Global ETD Search

1	Stöd till egenvård för personer med diagnos astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom : en litteraturöversikt Rosengren, Maria, Thiem, Sarah January 2017 (has links) Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma är kroniska luftvägssjukdomar som förekommer hos en stor del av befolkningen. Inhalationsläkemedel är förstahandsvalet för behandling av sjukdomarna och en korrekt inhalationsteknik är en förutsättning för en optimal sjukdomskontroll. Felaktig inhalationsteknik kan i sin tur relatera till dålig sjukdomskontroll, nedsatt livskvalitet och ökade samhällskostnader för vården av personer med astma och KOL. Största delen av patienterna tas om hand och vårdas i primärvården som därför har ett stort ansvar för undervisning i sjukdomskunskap och inhalationsteknik. Syftet var att beskriva de centrala delarna som är av betydelse vid patientundervisning i inhalationsteknik av pulverinhalator och dosaerosol för behandling av astma och KOL. Som metod valdes litteraturöversikt och för att besvara studiens syfte genomfördes en strukturerad databassökning. Totalt 15 artiklar inkluderades efter vetenskaplig kvalitetsbedömning. I resultatet framkom att felkällor i inhalationsteknik observerades under såväl förberedelse, som utförande och avslutande av inhalation. Då felkällor sågs i samtliga moment av inhalationsprocessen framkom betydelsen av patientundervisning. De centrala delarna som identifierades för patientundervisning i inhalationsteknik var regelbunden undervisning, multifaktoriell undervisning och vårdpersonalens kunskap. Slutsatsen tyder på att inhalationsprocessen är en komplex kedja och felkällor i inhalationsteknik observerades vid alla olika moment där patienten använder sitt läkemedel. Orsaken till detta beror många gånger på att patienten inte fått tillräcklig och förståelig information om sin behandling och korrekt inhalationsteknik. För en framgångsrik behandling av astma och KOL med inhalationsläkemedel är det därför av stor betydelse att undervisningen i inhalationsteknik sker regelbundet och innehåller individanpassad information. Multifaktoriell undervisning där inhalationsteknik kontrolleras med Teach-back-metoden samt en skriftlig behandlingsplan visar sig ha bäst effekt. Astma Kol Felkällor Inhalationsteknik Patientundervisning Nursing Omvårdnad
2	Reliabilitet, validitet och felkällor i Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) Josefsson, Anna-Sara January 2006 (has links) <p>För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet.</p><p>Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden.</p><p>I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data.</p> / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan. Förorenade områden reliabilitet Validitet Felkällor Environmental engineering Miljöteknik
3	Reliabilitet, validitet och felkällor i Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) Josefsson, Anna-Sara January 2006 (has links) För att kunna uppnå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade områden åtgärdas. Detta görs genom att områden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Det är viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen är tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det är också av vikt att riskklassningarna är jämförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs. har hög reliabilitet. Syftet med uppsatsen var att belysa MIFO-metoden utifrån begreppen validitet, reliabilitet och felkällor. Syftet var också att undersöka om MIFO-metoden ger hög validitet och reliabilitet samt vilka felkällor som förekommer och hur de hanteras. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med personer som jobbar på Länsstyrelsen med att inventera förorenade områden. I intervjuerna framkom att det finns flera saker som ökar reliabiliteten vi inventering av förorenade områden. Dessa är möten, Branschlistan, branschavgränsningar och MIFO-handboken. Riskklassningar pekades ut som ett moment där subjektivitet som minskar reliabiliteten spelar in. Det skulle kunna undvikas genom att förenkla riskklassningarna i första fasen av MIFO. De flesta felkällorna berör platsen för objekten som inventeras. I metoden finns rutiner för att hantera obekräftade uppgifter. För att kompensera för osäkerheter i materialet baserar inventerarna sina beslut på ett ”troligt men dåligt fall” eller med andra ord på försiktighetsprincipen. I dagsläget går det inte att ta reda på validiteten genom att jämföra inventeringsresultaten med verkligheten eftersom det oftast inte finns några provtagningar gjorda. Det som går att dra slutsatser från är om inventerarna har en metodologi där validering finns i form av hantverksskicklighet och kommunikation. Inventerarna visar en hög grad av hantverksskicklighet genom att kontrollera, ifrågasätta och redovisa tillvägagångssätt och osäkerheter. De har också en kommunikation om validiteten i uppgifter och om felkällor och problem i inventeringen. De har därigenom en god grund för att få fram valida data. / ISRN i pdf-filen är felaktigt. Det korrekta ISRN visas nedan. Förorenade områden reliabilitet Validitet Felkällor Environmental engineering Miljöteknik
