Global ETD Search

1	Advokaters egna utredningar i straffprocessen : Frågor om deras betydelse och berättigande Staberg, Christine January 2014 (has links) No description available. Straffprocessrätt advokaters utredningar
2	Betydelsen av varje enskilt bevis : En analys och bevisvärdering av NJA 2023 s. 29 I Mohlin, Erik January 2023 (has links) No description available. Processrätt Straffprocessrätt Bevisrätt Bevisvärdering Brottmål Law Juridik
3	Är tiden mogen för ett generellt prövningstillstånd? : En jämförelse av prövningstillståndets funktion i svensk och norsk straffprocessrätt. / A comparison of the function of leave to appeal in Swedish and Norwegian criminal procedure law. Steen, Albin January 2023 (has links) No description available. Processrätt straffprocessrätt prövningstillstånd access to justice Law Juridik
4	Om straffprocessuella tvångsmedel i högre rätt efter en frikännande dom i lägre rätt : Med särskilt fokus på rättssäkerhet och effektiv brottsbekämpning / On Coercive Measures in Higher Court after Acquittal in Lower Court : With Emphasis on Legal Security and Effective Law Enforcement Meijer, Hedvig January 2022 (has links) I uppsatsen utreds möjligheterna för åklagare och domstolar att besluta om personella och perdurerande straffprocessuella tvångsmedel gentemot en tilltalad i högre rätt, efter en i alla delar frikännande dom i samma mål mot den tilltalade i lägre rätt. Vidare undersöks hur dessa möjligheter förhåller sig till straffprocessens dubbla funktioner om rättssäkerhet och effektiv brottsbekämpning. Beslut och verkställighet av straffprocessuella tvångsmedel utgör så gott som alltid inskränkningar i individens grundläggande rättigheter, till exempel rörelsefriheten och förbudet mot frihetsberövanden. Tvångsmedel är dock effektiva medel för staten att framgångsrikt bedriva sin brottsutredande verksamhet. Avvägningar mellan individens rättigheter och effektiviteten i processen måste således göras. Efter en frikännande dom åtnjuter den frikände individen ett extra starkt skydd, främst genom oskyldighetspresumtionen i art. 6.2 EKMR och genom 24 kap. 21 § RB som e contrario innebär ett förbud för den frikännande instansen att i samband med domen fatta beslut om tvångsmedel. Den senare bestämmelsen ger dock inte svar på vad som gäller i högre rätt. Det finns inget direkt lagstöd för åklagare eller högre rätt att besluta om straffprocessuella tvångsmedel efter överklagande av en frikännande dom. Sedan 1970-talet har emellertid Högsta domstolen utvecklat praxis vari formats ett antal situationer i vilka åklagare och högre rätt får fatta beslut om tvångsmedel trots att den tilltalade är frikänd. Möjligheterna har dock brister och är för rättsosäkra, vilket främst beror på att situationerna inte angetts uttömmande, deras vaga utformning och avsaknaden av lagstöd. Straffprocessrätt tvångsmedel straffprocessuella tvångsmedel frikännande dom rättssäkerhet rättigheter effektiv brottsbekämpning effektivitet Law Juridik
5	Gamla nyheter? : Om möjligheten att bevilja resning på redan föreliggande material / Old news? : On the access to a new trial on the basis of old material Garpebring, Emilia January 2021 (has links) I denna uppsats behandlas frågan om resning kan och bör beviljas på grund av en oriktig bevisprövning utan att någonting nytt tillkommit i ärendet. Senast en sådan resningsgrund var uppe för seriös diskussion i Sverige, i slutet av 1930-talet, avfärdades den med hänvisning till att bevisfrågor kunde fullföljas till högsta instans. Så är inte längre fallet men det ovillkorliga nyhetskravet i 58 kap 2 § fjärde punkten RB ligger likväl fast. Den ursprungliga bevisprövningen kan trots det få viss betydelse inom ramen för ett resningsärende, särskilt vid en prövning enligt den så kallade tilläggsregeln. Det kan ifrågasättas om det är berättigat att upprätthålla nyhetskravet enligt denna regel eftersom den nyhet som åberopas inte behöver ha någon nämnvärd betydelse för bedömningen av om synnerliga skäl för resning föreligger. Nyhetskravet är i detta sammanhang närmast att betrakta som en formalitet. Trots att resningsgrunderna i RB inte tillåter resning på grund av en omprövning av redan föreliggande material finns en möjlighet för HD att besluta om resning utan stöd av dem. Så har skett i NJA 2013 s 746, med hänvisning till EKMR:s krav på effektiva rättsmedel vid rättighetskränkningar. Motsvarande skulle möjligen kunna ske om den ursprungliga bevisprövningen kunde sägas ha utgjort en kränkning av rätten till en rättvis rättegång. I grannländerna Danmark och Norge är resning möjlig vid synnerliga skäl utan att nya skäl åberopats, enligt vanliga straffprocessuella regler. Mot bakgrund av detta utreder uppsatsen om en liknande lagreglering skulle kunna införas i RB. Den största utmaningen ligger därvid i att finna en modell för bedömning av bevisprövningen som upprätthåller respekten för att densamma i grunden är fri. En exposé över rättskällematerialet rörande bevisprövning visar att det finns krav som kan ställas utan att domarens frihet att värdera den föreliggande bevisningen inskränks i alltför hög grad. Med utgångspunkt i dessa krav skulle praxis kring tillämpningen av en resningsgrund enligt ovan kunna utvecklas. Efter en diskussion om för- och nackdelar med en sådan lagändring nås slutsatsen att en extraordinär resningsgrund vid oriktig bevisprövning hade varit en både rättssäkrare och mer ändamålsenlig lösning än dagens tilläggsregel. Resning Bevisprövning Tilläggsregeln Fri bevisprövning Processrätt Straffprocessrätt Extraordinära rättsmedel Law (excluding Law and Society)
