In Iran, where males and females are kept separated in different spheres, Facebook may be used as an opportunity to bridge this gap between the genders. However, this study showed that Facebook, as a nonymous platform in which people are in contact with their already-made social ties, didn’t seem to be liberating from the existing norms and rules within society. Facebook was a stage that became restricted with the involvement of social ties. The study’s analysis of interviews with six young Iranians showed that social meanings and norms of self-presentation on Facebook are defined to a large degree in terms of gender. The informants used a variety of strategies when presenting themselves on Facebook. They used Facebook simply for gaining personal autonomy. Strategies were adopted especially when one’s personal and community needs were in conflict. Efforts made to apply strategies were gendered and were used mainly by females. Males conformed to and women resisted societal norms and expectations.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag på ett framgångsrikt sätt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll från huvudkontoret. Detta är en fallstudie på ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, där den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen är social kontroll som leder till en stark sammanhållning och öppenhet i kommunikationen samt låg förekomst av hierarkiska hinder. Studien är begränsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan därför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll är ett bra verktyg för en framgångsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial.

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka hur lesbiska och bisexuella kvinnor i Indien beskriver sina livserfarenheter utifrån sociala normer om kön och sexualitet, samt att söka förstå vad som påverkar deras möjligheter att leva det liv de vill. Den tidigare forskningen på området har varit knapp och visat på många luckor, men visat att denna grupp kvinnor både är marginaliserad och våldsdrabbad. Studiens empiri bestod av fem semistrukturerade intervjuer som genomfördes på plats, per telefon och e-post. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen genussystem, heteronormativitet och social kontroll. Resultatet tyder på att sociala normer kopplade till kön och sexualitet påverkar kvinnorna i hög grad, bland annat när det kommer till klädsel och övrigt socialt beteende, och att deras möjlighet till ett fritt liv är begränsat i jämförelse med mäns. Vidare tyder resultatet på att ekonomisk självständighet kan vara en förutsättning för att kunna leva öppet med den sexuella läggningen, eftersom en lesbisk kvinna riskerar att förvisas av sin familj. Resultatet tyder på att familjen är den som har svårast att acceptera kvinnorna, och flera av kvinnorna menar att det handlar om att familjen är rädd att förlora sitt sociala anseende. Avslutningsvis menar merparten av kvinnorna att det krävs en personlig styrka att ”komma ut ur garderoben” och vara öppen med sin sexualitet.

Studien genomfördes med ambitionen att undersöka dels huruvida invånarna som bor i miljonpro- grammets höghus upplever kollektiv styrka1 och dels vilken betydelse detta har haft för den höga brottsfrekvensen i området. Studien genomfördes med en kvalitativ dataanalys av intervjumaterial hämtat från intervjuer som utfördes med invånarna på Malmvägen, i Sollentuna kommen, Stock- holms län. Studiens resultat påvisade att invånarna som bor i miljonprogrammets höghusområdet ofta upple- ver en låg kollektiv styrka. Boendeformen gör socialiseringsprocessen mer utmanande för de som bor där. Flervåningshusen med många lägenheter kombinerat med den stora befolkningen har gjort det svårt för invånarna att lära känna sina grannar. Detta gör att folk blir anonyma och att viljan att ingripa för bostadsområdets säkerhet blir låg. Förslag som de boende själva lyfter fram för att motverka detta är olika insatser som mobiliserar lokala krafter i området.

I denna uppsats analyseras Uppsala kommuns trygghetsarbete i det offentliga rummet i stadsdelen Gottsunda. Relevanta aktörer kommunen samverkar med inkluderas i studien. Ett teoretiskt ramverk om social ordning och kontroll används för att besvara uppsatsens frågeställningar: vilka anledningar urskiljs av Uppsala kommun som orsaker till att Gottsunda upplevs otryggt av invånarna, vilka är de nödvändiga aspekterna för att uppnå trygghet i Gottsunda utifrån begreppen inre och yttre kontroll, vilken social ordning eftersträvar Uppsala kommun och vilka hinder finns i möjliggörandet? Empiriskt material samlades in genom en kvalitativ textanalys och intervjuer. Dokument från kommunen analyserades i textanalysen och sex intervjuer genomfördes med totalt sju informanter. Genom analysen drogs slutsatserna att den kriminella närvaron och utsatthet föder otrygghet hos invånarna. Det resulterar i att det är nödvändigt att stärka individer för att lyfta dem ur olika utanförskap för att personen ska kunna bidra till den goda sociala ordningen. För att uppfylla det och vidare främja trygghet krävs delaktighets- och relationskapandearbete, vilket möjliggörs genom kontinuitet och långsiktighet. Uppsala kommun eftersträvar att invånare jobbar, känner ett ansvar och en tillit till samhället och andra invånare och är delaktiga i boendeområdet. Det finns dock svårigheter i det möjliggörandet kopplat till ekonomiska klyftor, arbetslöshet och diskriminering.

