Global ETD Search

1	Personlighet och konformitet : En kvantitativ studie i vilken typ av personlighet det egentligen är som konformerar till gruppen / Personality and conformity : A quantitative study in what kind of personality is most likely to conform to the opinion of the group Bengtsson, Christian January 2008 (has links) <p><strong>Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten.</strong></p> / <p><strong>The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity. No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors.</strong></p> konformitet riktighet självkänsla svårighetsgrad tillhörandeskap Psychology Psykologi
2	Personlighet och konformitet : En kvantitativ studie i vilken typ av personlighet det egentligen är som konformerar till gruppen / Personality and conformity : A quantitative study in what kind of personality is most likely to conform to the opinion of the group Bengtsson, Christian January 2008 (has links) Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten. / The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity. No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors. konformitet riktighet självkänsla svårighetsgrad tillhörandeskap Psychology Psykologi
3	Vilka klasser har verksamheter för informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet? Jansson, Helena January 2003 (has links) <p>Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet.</p><p>Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden.</p><p>Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre. Dock skiljer sig informationsklassning åt mellan olika verksamhetsområden och ibland även inom samma verksamhetsområde. Att klassningen skiljer sig åt beror på att det inte finns någon generell klassningsmodell att tillämpa utan varje verksamhet gör sin egen klassningsmodell.</p> Informationsklassning Informationssäkerhetskrav Sekretess Riktighet Tillgänglighet Computer and systems science Data- och systemvetenskap
4	Vilka klasser har verksamheter för informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet? Jansson, Helena January 2003 (has links) Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet. Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden. Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre. Dock skiljer sig informationsklassning åt mellan olika verksamhetsområden och ibland även inom samma verksamhetsområde. Att klassningen skiljer sig åt beror på att det inte finns någon generell klassningsmodell att tillämpa utan varje verksamhet gör sin egen klassningsmodell. Informationsklassning Informationssäkerhetskrav Sekretess Riktighet Tillgänglighet Information Systems
5	Konformiteten och pedagogiken : Ett experiment med 100 försökspersoner som undersöker hur socialt tryck inverkar på gymnasieelever och vilka konsekvenser detta innebär för pedagogiken Bengtsson, Christian January 2010 (has links) <p>Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.</p> gymnasieskola konformitet pedagogik riktighet självkänsla socialpsykologiskt perspektiv tillhörandeskap Pedgogical work Pedagogiskt arbete
6	Konformiteten och pedagogiken : Ett experiment med 100 försökspersoner som undersöker hur socialt tryck inverkar på gymnasieelever och vilka konsekvenser detta innebär för pedagogiken Bengtsson, Christian January 2010 (has links) Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck. gymnasieskola konformitet pedagogik riktighet självkänsla socialpsykologiskt perspektiv tillhörandeskap Pedgogical work Pedagogiskt arbete
7	Hashsumman av din vård : En studie av blockkedjeteknikens möjligheter förjournalföring inom vården Ravensberg, Adam, Stener, Gabriel January 2023 (has links) Vårdens digitala system präglas idag av en hög komplexitet och saknar ensammanhållen standard. Ett ökat behov för digitalisering inom vården harlett till stora utvecklingar, men även nya utmaningar. Ett av de viktigastesystemen, som genomsyrar hela vårdsystemet, är patientjournalen. I detta arbete undersöks möjligheterna till att applicera en ny teknologi föranvändning inom den svenska vårdens informationshantering, blockkedjor. Blockkedjor har huvudsakligen använts för implementering avkryptovalutor men har, på grund av sina riktighet- och spårbarhetsgarantier,blivit alltmer vanlig för användning inom övrig informationshantering. Inledningsvis undersöks förutsättningarna som ett journalsystem ska levaupp till enligt säkerhetsprinciperna Konfidentialitet, Riktighet,Tillgänglighet och Spårbarhet. Intervjuer med områdeskunniga förjournalsystemen inom Region Halland och Region Stockholm belyser någraav de brister och utmaningar som finns inom vården idag. Informationsinhämtning från lagrum och föreskrifter lägger grunden till dekrav som ett journalsystem ska uppfylla. Efter den inledande undersökningen studeras litteratur kopplat tillimplementeringar av