Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen. Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt. Resultatet av undersökningen ger indikationer på en komplex organisatorisk situation vad gäller identifikation, och tillhörandeskap där konsulterna kan ha multipla förhållningssätt vad gäller identifikation till båda företagen som ingår den i trepartsrelation som konsulten, kund- och bemanningsföretaget skapar. Resultatet vittnar också på att fördelarna med att arbeta som bemanningskonsult också upplevs som nackdelarna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det psykologiska kontraktet upplevdes för arbetstagare som hade fler än en arbetsgivare. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 10 respondenter, tre män samt sju kvinnor vars åldrar varierade mellan 23 och 40 år. Samtliga arbetade som tjänstepersoner hos olika kundföretag för ett bemanningsföretags räkning. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Frågorna kretsade kring respondenternas upplevelser av förväntningar som fler än en arbetsgivare hade skapat och hur dessa uppfyllts. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att bemanningsanställda tjänstepersoner hade en relativt samstämmig bild av vad de förväntade sig. Förväntningarna inbegrep rättvisa, lön och avtal samt kommunikation i relationen till arbetsgivarna. Respondenterna tenderade att fördela förväntningarna mellan arbetsgivarna vilket resulterade i att antalet förväntningar skiljde sig åt mellan bemannings-och kundföretagen. Upplevelsen av på vilket vis arbetsgivarna levde upp till förväntningarna varierade.

Studien genomförs på ett ledande bemanningsföretag i Sverige. Studiens syfte är att belysa hur en trepartsrelation (bemanningsföretag, konsult, kundföretag) i arbetet uppfattas av konsulterna, samt hur de uppfattar flexibiliteten i arbetslivet. De två frågeställningarna som behandlas i studien är: 1) Hur uppfattar konsulterna relationen till Konsultation AB och Kund AB? 2) Hur uppfattar konsulterna flexibiliteten i sitt arbetsliv? Konsulters flexibla arbetsmiljö problematiseras och synliggörs med arbetslivssociologiska teorier och begrepp. Resultatet och resultatanalysen presenteras utifrån teman inom de teoretiska begreppen flexibilitet, lojalitet och stigma. Resultatet visar att relationen mellan Konsultation AB och Kund AB är god men präglas av distans. Vidare visar resultatet på att variation, rörelse och utvecklingsmöjligheter ses som en positiv del för det flexibla arbetet, samtidigt som grupptillhörigheten blir lidande och att utanförskap skapas. Studiens empiriska underlag omfattas av tio kvalitativa intervjuer med processkonsulter och expertrådgivare, samtliga arbetar inom samma bemanningsföretag i Sverige. Studien är induktiv med deduktiva drag och omfattas av ett fenomenologiskt förhållningssätt.

Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur konsultchefers ledarskap blir präglat a trepartsrelationen som uppstår när det är två parter som är ansvariga för en konsult. Vi ville skapa oss en inblick i hur konsultcheferna leder sina konsulter och hur de arbetar för att motivera dem. Vidare ville vi skaffa oss en uppfattning över hur konsulterna upplever situationen. Metodik: Studien har genomförts i form av en fallstudie på två bemanningsföretag med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Data har samlats in genom en kvalitativ metod där sju semistrukturerade intervjuer med personer på fallföretagen har genomförts. Slutsats och slutdiskussion: Genom studien har det framkommit att trepartsrelationen är ett komplext fenomen där chefen inte ses som den traditionella ledaren utan snarare som en administratör. Genom trepartsrelationen har det framkommit att problem kan uppstå då konsultchefernas roll blir likt medlare istället för chef. Konsulterna reflekterar inte över trepartsrelationen utan anser att gränserna är tydliga, däremot kan de inte alltid urskilja vilket företag de tillhör. Genom studien har det även kommit fram att konsultchefer och konsulter har olika bild över vad motivation är, vilket vi menar tyder på att de har olika förhållningsätt till fenomenet. Studien har även visat att motivation till arbetet inte är något som konsultcheferna lägger någon större vikt vid. Konsulterna beskriver att de strävar efter en heltidsanställning och menar på att de inte nödvändigtvis vill vara anställda som konsulter. Konsultcheferna menar på att en konsult som slutar är något positivt för företaget eftersom det resulterar i gott rykte för verksamheten. / Purpose: The purpose of this study was to create an understanding of how the temporary employee manager is characterized by the triangular relationship that occurs when there are two parties responsible for an employee. We also wanted to create a picture of how temporary employee manager manage to lead their temporary employees and how they work to motivate them. Further, we wanted to get an idea of how the temporary employees experience the situation. Methodology: The study was conducted in the form of a case study on two staffing companies on the basis of an inductive research approach. Data were collected through a qualitative method where seven semi-structured interviews with individuals on the companies that we studied. Conclusion and final discussion: The study has revealed that triangular relationship is a complex phenomenon in where the leader is seen more as an administrator more than a traditional manager. Through the study we have concluded that the triangular relationship have made that managers are seen as a mediator, this is something that temporary employees did not reflect over. But in other hand they have problem to know which company they belong to. The study has proved that the managers and employees have different ways to look at motivation. We can see that they have different approaches to the phenomenon. The study has also shown that motivation to work is not something that a temporary employee manager put any greater emphasis on. The temporary employees describe that they are looking for a full time job, and that they don’t necessary want to be a consultant. The managers see that an employee that quit is something good for the company, because it leads to a good reputation.