur teorin om sociala band användes som teman. Skolkuratorerna upplevde att deras arbete utifrån elementen ur teorin om sociala band var brottspreventivt. Det brottspreventiva arbetet skedde genom att stärka flickornas anknytning till skolpersonal och klasskamrater, främja flickornas engagemang att uppnå mål såsom utbildning, öka flickornas delaktighet i exempelvis skol- och sportaktiviteter, samt öka flickornas känslor av övertygelse i samhället exempelvis genom reflektion. När kuratorerna arbetade med flickor med hedersrelaterade problem utifrån elementen ur teorin om sociala band upplevdes två olika brottspreventiva effekter. Den primära effekten av deras arbete var att minska flickornas risk för att utsättas för hedersrelaterade brott och en mer långsiktig effekt av deras arbete upplevdes vara att flickorna skulle bli mindre benägna att själva begå hedersrelaterade brott i framtiden. / <p>2014-06-03</p>

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet – En kvalitativ studie om svenska ungdomars avståndstagande från kriminellt beteendeDenna uppsats baseras på fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien är att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien använder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlärningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgångspunkt i socialisationens betydelse samt de normer och värderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som går i konventionell riktning eller i avvikande riktning. Resultaten visar på att den primära socialisationen är den faktor som är mest signifikant för huruvida en individ kommer att leva ett konventionellt eller ett avvikande liv. Det är denna faktor som ligger till grund för och påverkar övriga faktorers effekter. Övriga faktorers betydelse ska inte bortses ifrån, det rör sig fortfarande om interagerande preventiva effekter. Den primära socialisationen är dock den faktor som dikterar och styr villkoren för de övriga faktorerna och hur de artar sig. Den betydelse som föräldrar har för ungdomen verkar vara av en oerhörd signifikans. Det är detta som styr vilka normer för beteenden och värderingar som ungdomen kommer i kontakt med och så småningom internaliserar och anpassar sitt beteende och sina attityder efter.

Torg har länge haft en viktig funktion för människors vardagsliv i form av koncentration av service och handel samt samlingspunkter för transporter och möten. Torgen har även kommit att bli en samlingspunkt för brottslighet och en vanlig plats för brottsförebyggande insatser. Intentionen med denna studie är att undersöka och jämföra hur den fysiska miljön påverkar den naturliga övervakningen och vilka åtgärder som kan införas. Studien omfattar inventeringar av två utvalda torg i Örebro kommun, Järntorget och Våghustorget, som jämförs utifrån modellen modelling natural surveilliance. Med modellen undersöker vi tätheten mellan fastigheternas entréer till torget samt sikten från dem på dag- och kvällstid. Resultaten från inventeringarna av torgen visar på relativt omfattande olikheter där Järntorget har ett tätare avstånd mellan en-tréerna, men med ett sämre siktfält från dem dygnet runt. Detta på grund av den fysiska miljöns utformning som snarare försvårar en naturlig övervakning i form av omfattande skymmande föremål, som parkerade bilar, byggnader, växtlighet etcetera, och bristande belysning. Våg-hustorgets fysiska miljö har i sin tur en god sikt från entréerna både dag- och kvällstid med färre skymmande föremål samt god belysning. Studiens slutsats är att den viktigaste faktorn för att underlätta en naturlig övervakning i det offentliga rummet kan vara att ha god sikt från entréerna och ha en hög genomströmning av människor. Studien rekommenderar bland annat åtgärder på Järntorget som att minska hinder och barriärskänslan samt skapa ökad aktivitet, för att i sin tur skapa tillhörighet och ökad naturlig övervakning på torget.

Denna studie har valt att specifikt rikta fokus mot kortbedrägeriernas utveckling i Sverige, eftersom denna typ av brottslighet har ökat lavinartat på senare tid. För att komma i kontakt med och erhålla olika perspektiv från centrala svenska organisationer har snöbollsmetoden och maximal variation tillämpats som urvalsmetoder. Syftet med uppsatsen var att utifrån rutinaktivitetsteorin redogöra för och analysera centrala aktörers arbete med brottspreventiva åtgärder av kortbedrägerier, genom att tillämpa en deduktiv innehållsanalys. För att uppfylla syftet utforskades först kortbedrägeriernas utveckling och uppkomst. Sedan, beskrev tjänstemännen från de olika centrala aktörerna gärningspersonernas tillvägagångsätt och deras bakomliggande drivkrafter. Vidare redogjorde tjänstemännen för att de flesta i samhället var utsatta, även om vissa grupper var utsatta i större utsträckning. Även hur dessa individer kunde reducera utsattheten, beskrevs. Bland annat betonade tjänstemännen vikten av personligt ansvar, ökad riskmedvetenhet och mindre risktagande. Avslutningsvis, redogjorde tjänstemännen för hur deras organisation agerade kapabla väktare; samt hur dessa upptäckte- och förebyggde kortbedrägerier. Framförallt beskrev tjänstemännen från bankerna att deras organisation använde olika programmerade data-tekniker för att upptäcka potentiella kortbedrägerier, medan tjänstemän som representerade större företag i Sverige istället betonade vikten av spårbarhet. När det kommer till förebyggande åtgärder olika företag, banker och polisens bedrägericenter vidtog beskrevs förmedlandet av information som en väsentlig skyddande faktor. Även olika tekniska säkerhetslösningar beskrevs som skyddande faktorer mot kortbedrägerier. / <p>2017-07-24</p>