I det vardagliga livet normala samspel förutses individer leva som en heterosexuell individ. Filosofiska satser från tidigare forskning visar att heteronormen även kan verka inom svensk och västerländsk vård och omsorg. Syfte med den här studien är att undersöka hur frågor kring HBT och HBT-personer framställs av boendechefer inom särskilt boende för äldre i en medelstor kommun samt undersöka på vilket sätt verksamheten arbetar med dessa frågor. Genom fem semistrukturerade intervjuer på boendechefer framgick det att samtliga delade uppfattningen om alla individers lika värde. HBT-ämnet framgick dock vara osynligt i äldreverksamheten då ämnet var lågt prioriterat och inga diskussioner fördes i verksamheten, vare sig på boendet eller från högre befattningar. Ingen utbildning eller information ansågs ha givits till de anställda och det ansågs heller inte av majoriteten som nödvändigt då de uppfattade att de inte hade personer på boendet som var HBT. Slutligen framgick det att boendecheferna såg ljusare på framtiden för HBT-personer, då den yngre generationen skulle vara mer öppen och fri för andra sexuella läggningar än hetero, men att utbildning då skulle vara mer viktigt för personal än idag. / In everyday social life people are anticipated to live as a heterosexual individual. Previous statements from historical research show that heteronormativity also act in Swedish and Western welfare providers. The aim of this study is to investigate the issues surrounding LGBT and LGBT people and how the subject and people are presented by accommodation managers in sheltered housing for older people. The study is located in a middle sized Swedish city. The study ́s empirical base is gathered through five semi-structured interviews of accommodation managers. The study revealed that all managers shared the view of equal value for all people. However the LGBT topic revealed to be invisible in the organization due to low priority and no discussions on the subject in any level of the organizational structure. No education or information deemed to have been given to the employees, and it was not by the majority necessary to give any education or information in the subject of LGBT because they believed that no persons within the facilities were LGBT. Finally, it appeared that housing managers portrayed the thoughts of a brighter future for LGBT people, the younger generation is thought to be more open and free for other sexual orientations other than heterosexual, but that training would be more important to the staff than today.

Bakgrund: Forskning visar att HBT-personer utsätts för dålig bemötande och att det föreligger en kunskapslucka hos sjuksköterskor att möta deras hälsobehov. Detta medför att fel vård ges och att de eventuellt avstår från att söka vård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas genom att respektera alla människors lika värden. Därmed har sjuksköterskan ett ansvar att ge en god omvårdnad och bemöta dem med respekt oavsett deras kön och sexuella läggning.  Syfte: Syftet var att beskriva vuxna HBT-personers upplevelser av sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvård Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Totalt nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Två huvudkategorier identifierades, begränsningar i vården och vårdrelationens påverkan i mötet. HBT-personer upplevde att de hade fått begränsat med information och att det fanns bristande kompetens att möta deras behov. De upptäckte både hinder och positiva upplevelser i mötet med sjuksköterskor.  Slutsats: HBT-personer upplevde diskriminering inom hälso- och sjukvården och detta utgjorde ett hinder för dem att få tillgång till en god vård. Dessa negativa upplevelser skapade en rädsla, vilket ledde till en bristande tilltro till sjuksköterskan. Det är därmed av stor vikt att arbeta personcentrerat och att vara medveten om sin attityd och sitt förhållningssätt.

Sammanfattning Syftet i föreliggande studie är att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanläggningar och på vilket sätt detta får betydelse för upprätthållandet av fysisk hälsa och välmående. Hur upplever HBTQ-individer motionsanläggningars normer och hur påverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott? Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hälsa? Finns det specifika parametrar som påverkar HBTQ-individers användning av motionsanläggningar? Metod För att kunna granska hur heteronormativiteten präglat motionsidrotten i samhället har queerteorin samt genusteorin dels använts som utgångspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förståelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där tio individer som klassificerade sig själva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det är individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör därmed studiens resultat. Resultat Resultatet i studien visar att HBTQ-individer påverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanläggningar runt om i Stockholmsområdet. Ett tydligt problemområde, omklädningsrummet, lyftes fram av ett flertal respondenter. Här var det främst de individer som klassificerade sig som transsexuella som kände så pass stora obehag av omklädningsrummen att träningen helt kunde utebli. Alla respondenter var för HBT-certifiering, även om det fanns åsikter om att något sådant inte borde behövas. En motionsanläggning för endast HBTQ-individer var något respondenterna tyckte vore bra. Slutsats Resultaten från denna studie visar på en allmän upplevd svårighet att vara HBTQ vid en motionsanläggning. Detta visar sig främst i upplevda normer och ideal som i sin tur grundar sig i heteronormativiteten som oskriven regel.