4	Fel och felkällor vid bäckenmätning / Error and sources of errors in radiological pelvimetry Larsson, Karin January 2004 (has links) <p>Syftet med detta arbete var att utreda felkällor som förekommer vid användning av olika tekniker/modaliteter vid bäckenmätning. Då det finns risker med röntgenstrålning önskar man reducera stråldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill använda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jämförs är i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstärkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man använder sig av idag är direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mätsticka i bildfältet. Om mätstickan vinklas mot sagittalplanet blir korrigeringen fel och detta visas i teori och praktiska försök. Bildförstärkare kan användas för att ta sidobilden. Bildförstärkarens geometriska egenskaper ger dessvärre en måttdistorsion så att objekt i det perifera bildfältet blir förstorade mer än objekt centralt belägna. Det har inte framkommit något bra sätt att korrigera för distorsionen. CT har inte använts vid bäckenmätningar på Helsingborgs lasarett tidigare. Att använda topogrammet vid CT- undersökning kan även det vara behäftat med längddistorsion och förslag ges hur man kan korrigera för felet. I CT-snittbilder fås ingen längddistorsion.</p> Biotechnology Bäckenmätning pelvimetri bildförstärkare datortomografi kuddistorsion röntgen radiologi felkällor Bioteknik Bioengineering Bioteknik
5	Fel och felkällor vid bäckenmätning / Error and sources of errors in radiological pelvimetry Larsson, Karin January 2004 (has links) Syftet med detta arbete var att utreda felkällor som förekommer vid användning av olika tekniker/modaliteter vid bäckenmätning. Då det finns risker med röntgenstrålning önskar man reducera stråldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill använda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jämförs är i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstärkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man använder sig av idag är direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mätsticka i bildfältet. Om mätstickan vinklas mot sagittalplanet blir korrigeringen fel och detta visas i teori och praktiska försök. Bildförstärkare kan användas för att ta sidobilden. Bildförstärkarens geometriska egenskaper ger dessvärre en måttdistorsion så att objekt i det perifera bildfältet blir förstorade mer än objekt centralt belägna. Det har inte framkommit något bra sätt att korrigera för distorsionen. CT har inte använts vid bäckenmätningar på Helsingborgs lasarett tidigare. Att använda topogrammet vid CT- undersökning kan även det vara behäftat med längddistorsion och förslag ges hur man kan korrigera för felet. I CT-snittbilder fås ingen längddistorsion. Biotechnology Bäckenmätning pelvimetri bildförstärkare datortomografi kuddistorsion röntgen radiologi felkällor Bioteknik Bioengineering Bioteknik
6	Investigation of Increased Mapping Quality Generated by a Neural Network for Camera-LiDAR Sensor Fusion / Ökning av kartläggningskvalitet genom att använda ett neuralt natverk för fusion av kamera och LiDAR data Correa Silva, Joan Li Guisell, Jönsson, Sofia January 2021 (has links) This study’s aim was to investigate the mapping part of Simultaneous Localisation And Mapping (SLAM) in indoor environments containing error sources relevant to two types of sensors. The sensors used were an Intel Realsense depth camera and an RPlidar Light Detection AndRanging (LiDAR). Both cameras and LiDARs are frequently used as exteroceptive sensors in SLAM. Cameras typically struggle with strong light in the environment, and LiDARs struggle with reflective surfaces. Therefore, this study investigated the possibility of using a neural network to detect an error in either sensors’ data caused by mentioned error sources. The network identified which sensor produced erroneous data. The sensor fusion algorithm momentarily excluded said sensor’s data, consequently, improving the mapping quality when possible. The quantitative results showed no significant difference in the measured mean squared error and structural similarity between the final maps generated with and without the network, when compared to the ground truth. However, the qualitative analysis showed some advantages with using the network. Many of the camera’s errors were filtered out with the neural network, and led to a more accurate continuous mapping than without the network implemented. The conclusion was that a neural network can to a limited extent recognise the sensors’ data errors, but only the camera data benefited from the proposed solution. The study also produced important findings from the implementation which are presented. Future work recommendations include neural network optimisation, sensor selection, and sensor fusion implementation. / Denna studie undersökte kartläggningen i Simultaneous Localisation And Mapping (SLAM) problem, i kontexten av två sensorers felkällor. Sensorerna som användes var en Intel Realsense djupseende kamera samt en LiDAR fran