Attityden till HBTQI-personer blir allt mer positiv i samhället och studier visar att Sverige är ett av de länder i världen som har bäst attityder gentemot homosexuella. Samtidigt blir också marknadsföring ett allt mer självklart inslag i vår vardag, något som gör det viktigt för företag att sticka ut i det redan övermättade medielandskapet. Ett sätt för företag att synas kan vara att utforma marknadsföring som utmanar heteronormen, men frågan är till vilket pris? Genom en tematisk analys av kvalitativa samtalsintervjuer kan denna studie påvisa att om företag framställer HBTQI-personer i sin marknadsföring på ett oetiskt sätt så kan den istället bidra med negativa konsekvenser för företaget. Vidare visar resultatet att dagens konsumenter är allt mer kritiska till syftet bakom företags marknadsföring och kan uppfatta HBTQI-inkluderande marknadsföring som ett försök till att utnyttja HBTQI-personer för egen ekonomisk vinning, så kallat pinkwashing. Studien visar även att marknadsföring har makten att påverka samhällsutvecklingen vilket ger företag ett stort ansvar när det kommer till hur de framställer HBTQI-personer. Om marknadsföringen utformas på ett sätt som är etiskt genomtänkt så har den potential att gynna både företaget och samhället i stort. / Attitudes in today's society towards LGBTQI people are becoming increasingly more positive and studies show that in no place is this more apparent than in Sweden. At the same time, marketing has infiltrated our everyday lives, making it important for companies to stand out in the saturated media landscape. One way for companies to differentiate themselves from competitors is to use marketing that challenges the hetero norm. The question is - at what price? Through thematic analysis of qualitative interviews this study aims to show whether the portrayal of LGBTQI people in marketing has the potential to reap negative consequences for a company, particularly when executed in an unethical manner. The results indicate that today's consumer is increasingly more critical. They are attune to the purpose behind corporate marketing and can, therefore, perceive LGBTQI inclusive marketing as an attempt to exploit and leverage LGBTQI people for financial gain, so-called pinkwashing. The study also shows that marketing has the power to effect societal development. This is of crucial importance when considering how companies portray the LGBTQI community. If companies act responsibly and ethically, marketing has the potential to benefit both the company and society at large.

Från fjollor och flator till läderbögar och lesbiska på motorcykel – så beskrivs bland annat deltagarna i Prideparaden i svensk media. Den tidigare radikala manifestationen har sina rötter i New York som 1979 bröts ut i ett uppror gentemot det polisvåld som existerade mot hbtqi-personer i dåtidens USA. Utifrån Judith Butlers queerteori och Foucaults teori om makt studerar uppsatsen hur gestaltningen av hbtqi-personer ser ut i svensk media och huruvida media bidrar till ett reproducerande av redan existerande stereotyper. Det analyserade materialet är artiklar från svenska dags- och kvällstidningar mellan 1998–2019 som har utgångspunkt i rapporteringen kring Pride. Idag beskrivs paraden som en glittrande kärleksfest med dansande och sjungande deltagare med fokus på mångfald och tolerans. Mediebilden av hbtqi-personen kan förstås som en skapelse utifrån de heteronormativa strukturerna i samhället och är minst sagt komplex. Trots den positivt präglade rapporteringen av Pride visar uppsatsen på det exkluderande klimat som existerar. Det talas väldigt mycket om bögar och lesbiska och nästan inget om bisexuella och transpersoner. När en rörelse som Pride får medial uppmärksamhet riskerar den också att urvattnas och förlora sin politiska kärna. Uppsatsen förklarar hur medias gestaltning av hbtqi-personer inte bör ses som representativ av olika sexualiteter och könsidentiteter, men föreslår hur den (o)disciplinerade kroppen i Prideparaden kan förstås som ett motstånd gentemot heteronormativa maktstrukturer i samhället. Uppsatsen bidrar med ett synliggörande av en stereotypisk och snäv gestaltning av icke-normativa kroppar i svensk media och redogör för vilka konsekvenser det får när media lyfter fram marginaliserade grupper genom förenklade beskrivningar.

Syftet med studien är att undersöka vilken normmedvetenhet lärare i fritidshem har, vilka möjligheter som finns till att genomföra en normmedveten undervisning i fritidshemmet samt hur lärare framställer att de arbetar med ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i fritidshemsundervisningen Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer utförts med fritidslärare. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades i sin helhet. I studien genomfördes en tematisk analys där lärares svar kategoriserades in i följande teman: Den normmedvetna läraren i fritidshem, fritidshemmet som fritt och handlingskraftigt samt normer utmanas och befästs i fritidshemmet.  I undersökningen framkom det att det saknas kunskap om hur inkludering i fritidshemmet ska ske, lärares föreställningar om ett inkluderingsarbete beskrivs innehålla att eleverna får önska aktiviteter samt material. Ingen övrig beskrivning finns om hur en kan arbeta inkluderande. Vidare beskrivs även att ett homofobiskt språkbruk blivit ett vardagsspråk hos elever, i lärares beskrivningar av detta finns indikationer på att ett arbete för att motverka detta till stor del inte existerar och att krafttag mot användning av detta språk tagits först när en rektor påpekat vad som hänt. Könsskillnader framkommer också som vanligt där lärare menar att de delar upp flickor och pojkar i olika grupper, bemöter de olika könen på vitt skilda sätt samt att lärare medvetet felkönar elever som har en könsöverskridande identitet.    Ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer har stor vikt i undervisningen då den banar väg för ett inkluderande och jämställt klimat där ingen individ kan placeras in i ”vi” och ”dom” kategorier där individerna separeras baserat på vad stereotypiska normer menar är det accepterade och det avvikande.