blockkedjor i syfte att hämta in information gällandeblockkedjans komponenter för vidare behandling. Här behandlas blandannat utvecklardokument, state-of-the-art och analyser relaterade tillblockkedjor. Slutligen bearbetas blockkedjetekniken ihop med journalsystemensförutsättningar och resulterar i en teoretisk modell av ett blockkedjesystemför användning som patientjournal inom den svenska vården. Slutsatsen dras att möjligheten för en praktisk implementering av denteoretiska modellen är möjlig, men att vården i dagsläget inte harförutsättningarna för ett omfattande systembyte till en relativt obeprövadteknologi. Blockkedja Patientjournal Blockkedjekomponenter Konsensusmekanism Modell Konfidentialitet Riktighet Tillgänglighet Spårbarhet Other Medical Engineering Annan medicinteknik
8	Vad är god praxis för kalibrering och funktionskontroller av vågar inom läkemedelsindustrin / What is the best practice for calibration and routine testing of balances in the pharmaceutical industry Gourie, Roberto January 2022 (has links) I denna studie så ville AstraZenecas dispenseringsfunktion, som arbetar med att finfördelamaterial från sin bulkförpackning undersöka hur och med vilka frekvenser kalibreringar ochfunktionskontroller för deras vågar bör göras. Detta i hopp om att harmonisera en uppdateradoch förbättrad standard mellan siterna Gärtuna och Snäckviken. Standarder inom mätningslära är inget som läkemedelsföretag själva investerar resurser i, utanföljer det som farmakopéerna världen över publicerar i sina böcker. Däri återfinns allt som kantänkas behövas för tillverkning och utformning av läkemedel. Syftet med att kalibrera ochgenomföra funktionskontroller så ofta som AstraZeneca gör i dagsläget är för att vara förenligamed regelverk för att bli godkända vid inspektioner. Däremot finns risken attfunktionskontroller och kalibreringar genomförs med högre eller lägre frekvens än vad de bordegöras samt att irrelevanta tester vid dessa kontroller får alltför hög prioritering för att påvisa envågs förmåga att fungera som den ska. För att undersöka detta genomfördes det en kartläggning av hur AstraZeneca arbetar idag medvågkalibreringar och funktionskontroller. Denna behandlade både hur arbetet sker internt viaegna funktioner, men också externt via vågtillverkaren och valideringsfirmor. Dennainformation tillsammans med vad farmakopéerna och vågtillverkaren själva påstår är korrektarbetssätt blev ett tydligt och effektivt sätt att sålla bort överflödiga och i vissa fall irrelevantametoder som används på AstraZeneca idag. Utöver dessa finns det fenomen såsommätosäkerhet och störningselement som kan påverka varje vägning till den grad där resultatenär fullständigt missvisande, och i läkemedelsindustrins fall är dessa oacceptabla. Vid studiens slut kunde flera systematiska brister identifieras och rekommendationer för attmotverka eller lösa dessa gavs i enlighet med syftet om att nå god praxis för våganvändningen isamband med dispenseringsprocessen. Framtida förbättringsarbeten hade förenklats ocheffektiviserats till stor del om en fullständig digitalisering och övervakning avstörningselementen möjliggörs. / In this study that was commissioned by AstraZeneca's dispensing function that worksmainly by sub-dividing materials from its bulk packaging. They wanted to investigatehow and with what frequencies calibrations and routine testing for their balances shouldbe performed. This, with the purpose of harmonizing an updated and improvedstandard between the sites Gärtuna and Snäckviken. Measurement theory standards are not something that pharmaceutical companiesthemselves invest resources in but rather follow what pharmacopoeias around the worldpublish in their books. The books contain everything that may be needed for themanufacturing and design of medicines. The purpose of calibrating and performingroutine testing as often as AstraZeneca does today is to comply with regulations to beapproved during inspections. However, there is a risk that routine testing andcalibrations are performed at a higher or lower frequency than they should be, and thatirrelevant tests at these routine tests are given too high a priority to demonstrate abalances ability to function properly. To investigate this, a survey was conducted of how AstraZeneca works today withbalance calibrations and routine testing. The survey considered both how the work isdone internally via AstraZeneca’s own employees, but also externally via the balancemanufacturer and validation companies. This information, in combination with whatthe pharmacopoeias and the balance manufacturer themselves claim is the correct wayof operating, became a clear and effective way of sifting away superfluous and in somecases irrelevant methods used in AstraZeneca today. In addition to these, there arephenomena such as measurement uncertainty and