RPlidar. Både kameror och LiDARs är vanliga sensorer i SLAM system, och båda har olika typer av felkällor. Kameror är typiskt känsliga för mycket starkt ljus, medan LiDARs har svårt med reflekterande ytor. Med detta som bakgrund har denna studie undersökt möjligheten att implementera ett neuralt nätverk för att detektera när varje sensor är utsatt för en felkälla (och därmed ger fel data). Nätverkets klassificering används sedan för att i varje tidssteg exkludera den sensors data som det är fel på för att förbättra kartläggningen. De qvantitativa resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan kartorna genererade med nätverket och de utan nätverket. Dock visade den kvalitativa analysen att det finns vissa fördelar med att använda det neutrala nätverket. Manga av kamerans fel blev korrigerade när nätverket var implementerat, vilket ledde till mer korrekta kartor under kontinuerlig körning. Slutsatsen blev att ett nätverk kan bli tränat för att identifiera fel i datan, men att kameran drar mest nytta av det. Studien producerade även sekundara resultat som också redovisas. Slutligen rekommenderas optimering av nätverket, val av sensorer, samt uppdaterad algoritm för sensor fusionen som möjliga områden till fortsatt forskning inom området. sensor fusion error detection neural network sources of error mapping quality SLAM sensor fusion felavkänning neuralt nätverk felkällor kartläggningskvalitet SLAM Mechanical Engineering Maskinteknik
7	Om informationstekniskt bevis Ekfeldt, Jonas January 2016 (has links) Information technology evidence consists of a mix of representations of various applications of digital electronic equipment, and can be brought to the fore in all contexts that result in legal decisions. The occurrence of such evidence in legal proceedings, and other legal decision-making, is a phenomenon previously not researched within legal science in Sweden. The thesis examines some of the consequences resulting from the occurrence of information technology evidence within Swedish practical legal and judicial decision-making. The thesis has three main focal points. The first consists of a broad identification of legal problems that information technology evidence entails. The second focal point examines the legal terminology associated with information technology evidence. The third focal point consists of identifying sources of error pertaining to information technology evidence from the adjudicator’s point of view. The examination utilizes a Swedish legal viewpoint from a perspective of the public trust in courts. Conclusions include a number of legal problems in several areas, primarily in regards to the knowledge of the adjudicator, the qualification of different means of evidence and the consequences of representational evidence upon its evaluation. In order to properly evaluate information technology evidence, judges are – to a greater extent than for other types of evidence – in need of (objective) knowledge supplementary to that provided by parties and their witnesses and experts. Furthermore, the current Swedish evidence terminology has been identified as a complex of problems in and of itself. The thesis includes suggestions on certain additions to this terminology. Several sources of error have been identified as being attributable to different procedures associated with the handling of information technology evidence, in particular in relation to computer forensic investigations. There is a general need for future research focused on matters regarding both standards of proof for and evaluation of information technology evidence. In addition, a need for deeper legal scientific studies aimed at evidence theory has been identified, inter alia regarding the extent to which frequency theories are applicable in respect to information technology evidence. The need for related further discussions on future emerging areas such as negative evidence and predictive evidence are foreseen. accountability audit trail authenticity computer evidence criminal procedure data quality digital evidence digital images digital traces electronic evidence evaluation of evidence evidence law evidence terminology evidential value evidentiary facts forensic evidence handling of evidence ict-evidence informatics information quality information representation information security it-evidence law and information technology legal evidence log log analysis machine identity means of evidence personal identity reliability representation information screen dump sources of error traceability validity autenticitet bevisfakta bevismedel bevishantering bevisprövning bevisrätt bevisterminologi bevisvärdering datakvalitet digitala bevis digitala bilder digitala spår elektroniska bevis elektroniska spår felkällor filer forensiska bevis ikt informatik informationskvalitet informationsrepresentation informationsteknik informationstekniskt bevis it-bevis it-säkerhet juridiskt bevis logganalys maskinell identitet personell identitet principen om fri bevisprövning representationsinformation riktighet rättsinformatik skärmdump spårbarhet straffprocessrätt

1

Page generated in 0.0667 seconds