No description available.

I uppsatsen har Anom och Operation Trojan Shield analyserats utifrån frågeställning­arna hur domstolarna har hanterat bevisningen som tillkommit genom insatsen, vilka bevisförbud som finns att tillgå i svensk rätt, om de bör tillämpas under förevarande omständigheter samt slutligen om några förändringar av bevisreglerna är påkallade med hänsyn till vad som framkommit i uppsatsen i övrigt. Operation Trojan Shield var en insats som skulle hjälpa de brottsbekämpande myndigheterna att lagföra företrädare för den grova organiserade brottsligheten. Anom var emellertid inte den första krypterade kommunikationstjänsten som domstolarna fick på sitt bord. Föregångaren EncroChat hade redan hanterats av underrätterna. Det föreligger dock väsentliga skillnader i de olika kommunikationstjänsterna uppkomstsätt, vilket borde fått genomslag i domstolarnas hantering. Insatsen Operation Trojan Shield har karaktär av brottsprovokation, eftersom Anom-enheterna började användas i samband med att andra krypterade kommunikationstjänster försvann från marknaden. Amerikanska brottsbekämpande myndigheter har upprättat och marknadsfört tjänsten på ett sätt som väckt en brottslig vilja, åtminstone hos högnivådistributörerna inom nätverksbrottsligheten. Genom att svenska domstolar sedan har tillämpat samma bevisrättsliga regler på Anom-material som EncroChat-material har resultatet varit otillfredsställande i relation till rätten till rättvis rättegång.

Dumpen och 2forty2 är grupper som ägnar sig åt att bedriva en digital pedofiljakt och att exponera förövare på sina digitala plattformar. Syftet med denna studie var att undersöka hur Dumpen och 2forty2 på sina hemsidor och Instagram-konton dels presenterar sig själva, dels på vilka grunder man berättigar sitt agerande. Genom en kvalitativ innehållsanalys av datamaterial från Dumpens hemsida och 2forty2´s Instagram-konto har syftet undersökts. Fynden från innehållsanalysen har sedan presenterats och jämförts med tidigare forskning och för studien aktuella kriminologiska teorier. I resultaten går att urskönja hur grupperna uppkommit utifrån en misstro till rättsväsendet, omvärldens uppmärksamhet och egna upplevelser av sexuella övergrepp. Avslutningsvis presenteras en bild kring hur grupperna verkar, presenterar sig och bakomliggande orsaker, samt förslag på framtida forskning kring dessa typer av grupper.