<p>Abstract</p><p>Are we always aware of our actions and the affect they have on our environment? With this study we are exploring a phenomenon, called Jantelagen, which have affected the Swedish society for a long time. It is a phenomenon that where brought to life officially in the 1930‘s by an author called Aksel Sandemose. We want to know if Jantelagen still exist in the society or if it has faded to the degree that it is no longer in use. We also want to explore if it has any control over individuals in today’s society. </p><p>The empirical material is based on semi-structured interviews and an opinion poll. The population that we have selected for the opinion poll is students, and based on that result we chose teachers to be our respondents for the qualitative method. To help us analyse the empirical material we have used social theories among others: established and outsiders by Norbert Elias, social control by Arne Sjölund and Lorenz Lyttkens, respectability by Skeggs, creating identity by Anthony Giddens, panopticon by Michel Foucault and habitus and the different capitals by Bourdieu. The conclusion of the study is that many people have heard about it, used it and have been exposed to Jantelagen. But based on the opinion poll, there are also people that do not recognise Jantelagen as a concept. We conclude that Jantelagen still exist in the society and that it has some form of control over us.</p>

Abstract Are we always aware of our actions and the affect they have on our environment? With this study we are exploring a phenomenon, called Jantelagen, which have affected the Swedish society for a long time. It is a phenomenon that where brought to life officially in the 1930‘s by an author called Aksel Sandemose. We want to know if Jantelagen still exist in the society or if it has faded to the degree that it is no longer in use. We also want to explore if it has any control over individuals in today’s society. The empirical material is based on semi-structured interviews and an opinion poll. The population that we have selected for the opinion poll is students, and based on that result we chose teachers to be our respondents for the qualitative method. To help us analyse the empirical material we have used social theories among others: established and outsiders by Norbert Elias, social control by Arne Sjölund and Lorenz Lyttkens, respectability by Skeggs, creating identity by Anthony Giddens, panopticon by Michel Foucault and habitus and the different capitals by Bourdieu. The conclusion of the study is that many people have heard about it, used it and have been exposed to Jantelagen. But based on the opinion poll, there are also people that do not recognise Jantelagen as a concept. We conclude that Jantelagen still exist in the society and that it has some form of control over us.

<p>För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa. Empirin analyseras i enlighet med Berger och Luckmanns terminologi. I analysen belyses att lärarrollen konstitueras inom en institution som av det omgivande samhället har krav på sig att vara perfekt. Detta skapar en lärarroll som bland annat kännetecknas av pregnans, isolering från kollegor och krav på ordningssinne. I uppsatsens avslutande del diskuteras om denna lärarroll kan bidra till en syn på läraryrket som verkar förytligande, då pedagogiska frågeställningar och pedagogiskt samarbete inte verkar konstituerande för lärarrollen.</p>

För att lärare ska kunna förhålla sig till de förväntningar som finns på dem i deras yrke, krävs att de är medvetna om vilka dessa förväntningar är. I denna studie undersöks outtalade förväntningar på lärare. Syftet är att synliggöra den institutionaliserade sociala ordningen inom skolan och på så sätt hitta tänkbara mönster som kan synliggöra sociala normer som reglerar vad det innebär att vara lärare. Studien har också en empirisk del, vilken utgår från kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna i studien talar om vilka förväntningar de upplever finns på lärare samt hur de förhåller sig till dessa. Empirin analyseras i enlighet med Berger och Luckmanns terminologi. I analysen belyses att lärarrollen konstitueras inom en institution som av det omgivande samhället har krav på sig att vara perfekt. Detta skapar en lärarroll som bland annat kännetecknas av pregnans, isolering från kollegor och krav på ordningssinne. I uppsatsens avslutande del diskuteras om denna lärarroll kan bidra till en syn på läraryrket som verkar förytligande, då pedagogiska frågeställningar och pedagogiskt samarbete inte verkar konstituerande för lärarrollen.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna.Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen. Men de barn som anmäldes kom nästan uteslutande från arbetarklassen. Detta är något som den tidigare forskningen också framhåller. Pojkar anmäldes i betydligt högre utsträckning än flickor, men de flickor som anmäldes dömdes betydligt hårdare än pojkarna. Flickorna anmäldes främst på grund av de bristande hemförhållanden och påföljderna blev oftast att de skiljdes från hemmet till fosterhem eller till barnhem. Pojkarna anmäldes främst för stöld och den vanligaste påföljden blev en allvarlig varning. Polisen var den grupp som anmälde flest barn till nämnden.

