Denna studie undersökte det gruppsykologiska fenomenet konformitet på Internet. Deltagare var 941 personer från tio olika communities och forum. Av deltagarna var 58,9% kvinnor och åldern varierade mellan 12 och 88 år med en medelålder på drygt 30 år. Konformitet undersöktes genom en webbenkät där deltagarna utifrån födelsemånad fördelades på en konformitets- och en kontrollgrupp. Enkätfrågorna rörde allmänbildning, logisk förmåga samt attityder. Till skillnad från kontrollgruppen fick konformitetsgruppen ta del av diagram med fabricerade siffror över andras svar. Resultaten visade att konformitet förekom d = 0.57,p < .001. Av deltagarna konformerade 52,8% på minst en kritisk fråga. I genomsnitt konformerade cirka 14-15% av deltagarna per kritisk fråga. Konformiteten ökade när uppgiften var svår samt den fabricerade majoriteten var stor. Ingen könsskillnad fanns i graden av uppvisad konformitet. Resultaten stämmer i stort bra överens med tidigare konformitetsforskning. Slutsatsen är att människor även på Internet i hög grad påverkas av andras åsikter och konformerar till majoriteten. Detta innebär att Internet inte befriar människor från gruppsykologiska fenomen. Denna studie är extra viktig då det inte finns så mycket forskning om konformitet på Internet, särskilt inte i Sverige. Vidare forskning krävs för att närmare undersöka exakt vilka mekanismer som ligger bakom konformiteten på Internet.

<p><strong>Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten.</strong></p> / <p><strong>The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity.  No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors.</strong></p>

<p>Abstract- Stress, conformity, groups and self-worth in high-school girls</p><p>The aim of this questionnaire-survey was to investigate the experience of stress and symptoms</p><p>of stress in high-school girls, and to examine if the experienced symptoms of stress could be</p><p>predicted by groups, self-worth and conformity. Another purpose of this study was to describe</p><p>the girls own thoughts concerning these factors. 80 girls between the ages of 15-18 years</p><p>answered the questionnaire. The results showed that stress could be predicted by the</p><p>experience of conformity, but not by the experience of belonging to a group and self-worth.</p><p>The most common symptoms of stress were tiredness, problems to concentrate and headache.</p><p>The girls reported that they thought that girls of their own age were “slutty and cocky”, and</p><p>they thought that it was important to look good, but at the same time many girls were happy</p><p>about themselves and they had realised that they had to live with who they are.</p><p>Keywords: high-scool girls, stress, groups, self-worth, conformity</p>

<p>Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater. Betingelserna bestod av priming eller ingen priming före konformitetstestet. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp när det gäller grad av konformitet, d.v.s. primingmanipulationen har inte gett utslag, vilket går emot studiens hypotes.</p>

Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten. / The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity.  No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors.

Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater. Betingelserna bestod av priming eller ingen priming före konformitetstestet. Resultaten visade inte på någon signifikant skillnad mellan experimentgrupp och kontrollgrupp när det gäller grad av konformitet, d.v.s. primingmanipulationen har inte gett utslag, vilket går emot studiens hypotes.

Abstract- Stress, conformity, groups and self-worth in high-school girls The aim of this questionnaire-survey was to investigate the experience of stress and symptoms of stress in high-school girls, and to examine if the experienced symptoms of stress could be predicted by groups, self-worth and conformity. Another purpose of this study was to describe the girls own thoughts concerning these factors. 80 girls between the ages of 15-18 years answered the questionnaire. The results showed that stress could be predicted by the experience of conformity, but not by the experience of belonging to a group and self-worth. The most common symptoms of stress were tiredness, problems to concentrate and headache. The girls reported that they thought that girls of their own age were “slutty and cocky”, and they thought that it was important to look good, but at the same time many girls were happy about themselves and they had realised that they had to live with who they are. Keywords: high-scool girls, stress, groups, self-worth, conformity

Skyddande faktorer mot ungdomsbrottslighet – En kvalitativ studie om svenska ungdomars avståndstagande från kriminellt beteendeDenna uppsats baseras på fem stycken semistrukturerade intervjuer med svenska ungdomar. Syftet med studien är att undersöka konformt beteende inom en svensk ungdomskontext och hur detta verkar preventivt mot kriminellt beteende. Studien använder sig av thornberrys interaktionistiska teori som integrerar klassisk durheimsk kontrollteori med inlärningsteori. Studiens teoretiska ramverk tar utgångspunkt i socialisationens betydelse samt de normer och värderingar som en individ omges av som styrande för om en individ utvecklar ett liv som går i konventionell riktning eller i avvikande riktning. Resultaten visar på att den primära socialisationen är den faktor som är mest signifikant för huruvida en individ kommer att leva ett konventionellt eller ett avvikande liv. Det är denna faktor som ligger till grund för och påverkar övriga faktorers effekter. Övriga faktorers betydelse ska inte bortses ifrån, det rör sig fortfarande om interagerande preventiva effekter. Den primära socialisationen är dock den faktor som dikterar och styr villkoren för de övriga faktorerna och hur de artar sig. Den betydelse som föräldrar har för ungdomen verkar vara av en oerhörd signifikans. Det är detta som styr vilka normer för beteenden och värderingar som ungdomen kommer i kontakt med och så småningom internaliserar och anpassar sitt beteende och sina attityder efter.

<p>Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori. Vi har observerat tonårstjejer och deras bloggar, samt utfört tre fokusgruppintervjuer och fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultat visade att tonårstjejer umgås i starkt sammansvetsade tjejgrupper och att de måste fixa sitt utseende i enlighet med tjejgruppens utseendemässiga konformitet för att få vara med i gruppens gemenskap. Vi har diskuterat vårt resultat i förhållande till tre teoretiska begrepp: Framträdande, gruppidentiteten och självidentiteten.</p>

Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori. Vi har observerat tonårstjejer och deras bloggar, samt utfört tre fokusgruppintervjuer och fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultat visade att tonårstjejer umgås i starkt sammansvetsade tjejgrupper och att de måste fixa sitt utseende i enlighet med tjejgruppens utseendemässiga konformitet för att få vara med i gruppens gemenskap. Vi har diskuterat vårt resultat i förhållande till tre teoretiska begrepp: Framträdande, gruppidentiteten och självidentiteten.