6	Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel : Ett rättssäkert förfarande som upprätthåller skyddet för den personliga integriteten? / Increased opportunities to use preventive secret surveillance measures : A legally secure procedure that maintains the protection of personal integrity? Johansson, Elin January 2024 (has links) No description available. processrätt straffprocessrätt straffprocessuella tvångsmedel preventiva tvångsmedel personlig integritet rätten till privatliv rättssäkerhet rättstrygghet underrättelseverksamhet kriminella nätverk allvarlig brottslighet Law Juridik
7	Det slutliga bevistemat i resningsärenden : Beviskedjemodeller som verktyg för bevisvärderingen av utsagor vid resning till nackdel för tilltalad / Final proof of evidence in petitions for a new trial Allbäck, Fredrica January 2024 (has links) Resning utgör en ytterlighet i vårt rättssystem som bara är menat att bli aktuellt i ett fåtal extrema situationer där en dom i efterhand framstår som materiellt oriktigt. En beviljad resningsansökan upphäver en tidigare doms rättskraft, ett förhållande som normalt är otänkbart inom processrätten. Precis som i en ordinarie brottmålsprocess så ska den nya bevisning som förts fram till grund för resningsansökan bevisvärderas. I ett resningsärende tar dock inte bevisvärderingen sikte på att avgöra ansvarsfrågan i den nu angripna brottmålsdomen, utan att bedöma sannolikheten för att utgången i den tidigare brottmålsrättegången blivit en annan om det nya materialet hade förelegat redan då. Syftet i detta arbete är att undersöka hur de processuella ramarna i resningsärenden påverkar hur utsagor bevisvärderas när resning sökts till nackdel för tilltalad på resningsgrunden ny omständighet eller bevis enligt 58 kap. 3 § st. 1 p. 2 RB. Uppsatsen består i grunden av tre olika ämnesområden: resning, bevisrätt och utsagevärdering. I detta arbete sammanför jag dessa genom att ställa upp beviskedjemodeller. Till grund för beviskedjemodellerna studerar jag resningsförfarandets handläggningsregler och de möjliga presentationsformer, typfall, bevisen kan förekomma i ett resningsärenden. Med hjälp de processrättsliga begreppen processuellt rättsfaktum och materiellt rättsfaktum kommer jag fram till att det vid bevisvärderingen i resningsärenden förekommer dubbla rättsfaktum och dubbla slutliga bevisteman. Man kan då se att de nya materialet i resningsärendet är menat att styrka det slutliga processuella bevistemat, men att denna prövning inte är oberoende av materiella rättsfakta i det ursprungliga brottmålet. I detta arbete har jag visat att det går och hur man kan ställa upp bevisvärderingen av utsagor i resningsärenden till nackdel för tilltalad som beviskedjemodeller. Därutöver har jag bevisteoretiskt rett ut hur begreppen rättsfaktum, bevisfaktum och slutliga bevisteman kan tillämpas vid bevisvärderingen i resningsärenden. Till sist har jag även använt de beviskedjemodeller jag ställt upp på ett verkligt resningsfall där utsagebevisning var av avgörande betydelse för att resning till nackdel för tilltalad beviljades. Det visar att beviskedjemodellerna har en verklighetsförankring och praktiskt värde. / A re-trial constitutes an extreme situation in our legal system that is only meant to be used in rare cases where a judgment appears – in retrospect – to be materially incorrect. A granted application for a new trail cancels the legal force of the previous judgment, a situation that is normally unthinkable in procedural law. Just as in an ordinary criminal trial, the new evidence that has been brought forward as the basis for the re-trial application must be evaluated as evidence. In a petition for a re-trial, however, the evaluation of the evidence does not aim to decide the question of responsibility in the now challenged criminal judgment, but to assess the probability that the outcome of the previous criminal trial would have been different if the new material had already been available then. The purpose of this work is to examine how the procedural frameworks in re-trials affect how statements are evaluated as evidence when a rescission of a court case is sought to the detriment of the defendant on the grounds new circumstance or evidence according to 58 ch. 3 § par. 1 p. 2 RB. The essay is structured in three different subject areas: re-trials, law of evidence and statement evaluation. In this work, I bring these together by setting up evidence chain models. As a basis for the evidence chain models, I study the handling rules of the application