The purpose of the work is to investigate what the conditions were like for women born out of wedlock during the 19th century in Stranda judicial district in Småland. Since the Middle Ages, illegitimate children have had a special position in Swedish society, they have been regulated by both laws and by the religious power and this makes them an interesting group to investigate. Furthermore, my work intends to investigate women born out of wedlock, this as women throughout history have also experienced social and legal restrictions. Combining these two subordinate groups in society and examining how their lives turned out is not only a fairly unexplored area of ​​research but also an interesting one. In the work, a comparison between the 1830s and the 1860s will be carried out in order to examine whether the position of women born out of wedlock in society came to change. The conclusion is that there wasn’t a significant difference between the women born in the 1830s and the 1860s, most women got married and their husbands were neither socially untouchable nor from a similarly unfortunate upbringing as the women was. It’s also possible to see that the economic situation for the women wasn’t as bad as one might think but it’s important to clarify that only a handful of estate inventories were found in the archives. To summarize it’s possible to say that these women were not as badly affected by their title as illegitimate as previous dissertations have concluded and it’s even possible to think that illegitimate children in this part of Småland wasn’t as badly thought of as we like to think.

Studier av mobilitet och dess påverkan på individer kan kopplas till en radområden såsom hälsa, utveckling, ekonomi eller som i detta fall, brott. Mobilitetoch dess relation till nivå av brottslighet har sedan länge varit en del avkriminologiska teorier, både som en enskild faktor och som en del av störreförklaringsmodeller. Påverkan från mobilitet har kopplats till mekanismer iinteraktioner på områdesnivå såsom kvarter och gator, det vill säga informellsocial kontroll. Variationen gällande den informella sociala kontrollen är därmeddet som förklarar olika nivåer av brottslighet. Att undersöka exakt vilkenpåverkan mobilitet har på brottslighet och om denna påverkan varierat beroendepå brottstyp är utgångspunkten för denna uppsats. Detta har gjorts viaregressionsanalyser med data från Malmö stad gällande brottstyperna misshandel,bostadsinbrott och rån kontra mobilitet på delområdesnivå. Resultaten visar ettsignifikant samband mellan nivåerna av brottstyperna misshandel och rån samtmobilitet. Dessa skiljer sig dock gällande koppling till kriminologiska teorier.Sambandet mellan rån och mobilitet är direkt kopplat till informell social kontrollmedan misshandel och mobilitet snarare kan kopplas till teorier gällande rutiner,platser, och centrumeffekter. / Studies of mobility and the impact it has on individuals can be related to a numberof areas such as health, human development, economy, and as in this case, crime.Mobility and its correlation to levels of crime has for time been a part ofcriminological theories, both as a separate factor, but also as part of greatertheories and models of explanation. The impact of mobility is connected tomechanisms as to interactions on a sub areal level, such as blocks or even specificstreets and addresses, meaning informal social control. The variation regardingthe informal social control across different areas is therefore what regulates tolevel of crime. To audit exactly what impact mobility has on the level of crime,and if this impact varies depending on the type of crime is the aim of this thesis.Regression analysis has been done with data supplied by the City of Malmöregarding the level of reported assaults, burglaries, and robberies versus the levelof mobility on a sub area level. The results show a significant correlation betweenthe levels of reported assaults, robberies and level of mobility although thedifferent types of crimes is related to theoretical explanations. Robbery andmobility is can be explained through level informal social control, but assault andmobility is more likely related to theories regarding routines, places, and ruraleffects.