external disturbance elements thatcan affect any weighing to the extent that the results are completely misleading, and inthe case of the pharmaceutical industry, such results would be unacceptable. At the end of the study, several systematic flaws or shortcomings could be identified andrecommendations to counteract or solve these were given in accordance with the aim ofachieving best practice for the use of balances in connection with the dispensingprocess. Future improvement work would have been greatly simplified and streamlinedif complete digitization and monitoring of the disturbance elements were made possible. Best practice scales balances calibration routine testing standard SOP dispensation measurement uncertainty measurement errors external disturbance elements non-linearity repeatability sensitivity eccentricity accuracy trueness pharmacopoeia FDA regulation regulatory documents God praxis våg kalibrering funktionskontroll standard SOP dispensering mätosäkerhet mätfel störningselement icke-linjäritet repeterbarhet känslighet excentricitet riktighet noggrannhet farmakopé läkemedelsverket styrdokument Engineering and Technology Teknik och teknologier
9	Om informationstekniskt bevis Ekfeldt, Jonas January 2016 (has links) Information technology evidence consists of a mix of representations of various applications of digital electronic equipment, and can be brought to the fore in all contexts that result in legal decisions. The occurrence of such evidence in legal proceedings, and other legal decision-making, is a phenomenon previously not researched within legal science in Sweden. The thesis examines some of the consequences resulting from the occurrence of information technology evidence within Swedish practical legal and judicial decision-making. The thesis has three main focal points. The first consists of a broad identification of legal problems that information technology evidence entails. The second focal point examines the legal terminology associated with information technology evidence. The third focal point consists of identifying sources of error pertaining to information technology evidence from the adjudicator’s point of view. The examination utilizes a Swedish legal viewpoint from a perspective of the public trust in courts. Conclusions include a number of legal problems in several areas, primarily in regards to the knowledge of the adjudicator, the qualification of different means of evidence and the consequences of representational evidence upon its evaluation. In order to properly evaluate information technology evidence, judges are – to a greater extent than for other types of evidence – in need of (objective) knowledge supplementary to that provided by parties and their witnesses and experts. Furthermore, the current Swedish evidence terminology has been identified as a complex of problems in and of itself. The thesis includes suggestions on certain additions to this terminology. Several sources of error have been identified as being attributable to different procedures associated with the handling of information technology evidence, in particular in relation to computer forensic investigations. There is a general need for future research focused on matters regarding both standards of proof for and evaluation of information technology evidence. In addition, a need for deeper legal scientific studies aimed at evidence theory has been identified, inter alia regarding the extent to which frequency theories are applicable in respect to information technology evidence. The need for related further discussions on future emerging areas such as negative evidence and predictive evidence are foreseen. accountability audit trail authenticity computer evidence criminal procedure data quality digital evidence digital images digital traces electronic evidence evaluation of evidence evidence law evidence terminology evidential value evidentiary facts forensic evidence handling of evidence ict-evidence informatics information quality information representation information security it-evidence law and information technology legal evidence log log analysis machine identity means of evidence personal identity reliability representation information screen dump sources of error traceability validity autenticitet bevisfakta bevismedel bevishantering bevisprövning bevisrätt bevisterminologi bevisvärdering datakvalitet digitala bevis digitala bilder digitala spår elektroniska bevis elektroniska spår felkällor filer forensiska bevis ikt informatik informationskvalitet informationsrepresentation informationsteknik informationstekniskt bevis it-bevis it-säkerhet juridiskt bevis logganalys maskinell identitet personell identitet principen om fri bevisprövning representationsinformation riktighet rättsinformatik skärmdump spårbarhet straffprocessrätt

Search results