procedure and the possible forms the evidence can be presented to the court in these cases. Using the concepts of procedural dispositive fact and material dispositive fact, I conclude that there are both double dispositive facts and final themes of proof in the evaluation of evidence in retrial cases. It can then be seen that the new material in the new trial case is meant to support the final procedural theme of proof, but that this examination is not independent of the material dispositive facts in the original criminal case. In this study, I have shown that it is possible to set up evaluation of statements and evidence in criminal cases to the detriment of the defendant as evidence chain models. In addition, I have clarified the theory of evidence of how the concepts of dispositive facts, evidentiary facts and final themes of proof can be applied in the evaluation of evidence in criminal cases. Finally, I have also used the chain of evidence models in a real prosecution case where a testimony was of decisive importance for the prosecution – to the defendant's detriment – to be granted. It shows that the chain of evidence models has a practical purpose. resning utsagor bevisprövning bevisvärdering beviskedja bevisvärdemetoden kausala bevisfakta handläggning processrätt straffprocessrätt NJA 2020 s. 518 Law Juridik
8	Telefonen som förändrade spelplanen – igen : Hanteringen av bevisning från den krypterade kommunikationstjänsten Anom / The Phone That Changed the Playing Field – Again : The Handling of Evidence from the Encrypted Communication Service Anom Karlsson, Ebba January 2022 (has links) I uppsatsen har Anom och Operation Trojan Shield analyserats utifrån frågeställningarna hur domstolarna har hanterat bevisningen som tillkommit genom insatsen, vilka bevisförbud som finns att tillgå i svensk rätt, om de bör tillämpas under förevarande omständigheter samt slutligen om några förändringar av bevisreglerna är påkallade med hänsyn till vad som framkommit i uppsatsen i övrigt. Operation Trojan Shield var en insats som skulle hjälpa de brottsbekämpande myndigheterna att lagföra företrädare för den grova organiserade brottsligheten. Anom var emellertid inte den första krypterade kommunikationstjänsten som domstolarna fick på sitt bord. Föregångaren EncroChat hade redan hanterats av underrätterna. Det föreligger dock väsentliga skillnader i de olika kommunikationstjänsterna uppkomstsätt, vilket borde fått genomslag i domstolarnas hantering. Insatsen Operation Trojan Shield har karaktär av brottsprovokation, eftersom Anom-enheterna började användas i samband med att andra krypterade kommunikationstjänster försvann från marknaden. Amerikanska brottsbekämpande myndigheter har upprättat och marknadsfört tjänsten på ett sätt som väckt en brottslig vilja, åtminstone hos högnivådistributörerna inom nätverksbrottsligheten. Genom att svenska domstolar sedan har tillämpat samma bevisrättsliga regler på Anom-material som EncroChat-material har resultatet varit otillfredsställande i relation till rätten till rättvis rättegång. processrätt straffprocessrätt bevisprövning Operation Trojan Shield Anom Encrochat brottsprovokation bevisförbud hemlig dataavläsning rätten till rättvis rättegång rätten till privatliv Law Juridik
9	Rätten att inte belasta sig själv : Hur förhåller den sig till miljörättens uppgiftsskyldighet? Sohlberg, Elise January 2022 (has links) Swedish environmental law stipulates an extensive obligation to provide information to regulatory authorities. This obligation can also be combined with different penalties. This is concerning in cases where an individual has committed a crime. On one hand the refusal to provide information might result in penalties, on the other hand the individual risks self-incrimination. Thus, the obligation to provide information in Swedish environmental law raises a fundamental problem in procedural law, namely the contradiction between efficiency and procedural safeguards. A reasonable balance is required between the two interests. How this balance is to be made, however, is neither stated in law nor in the legal literature. The aim of this paper is therefore to analyse if the obligation to provide information in Swedish environmental law violates the right against self-incrimination. To achieve the purpose of the paper, the applicable law must initially be determined. The legal situation is described by mapping, systematizing, and interpreting relevant sources of law. These sources are mainly Swedish law, legislative history, case law and legal literature. The material is assigned a decreasing value in the order as just mentioned, where law is given the highest value. The analysis also includes some material that traditionally does not fall into any of the mentioned categories. This material is assigned a value after an assessment of its quality. Furthermore, the paper takes an internal comparative perspective since Swedish rules are compared with each other. The paper shows that the right against self-incrimination includes both a right to be silent