Offentliga rum är en konstant i urbana miljöer och också därför en stor del av människors liv. Att det ska vara tryggt att vistas i dessa offentliga miljöer är således kanske en självklarhet. Trygghet i offentliga miljöer är en central fråga för att skapa en trivsam och säker omgivning för alla människor. Det handlar om att känna sig säker och skyddad när man vistas på platser som parker, torg, gator, kollektivtrafik och andra offentliga utrymmen. En hög nivå av trygghet i dessa miljöer främjar både individens och samhällets välbefinnande. För att uppnå trygghet i offentliga miljöer är det viktigt att ta hänsyn till flera faktorer och implementera lämpliga åtgärder. Dessa faktorer är ibland inte helt självklara och genom vetenskaplig litteratur kan samhällsplanerare bättre förstå och utforma miljöer som människor kan bruka till sin fulla potential.  Undersökningen bygger därför på en komparativ fallstudie av tre offentliga miljöer av olika karaktär. Genom platsanalys och observation har dessa miljöer undersökts för att skapa en fysisk och verklig koppling mellan teori och fysisk planering. Av den kvalitativa textanalysen framkommer det att flera faktorer såsom exempelvis: arkitektonisk design och utformning, belysning, översikt och social kontroll bidrar till miljöns upplevda trygghet. Studering av de olika miljöerna har lett till slutsatsen att Karlskrona kommun har ett trygghetsperspektiv grundad i vetenskapliga teoretiska utgångspunkter vid planeringen av offentliga miljöer men att det finns en del brister i genomförandet. Det vill säga att en dissonans existerar mellan teorin och den fysiska planeringen där förbättringar och strategier för ökad trygghet kan göras.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa individernas beskrivningar och upplevelser av konflikten mellan myndigheterna och nya religiösa rörelser. Fokus ligger på att förstå konfliktens olika aspekter och dess påverkan på både gruppen och myndigheterna. Genom att använda narrativ analys av deras berättelser i tre dokumentära TV-serier undersöker denna studie och tolkar deras berättelser utifrån Goffmans teorier om social kontroll och stigmatisering. Tidigare forskning visar att myndighetsingripanden ofta sker på grund av oro för barnens välbefinnande inom de nya religiösa rörelserna. Resultaten visar att både explicita och implicita maktutövning integreras med varandra och är rotad i ledarskapet. Både myndigheterna och religiösa ledare utövar makt genom olika strategier och metoder för att kontrollera och påverka sina anhängare. Detta visar att maktutövningen bidrar till att förstärka stigmatisering och social kontroll. Myndigheterna förlitar sig på regelverk, lagar och auktoritet medan de religiösa ledarna utnyttjar auktoritet. Resultateten visar även en bristande kunskap hos myndigheterna när det kommer till hantering av sådana konflikter, vilket resulterade i skada och negativa konsekvenser för många individer, särskilt barnen inom dessa rörelser. Det framkommer att allt mänsklig handlande har komplexa konsekvenser och att en ökad förståelse behövs för att kunna hantera dessa situationer på ett mer effektivt sätt. Genom att inkludera dessa aspekter av individers upplevelser ger denna studie en djupare inblick i de individuella erfarenheter som uppstår under konflikten mellan myndigheterna och nya religiösa rörelser.

Trygghet är ett av de viktigaste och grundläggande kraven som finns på ett samhälle. Dess betydelse uppstår från folks rätt att känna sig trygga i sin omgivning. Denna studie ämnar att diskutera frågor som rör tryggheten i en stad, faktorer som kan påverka känslan av trygghet och hur man kan stärka trygghet med byggd miljö. Arbetet presenterar en fallstudie baserad på Annelund området. Annelund är ett litet bostadsområde som ligger i Malmö. Det är väl rapporterat att invånarna i Annelund känner sig mycket otrygga. Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att fördjupa förståelsen av de faktorer som påverkar trygghetsnivån i Annelund. Vidare syftar studien också till att föreslå förbättringar som kan göras för att det ska kännas tryggare för de som bor och vistas i området. Aspekter som rör trygghetsnivån i trakten har analyseras med hjälp av litteraturstudier, plats observationer och intervjuer. Studien visar att den byggda miljön är en viktig faktor som påverkar tryggheten av en plats; dock visar studien också att bredare insatser behövs för att främja utvecklingen av en trygg stad. Detta eftersom Annelund faktiskt är ett lugnt område med ganska låg brottslighet där den byggda miljön är bra; men invånarna känner sig fortfarande mycket otrygga där på grund av sin omgivning d.v.s., på grund av de olagliga aktiviteter som sker på Norra Grängesbergsgatan. Under denna studie konstaterades det att gatan verkar vara ganska stökig kunde även observera att det fysiska rummet är dåligt planerat. Vilket gör att gatan blir lämplig för olagliga aktiviteter. Således rekommenderar denna studie att ändra de fysiska aspekterna av gatan för att minska de olagliga aktiviteterna som sker i Norra Grängesbergsgatan. Detta kan resultera i att invånarna i Annelund känner sig tryggare. / Safety is one of the main fundamental requirements of a society. It`s importance arises from peoples right to feel safe within their premises. This thesis attempts to address some questions about safety in a city, factors that can affect feeling of safety and how to endorse safety in built environment. This work presents a case study based on Annelund area. Annelund is located in Malmö, Sweden. The residents of Annelund are reported to feel unsafe in their neighbourhood. The main purpose of this work is to deepen understanding of the factors that affect the perceived safety level in Annelund. The work also aims to suggest improvements that can be made so that the residents in Annelund can feel safer. Aspects related to the safety level of the neighbourhood are analysed by means of literature studies, site observations and interviews. The study shows that the built in environment is an important factor that affects the safety of a place; however, the study also highlights that broader efforts are needed to promote the development of a safe city. This, because Annelund is actually a quiet area with low crime rate where the physical space is relatively good but, still the inhabitants feel very unsafe due to their surrounding neighbourhood that have its basis in the illegal activities that occurs in Norra Grängesbergsgatan. During this study, it was observed that this place seems to be a troubled street where physical space is poorly planned. Due to this the street is suited for some illegal activities. Thus, this study recommends changing the physical aspects of the street to reduce illegal activities in Norra Grängesbergsgatan. This could ultimately lead to higher and improved safety level in Annelund.