This study is about howStockholm’s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007.  Our study shows that the result ofStockholm’s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ”subcultureification”, a ”stylistic generalization” and the ”subculture’s ambivalent identity”. With ”subcultureification” we mean that the labelling process from the politicians in acting against the graffiti culture and present it as a problem and a deviant and criminal subculture was reinforced within the graffiti culture and resulted in the increased importance of criminalization for the development of sub cultural capital. The ”stylistic generalization” was a consequence of the changed conditions for writing graffiti. Less time and more security have led to a simpler and fast performance and less of the colourful and detailed murals. A consequence which helps keeping the public convinced of the necessity of the zero tolerance policy and the connection between graffiti and criminal damage rather than an artistic expression. The ”subcultures ambivalent identity” referred to the interpretation that the new conditions for writing graffiti changed the way the writers identified the culture. In our research we found three major conflicts regarding if or if not graffiti was ”art”, about practicing legal graffiti or illegal, and how to value graffiti on the internet.   Keywords: Graffiti, subculture, social control, cultural conflict, stylistic progress Sökord: Graffiti, subkultur, social kontroll, kulturell konflikt, stilistisk utveckling   Antal ord: 18 561

This essay aims to examine how safety is reflected in local plans. This was done by describing the physical environments, which are addressed in the local plans and its impact on safety. It has also been undertaken to see if certain physical environments with respect to safety have been addressed differently.The paper is made with the qualitative method Thematic analysis. The method is used to analyze the three local plans that have been available during the essay. The analysis was done with my created themes Traffic separation, Accessibility, High vision, Light and bright and Human presence.The results have shown that the local plans takes up physical environments that are good for safety. It is also so that the results showed that the local plans and safe physical environments differ depending of the intent of each local plan.

The purpose of this study is first and foremost to examine how the treatment of Nordic and non-Nordic migrant worker groups differed from each other during the time period 1947 to 1964, seen through the lens of the Swedish authorities. The study focuses primarily on the ”landsfiskal,” a now defunct civil servant position that served as a combination of prosecutor, bailiff and chief constable, as well as Statens Utlänningskommission, whose modern equivalent is the Swedish Migration Agency. The study is a blend of qualitative and quantitative research, using qualitative methods to determine if and how the treatment of different migrant groups differed by way of studying official protocols and  other documents from the landsfiskal and Statens Utlänningskommission, as well as using the same material in a quantitative manner to support the qualitative study by determining which migrant groups appear in the study and how many members each group has. It is clear that the treatment of Nordic and non-Nordic migrant workers differed quite heavily during this time period, with the Swedish state showing great distrust and wariness toward the non-Nordic migrant groups, those from Eastern Europe in particular, and attempting to control them through such things as travel restrictions. Certain Nordic migrants have such restrictions and other methods of control placed on them as well, but not nearly to the extent or severity of those placed on the non-Nordic migrants. The exact reasons for the distrust and wariness displayed by the Swedish authorities has been unable to be determined.

Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder. Studiens resultat visar att en turning point kunde påverka livsförloppet, både i positiv och negativ riktning. Vändpunkten kan handla om mer än kriminellt beteende så som missbruk eller avvikande beteende. Kamraternas livsstil kan även fungera som en vändpunkt i negativ riktning, exempelvis göra det svårare att ta avstånd ifrån ett kriminellt beteende. Hos samtliga individer som deltog i studien kom missbruket för själva hemlösheten, men det är inte möjligt att dra slutsatsen att det är missbruket som orsakat hemlösheten. För att ta reda på detta måste vidare studier genomföras och ytterligare faktorer adderas i analysen. / The purpose of this study is to study homelessness and crime in a life course perspective, and examining homelessness and crime related to each other. A further aim is to see whether drug abuse has a connection with homelessness, if it can possibly be a contributing factor to homelessness. Robert Sampson and John Laubs age-related theory of social control is the focus of the study. Interviews were conducted with individuals who are homeless now or who have been at some point in their lives, these were analyzed by a qualitative analysis of four steps to obtain results that could be compared with the theory. To provide a comprehensive picture of the situation regarding homelessness in Sweden and in other parts of the world, I have used a number of studies from both Sweden and other countries. My results demonstrate that a turning point can affect the course of life, both positively and negatively. The turning point can be about more than criminal behavior such as abuse or deviant behavior. Friends' lifestyles can also serve as a turning point in the negative direction, such as making it more difficult to distance from criminal behavior. Among all individuals who participated in the study came the drug abuse before the homelessness, but it is not possible to conclude that there is the abuse that caused homelessness. To determine this, further studies have to be done and additional factors have to be added in the analysis.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera ungdomars användning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever från Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgår vi från teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn på andra medlemmar. / The goal with this paper is to examine and analyze the way that the youth look at their use of Facebook. A survey was conducted on 10 high school students in Stockholm to review if Facebook reveal narcissistic behavior. To explain this, we gathered information about narcissistic culture, weak band strength, symbolic interactionism and the dramaturgical perspective. To our conclusion, the narcissism dominates on the social network level, as result of their attitudes and view of other members.

The aim of this study is to, in view of theories about deviance and social control, examine how cannabis users are experiencing and relating to their own use and the society’s perception on this use. Qualitative interviews with six users or former users of cannabis were performed.  Sociological concepts of deviance and normality, social control, roles, role distance and stigma were used to analyze the results. The study shows that the cannabis users experience deficiencies in the Swedish drug policy. They feel like the picture of cannabis as a dangerous substance is unanimous in society and that it is not accepted to question it. They also believe that issues related to narcotics are being handled inadequately in Sweden and that this may lead to people suffering from addiction not seeking help. The cannabis users in this study also felt like other people perceived them as addicts and junkies, while the users themselves separated use and abuse. Lastly, we discovered three different strategies to deal with the attitudes and norms in society. These strategies were: resistance and questioning, hidden use and secretiveness, adapting social circle and adoption of different roles.

No description available.

<p>I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande. Det är ett övergripande missnöje hos respondenterna att de inte har fått möjligheten att diskutera fram en individuell lösning tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kanske även med förtroendeläkaren.</p>

No description available.

I samråd med Försäkringskassan har vi valt att undersöka individens upplevelse och bemötande från Försäkringskassan och dess handläggare. Vi gick ut i empirin och intervjuade fyra respondenter vars gemensamma nämnare är att alla har fått avslag på sin begäran om rätt till sjukpenning från Försäkringskassan samt att de är arbetslösa. Kombinationen gör att respondenterna hamnar i kläm mellan olika myndigheter och blir utan ersättning. Detta skapar starka reaktioner hos de drabbade särskilt när de upplever att de inte har något stöd eller känner att det inte finns empati hos handläggaren vilket medför känslor av frustration. Det tydligaste mönstret vi fick se var att en av våra respondenter hade mycket bra kontakt med sin handläggare varpå hon kände sig väldigt tillfreds med Försäkringskassans handlande trots sitt avslag, medan de andra tre har haft i de närmaste obefintlig kontakt med sina handläggare varefter de har känt en enorm frustration och ibland även ilska på Försäkringskassans handlande. Det är ett övergripande missnöje hos respondenterna att de inte har fått möjligheten att diskutera fram en individuell lösning tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kanske även med förtroendeläkaren.