and a right to be passive. Furthermore, the right only becomes relevant when someone is accused of a crime, as stated in article 6 of the European Convention on Human Rights. However, the paper reveals that it is possible for someone to be accused of a crime in Swedish environmental law, and thereby the right against self-incrimination is actualised. Moreover, it is concluded that the very existence of the environmental law's obligation to provide information does not conflict with the right against self-incrimination. However, there is a risk of violation in individual cases. At present, Swedish law does not allow authorities to combine an injunction with fines when it can be suspected that a crime has been committed. However, there is no legislation regarding the other penalties available to the authorities, even though these penalties can be equated with fines in many cases. In conclusion the paper indicates that the obligation to provide information in Swedish environmental law risks conflicting with the right against self-incrimination in individual cases. This is mainly the case when the obligation is combined with a penalty and there is a suspicion of crime. Rätten att inte belasta sig själv rätten till tystnad rätten till passivitet uppgiftsskyldighet artikel 6 EKMR EKMR Europakonventionen EU miljörätt straffprocessrätt Law Juridik Law and Society Juridik och samhälle
10	Om informationstekniskt bevis Ekfeldt, Jonas January 2016 (has links) Information technology evidence consists of a mix of representations of various applications of digital electronic equipment, and can be brought to the fore in all contexts that result in legal decisions. The occurrence of such evidence in legal proceedings, and other legal decision-making, is a phenomenon previously not researched within legal science in Sweden. The thesis examines some of the consequences resulting from the occurrence of information technology evidence within Swedish practical legal and judicial decision-making. The thesis has three main focal points. The first consists of a broad identification of legal problems that information technology evidence entails. The second focal point examines the legal terminology associated with information technology evidence. The third focal point consists of identifying sources of error pertaining to information technology evidence from the adjudicator’s point of view. The examination utilizes a Swedish legal viewpoint from a perspective of the public trust in courts. Conclusions include a number of legal problems in several areas, primarily in regards to the knowledge of the adjudicator, the qualification of different means of evidence and the consequences of representational evidence upon its evaluation. In order to properly evaluate information technology evidence, judges are – to a greater extent than for other types of evidence – in need of (objective) knowledge supplementary to that provided by parties and their witnesses and experts. Furthermore, the current Swedish evidence terminology has been identified as a complex of problems in and of itself. The thesis includes suggestions on certain additions to this terminology. Several sources of error have been identified as being attributable to different procedures associated with the handling of information technology evidence, in particular in relation to computer forensic investigations. There is a general need for future research focused on matters regarding both standards of proof for and evaluation of information technology evidence. In addition, a need for deeper legal scientific studies aimed at evidence theory has been identified, inter alia regarding the extent to which frequency theories are applicable in respect to information technology evidence. The need for related further discussions on future emerging areas such as negative evidence and predictive evidence are foreseen. accountability audit trail authenticity computer evidence criminal procedure data quality digital evidence digital images digital traces electronic evidence evaluation of evidence evidence law evidence terminology evidential value evidentiary facts forensic evidence handling of evidence ict-evidence informatics information quality information representation information security it-evidence law and information technology legal evidence log log analysis machine identity means of evidence personal identity reliability representation information screen dump sources of error traceability validity autenticitet bevisfakta bevismedel bevishantering bevisprövning bevisrätt bevisterminologi bevisvärdering datakvalitet digitala bevis digitala bilder digitala spår elektroniska bevis elektroniska spår felkällor filer forensiska bevis ikt informatik informationskvalitet informationsrepresentation informationsteknik informationstekniskt bevis it-bevis it-säkerhet juridiskt bevis logganalys maskinell identitet personell identitet principen om fri bevisprövning representationsinformation riktighet rättsinformatik skärmdump spårbarhet straffprocessrätt

Search results