The aim of this bachelor thesis is to study the violations of soccer rules committed by male soccer players. Our methodological approach is qualitative, and our material consists of interviews with six players and three coaches active in division four and five in Småland. The theoretical framework we use consists of two concepts, namely social control and habitus in relation to fields. Our result display that there occure two different kinds of rule violations, intellectual and emotional. The intellectual rule violations are characterized by consideration of gain and loss. The emotional rule violations are not characterized by reflection from players but originate from negative emotions, these emotions in turn engender rule violations. Throughout these two themes we argue that both players and coaches are influenced by their experiences and past. This prehistory gives players and coaches schemas which help them to know when it is accepted to break or not to break the rules of soccer. The intellectual rule violations are motivated through the behavioral schema that both players and coaches have. These schemas are reproduced by informal comprehensions that exists in the world of soccer. The emotional rule violations are also motivated through behavioral schemas but are unlike the intellectual violations counteracted by informal comprehension. Although, these violations are still reproduced as they are deeply embedded in player and coaches behavioral schemas.

<p>Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade. Studiens resultat visar att då organisationen byråkratiserats fanns det möjlighet för den att upprätthålla ett engagemang hos sina medlemmar. Värvningen är en central del för att fånga nya medlemmar men är också en central del till att bibehålla kontroll och inflytande över existerande medlemmar. Den sociala kontrollen inom Jehovas vittnen sker exempelvis genom angiveri, där medlemmarna kontrollerar och övervakar enskilda medlemmars engagemang. Ett annat sätt för Jehovas vittnen att upprätthålla sin organisation kan vara att utesluta tvivlarna för att de går emot de regler och normer som uppkommit i byråkratiseringen.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier. Dels Goffmans teorier om totala institutioner och stigmatisering och dels Beckers teori om stämpling. Slutsatsen vi har kommit fram till är att personalen främst stämplar ungdomen gällande ansvarsfaktorn och att detta ökar riskerna för att en ungdom blir institutionsskadad. Vidare kan den sociala kontrollen öka riskerna för institutionsskada om personalen kränker en ungdom och när personalen, i och med den sociala kontrollen, missbrukar sin makt.</p>

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier. Dels Goffmans teorier om totala institutioner och stigmatisering och dels Beckers teori om stämpling. Slutsatsen vi har kommit fram till är att personalen främst stämplar ungdomen gällande ansvarsfaktorn och att detta ökar riskerna för att en ungdom blir institutionsskadad. Vidare kan den sociala kontrollen öka riskerna för institutionsskada om personalen kränker en ungdom och när personalen, i och med den sociala kontrollen, missbrukar sin makt.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade. Studiens resultat visar att då organisationen byråkratiserats fanns det möjlighet för den att upprätthålla ett engagemang hos sina medlemmar. Värvningen är en central del för att fånga nya medlemmar men är också en central del till att bibehålla kontroll och inflytande över existerande medlemmar. Den sociala kontrollen inom Jehovas vittnen sker exempelvis genom angiveri, där medlemmarna kontrollerar och övervakar enskilda medlemmars engagemang. Ett annat sätt för Jehovas vittnen att upprätthålla sin organisation kan vara att utesluta tvivlarna för att de går emot de regler och normer som uppkommit i byråkratiseringen.