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka hur lesbiska och bisexuella kvinnor i Indien beskriver sina livserfarenheter utifrån sociala normer om kön och sexualitet, samt att söka förstå vad som påverkar deras möjligheter att leva det liv de vill. Den tidigare forskningen på området har varit knapp och visat på många luckor, men visat att denna grupp kvinnor både är marginaliserad och våldsdrabbad. Studiens empiri bestod av fem semistrukturerade intervjuer som genomfördes på plats, per telefon och e-post. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen genussystem, heteronormativitet och social kontroll. Resultatet tyder på att sociala normer kopplade till kön och sexualitet påverkar kvinnorna i hög grad, bland annat när det kommer till klädsel och övrigt socialt beteende, och att deras möjlighet till ett fritt liv är begränsat i jämförelse med mäns. Vidare tyder resultatet på att ekonomisk självständighet kan vara en förutsättning för att kunna leva öppet med den sexuella läggningen, eftersom en lesbisk kvinna riskerar att förvisas av sin familj. Resultatet tyder på att familjen är den som har svårast att acceptera kvinnorna, och flera av kvinnorna menar att det handlar om att familjen är rädd att förlora sitt sociala anseende. Avslutningsvis menar merparten av kvinnorna att det krävs en personlig styrka att ”komma ut ur garderoben” och vara öppen med sin sexualitet.

The aim of this paper is to answer the questions ”What opinions do LGBT-youth have about libraries?” and ”What are LGBT-youths thoughts on the treatment they get at libraries?”. The theories that are used are the queer theory and norm criticism. The method that is used is interviews with LGBT-youth. The study shows that there is very little LGBT-themed media in libraries, especially media about less wellknown identities. It also shows that the treatment LGBT-youth gets at libraries generally is neutral. The concept of a seperate place in the library to keep the LGBT-themed media is debated between the people that were interviewed. Some think it is a good idea, this way the media would be easier to be found. Some think it is a bad idea because that puts younger LGBT-kids in a spotlight that they may not be ready for. Something that can help with this, and is also discussed, is a LGBTqualification libraries can get from RSFL, even if this also has both good and bad qualities.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par. Det blir därför viktigt att förstå hur kvinnosjukvården upplevs av lesbiska och bisexuella kvinnor. Syftet är att belysa lesbiska och bisexuella kvinnors upplevelser av kvinnosjukvården. Metod: Litteraturöversikt av 13 forskningsstudier. Textanalys med beskrivande sammanställning av inkluderade studiers resultat. Teoretiska referensramar är vårdrelation och heteronormativitet. Resultat: Det finns heteronormativitet och homofobi inom kvinnosjukvården på både individuell och strukturell nivå. Brister i bemötandet handlade om att bli exkluderad, samt att mötas av fientlighet, omedvetenhet eller okunskap. Detta fick negativa konsekvenser för studiernas deltagare, och ledde till olika strategier för att hantera och förebygga negativa vårdsituationer. Positiva upplevelser av vården relaterades till medvetenhet och kunskap kring sexuell läggning i form av öppenhet och kommunikation, samt när vårdpersonal signalerade acceptans och positiva attityder. Små förändringar i bemötandet kunde göra stor skillnad i mötet. Diskussion: Förutsättningarna för en god vårdrelation försvåras av heteronormativitet, och vårdpersonal behöver bli medvetna om på vilka särskilda sätt som lesbiska och bisexuella kvinnor behöver bekräftelse i form av acceptans och inkluderande. Enskild vårdpersonal kan göra stor skillnad i upplevelsen av bemötandet, och på så sätt också vara del av en större förändring kring minskad heteronormativitet inom kvinnosjukvården. / Background. Lesbian and bisexual women have worse physical and mental health than heterosexual women. They are an invisible group in health care. Within women's health care, (gynecology and obstetrics) there is a tradition of heterosexuality due to the focus on reproduction. Previous studies have shown that lesbians and bisexuals avoid gynecological care due to the way they are received. Obstetrics will now be receiving more and more same-sex couples. That makes it important to understand how lesbian and bisexual women experience women’s health care. The aim is to highlight lesbian and bisexual women's experiences of women's health care. Method. Literature review of 13 research studies. Text analysis with descriptive summary of included studies' results. The theoretical frameworks are the nurse-patient relationship and heteronormativity. Results. Heteronormativity and homophobia exist within women's health care. Deficiencies in the the ways lesbians and bisexual women were received involved being excluded and encountering hostility, unawareness or ignorance. This led to the need for various strategies to manage and prevent adverse health situations. Positive experiences of care related to awareness and knowledge of sexual orientation in terms of openness and communication, as well as health professionals signaling acceptance and positive attitudes. Marginal changes in health professionals’ response could make a big difference for the lesbian and bisexual women. Discussions. The prospects of a good caring relationship is complicated by heteronormativity. Health professionals need to be aware of the specific ways in which lesbian and bisexual women may need confirmation. Individual health professionals can make a big difference to the way lesbian and bisexual women experience health care, and thereby also contribute to a wider improvement related to reduced heteronormativity in women’s healthcare.

