<p><strong>Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten.</strong></p> / <p><strong>The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity.  No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors.</strong></p>

Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten. / The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity.  No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors.

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen. Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt. Resultatet av undersökningen ger indikationer på en komplex organisatorisk situation vad gäller identifikation, och tillhörandeskap där konsulterna kan ha multipla förhållningssätt vad gäller identifikation till båda företagen som ingår den i trepartsrelation som konsulten, kund- och bemanningsföretaget skapar. Resultatet vittnar också på att fördelarna med att arbeta som bemanningskonsult också upplevs som nackdelarna.

<p>Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.</p>

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.