Den här studien omfattar en jämförande undersökning av svenska kemiläroböckers övningsuppgifter iförhållande till ämnesplanens kunskapskrav. Forskning visar att lärare ofta följer läroböckernas upplägg,samtidigt som böckerna inte alltid är uppdaterade efter gällande ämnesplaner. Studien genomförs för detcentrala innehållet stökiometri i kursen Kemi 1 för gymnasiet och jämförelsen baseras på kunskapskravenså som de tolkas och konkretiseras i Skolverkets kursprov. Två frågeställningar har undersökts; om detfinns skillnader mellan läroböckernas och kursprovets uppgifter vad angår uppgifternas komplexitet samthuruvida det finns skillnader i andra försvårande omständigheter som nya moment, obekant kontext ochblandade uppgifter. Ett vedertaget analysinstrument har använts för att bedöma uppgifternas komplexitetmedan andra försvårande omständigheter har identifierats kvalitativt. Resultaten visar attövningsuppgifterna i stökiometri i de undersökta läroböckerna inte är väl anpassade till ämnesplanenskunskapskrav som de tolkas i Skolverkets kursprov i kursen Kemi 1. För det första är läroböckernasuppgifter på lägre komplexitetsnivå än kursprovets uppgifter i flera viktiga innehållskategorier. För detandra visar studien att Skolverkets uppgifter i stor utsträckning använder försvårande omständighetersom annorlunda kontext, nya moment och blandade uppgifter, medan dylika uppgiftstyper i stort settsaknas i läroböckerna. En viktig slutsats från studien är att läraren aktivt måste ombesörja att eleverna fårtillgång till anpassade övningsuppgifter inför Skolverkets kursprov, eftersom skillnaderna i uppgiftstyperär väsentlig och elever därför behöver träning och vana vid uppgiftstypen för att prestera väl på provet.

<p><strong>Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten.</strong></p> / <p><strong>The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity.  No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors.</strong></p>

Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten. / The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity.  No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors.

No description available.

Introduktion: Prevalens av dental erosion har ökat hos barn och ungdomar under 2000-talet och påverkas av olika livsstilsfaktorer, såsom ett ökat intag av sura drycker. Detta kan i sin tur påverka den orala hälsan och ge negativa konsekvenser.  Syfte: Syftet med studien är att studera vetenskaplig litteratur om prevalens och svårighetsgrad av dental erosion hos barn och ungdomar.  Frågeställningar: Hur ser prevalens och svårighetsgrad av dental erosion ut hos barn och ungdomar? Hur skiljer sig prevalensen av dental erosion mellan pojkar och flickor?  Metod: Litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Resultatet redovisade prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i olika åldersgrupper hos barn och ungdomar mellan år 2001–2015. Skillnader har inte gått att fastställa då artiklarna i denna litteraturstudie utförts i olika populationsgrupper under olika tid. Bland de 16 resultatartiklar som i denna litteraturstudie kunde påvisa prevalens av dental erosion och könsskillnader sågs sju artiklar med signifikant skillnad mellan könen och nio där ingen signifikant skillnad kunde konstateras.  Konklusion: Prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i samtliga åldersgrupper har förekommit med ett varierande resultat. Prevalens rapporterades var högre i primära tänder och sågs öka med åldern i permanenta tänder. Det kan inte dras en slutsats om det finns könsskillnader i prevalens av dental erosion.

<p>Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat – i strid med tidigare empirisk forskning – tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen.</p>

Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat – i strid med tidigare empirisk forskning – tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen.

Syftet med den här studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmågor och förkunskaper samt om det är andra faktorer som påverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som användes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en påverkan på elevernas lösningsfrekvens där de uppgifter som krävde lägst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förståelse för att elevernas läsförmåga, aritmetiska kunskapsnivå, begreppsförståelse och kognitiva förmåga påverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. Lärarnas uppfattning om att de behöver modellera hållbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bästa möjligheterna att lösa textuppgifter överensstämmer med forskningen. Det som ytterligare skulle främja eleverna och utveckla deras möjligheter att lösa textuppgifter skulle vara att stimulera deras kreativa förmåga.

En dynamisk svårighetsgrad syftar till att anpassa ett spels svårighetsgrad efter hur spelaren presterar. Ett sätt att göra detta går ut på att en genetisk algoritm gör fienderna lagom svåra för spelaren, genom att göra fienderna gradvis svårare till spelet anses vara utmanande för spelaren. För att se till att detta inte går långsamt föreslog ett tidigare arbete två tekniker, där den ena gick ut på att ha information i förväg, och den ena fokuserade på en välskapt algoritm. För att undersöka vilken teknik som presterade bäst för att hantera fiender vars svårighetsgrad styrs av variablerna hälsa, snabbhet och skada skapades ett enkelt spel i 2D där spelaren kontinuerligt försvarade sig mot fiender. Resultaten visar att tekniken med information i förväg presterar bäst, men att den inte bör vara det enda som bestämmer svårighetsgraden. Framtida arbeten kan undersöka hur tekniken kan kontrolleras för att bli pålitlig.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika implementeringar av Juuls uppdelning av bestraffningstyper kan påverka möjligheten för spelare att hamna i tillståndet som Csikszentmihalyi identifierade som flow. För att undersöka påverkan av olika bestraffningstyper på spelares upplevelse skapades tre olika versioner av ett plattformsspel med olika implementationer av bestraffningstyper baserade på Juuls uppdelning av bestraffningstyper. Ett antal respondenter fick spela alla tre versioner för att därefter, via semi-strukturerade intervjuer, försöka förmedla hur deras upplevelse varierade från en version till en annan. Undersökningsdeltagarna observerades under spelning för att försöka fånga spår av flow-tillståndet i deras kroppsspråk. Även deras prestation i varje spelsession lagrades för att möjliggöra en jämförelse av spelversionerna. Insamlad data tyder på att olika typer av bestraffningssystem kan påverka spelares möjlighet att hamna i det optimala tillståndet och att system med extremt höga- respektive extremt låga risker påverkar spelares upplevelse negativt.