The purpose of this study was to examine the ways in which the Swedish lifestyle magazine VeckoRevyn construct the sex and love relations of bi- and homosexuals. We analyzed 22 unique texts in magazines, from 2009 to 2014, in order to get a result as current as possible. To represent the magazine overall we have selected texts from various parts of the magazine. With a critical discourse analysis and through relevant and significant theories and perspectives such as social constructionism and heteronormativity, we found that VeckoRevyn represent sex and love relations of bi- and homosexuals through four discourses. The outcome of our study shows that VeckoRevyn only represent a limited part of bi- and homosexuals sex and love relations. In the analysed texts bi- and homosexuals are forced to “come out of the closet” repeatedly and their sexual relations are rarely represented. When the sexual relations are represented, it’s frequently through fantasies or in extreme ways with an attempt to entertain. VeckoRevyn tells the readers that it’s stupid to label oneself as bi- or homosexual, nevertheless VeckoRevyn often uses labels as a big part of their construction of bi- and homosexuals identities. Bi- and homosexuals never really come out of the closet, they are forced to always be standing in the doorway.

Det här examensarbetet tar avstamp i metaforen ”att komma ut ur garderoben” och som blivande lärare intresserar jag mig för hur verksamma lärare som inte är heterosexuella väljer att agera i frågan om öppenhet. Syftet är att synliggöra ickeheterosexuella lärare genom att analysera och tolka tre lärares berättelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv. Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi på min film, Garderoben, där jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen är även en del i min konstnärliga gestaltning. I uppsatsen finns också bilder från när jag använder min konstnärliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob. Det här examensarbetet befinner sig i fältet för livsberättelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att språket inte kan skiljas från det materiella, det kroppsliga. Min metod har varit temabaserade intervjuer. I uppsatsen presenteras delar av intervjuerna som poetiska narrativ, dels som en kollektiv biografi och dels som korta enskilda berättelser. Jag analyserar dessa med hjälp av queerteori och sexual difference-teori. Studiens resultat går i stort i linje med tidigare svensk forskning inom området, det vill säga att det inte är lätt att vara öppen med en ickenormativ sexualitet i svensk skola. Men min studie fördjupar och breddar fältet. Jag diskuterar även didaktiska konsekvenser. Avslutningsvis diskuterar jag vad som bör göras och sammanfattningsvis föreslår jag att detta är ett område som bör utforskas mer. Diskussionen om skolans normering genom läraren bör väcka större pedagogiskt intresse. / This thesis begins with the metaphor "to come out of the closet". As a future teacher I am interested in how practicing teachers who are not heterosexual choose to act on the issue of openness. The purpose is to highlight non-heterosexual teachers by analyzing and interpreting three teachers' stories about their everyday professional life and discuss the results from a didactic perspective. My empirical data consisted of about seven hours of video documented interviews with three teachers from primary, secondary and adult education. As part of the interview we looked at my movie Garderoben (The Closet), where I examined the ”coming out of the closet”-metaphor bodily. The film is part of my artistic figuration. The thesis includes pictures which show how I test my artistic method of examination in a classroom with a wardrobe. This thesis belongs to the field of life story research and has a social constructionist approach, but I mean that language cannot be separated from the material. My method has been theme-based interviews and I presented parts of the interviews in form of poetic narratives – one collective biography and six individual short stories – which I analyzed using queer theory and sexual difference theory. My overall result is in line with previous Swedish research, namely that it is not easy to be open with a norm breaking sexuality in a school in Sweden. But my study deepens and stretches the field. I also discuss didactic consequences. In the final discussion, I discuss what should be done and come to the conclusion that this is an area that should be more explored. The discussion of the school's norms through the teacher should bring greater educational interest.

Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys.  Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.