I samband med Lgr 22 etablerades det nya ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som ställer högre krav på utbildning om hbtqi+ och identitet. Tidigare forskning visar lyckade arbeten med hbtqi+ genom skönlitteratur och skönlitteraturens potential för värdegrundsarbete. Denna studie handlar om lärares litteraturdidaktiska överväganden med avseende på val av skönlitteratur och arbetssätt med skönlitteraturen i klassrummet i undervisning om hbtqi+. Studien avser undersöka de i studien medverkande lärarnas resonemang om arbete med hbtqi+ genom skönlitteratur utifrån Kumashiros teori om antiförtryckande utbildning.  Vi har intervjuat två lärare från en hbtqi-certifierad skola och två lärare från icke-certifierade skolor. Därefter har vi kodat materialet och analyserat det utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att lärarnas olika förhållningsätt går att både kategorisera som förtryckande och antiförtryckande former av utbildning. En konklusion som framkom var att skönlitteratur är ett framgångsrikt redskap för att bedriva hbtqi+-undervisning. Analysen visade även att det mest framgångsrika förhållningsättet inom antiförtryckande utbildning är att inta en ödmjuk och normkritisk ståndpunkt i arbetet. Mer specifikt innebär detta att lärare hela tiden behöver vara medvetna om sina egna fördomar och kritiskt granska sin litteraturdidaktik för att undvika fallgropar som kan leda till förtyckande hbtqi+-utbildning.

This study focuses on LGBTQI related descriptors for fiction in Libris catalog from a knowledge organizational point of view, specifically domain analysis. It investigates how descriptors related to the LGBTQI-community are used, what different perspectives and points of views may have influenced how they are assigned, and whether it is possible to shed light on LGBTQI-certified and uncertified public libraries degrees of subject knowledge. Previous research indicates that in the absence of a guiding policy regarding intersectional collection development, libraries LGBTQI content consist mostly of representation for the white, gay, adult, male experience. A quantitative content analysis of 18 certified and 24 uncertified swedish public libraries collections showed that ”lesbian women” is the most used descriptor, but it is uncertain whether this group is the most represented one or if it is simply more visible due to the fact that it goes against the norm. The results also showed lacking representation in some areas in relation to descriptors. When it comes to certified and uncertified libraries we did not see any major differences in their work with the descriptors.

In this thesis I examine precarity and necropolitics in the context of a religious institution namely the Jehovah’s witnesses. I specifically examine the conditions of LGBTI-children by the use of framing and the Jehovah’s witnesses own published material. I apply central concepts from Judith Butler’s and Achille Mbembe’s theories on precarity and necropolitics in order to explain what it means to not be born precarious and to explain Jehovah’s witnesses stand on homosexuality. I also develop and test my own theoretical framework that there are two types of institutions; institutions and shadow institutions in which death is distributed in the latter. I also develop a methodology from which these institutions can be distinguished.   The results show that the theories of Judith Butler, Achille Mbembe and my own theory on shadow institutions are indeed compatible and are united in a sort of necroprecarity. My results also show that there is a way to distinguish totalitarian and extremist groups from democratic groups by the use of framing and my theory of shadow institutions. My thesis also highlights the importance of anti-integration for people existing in a non-living state.   This thesis offers a new methodology and can therefore be seen as a first step towards knotting together groups and organizations such as political extremist groups, criminal gangs, dictatorships and religious cults under the umbrella of shadow institutions. Which by itself can be the foundation for a new field of research. By distinguishing institutions from shadow institutions this methodology can be seen as a tool to counteract anti-democratic movements in order to create a more peaceful and stable society.

The purpose of the study is to increase the knowledge of teachers' varied views about the assignment in the curriculum on the social gender and the biological gender. Through qualitative semi-structured interviews, different teachers' thoughts were highlighted which, together with a sociocultural perspective, which characterized both the method and the result, made it possible to answer the study's purpose. In the result, it became clear that norm-critical elements of teaching are something that rarely occurs consciously, but when it does occur it is mainly done from a social-gender perspective. LGBTQI issues relating to suxuality and gender identity are at risk of being excluded as teachers' own competence is not perceived to be sufficient to address such issues. The self-interest in the area also influences how the assignment is prioritized by teachers. The students who attend the school also influence the teaching. Schools that are made up of students whose identities are perceived to be within the heteronorm are rarely active in challenging and stimulating students' knowledge of LGBTQI issues. Instead, the need for such knowledge development is perceived to be greater in schools where students identify themselves outside the norm. / Studiens syfte är att öka kunskapen om lärares varierade uppfattningar kring uppdraget i läroplanen om genus och kön. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer lyftes olika lärares tankar fram och som tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, som präglade såväl metoden som resultatet, bidrog till att kunna besvara studiens syfte. I resultatet framkom det att normkritiska inslag i undervisningen är något som sällan förekommer medvetet, men när det väl förekommer sker det främst utifrån ett genusperspektiv. HBTQI-frågor som handlar om sexuell läggning och könsidentitet riskerar att hamna utanför då lärares egen kompetens inte upplevs vara tillräcklig för att beröra sådana frågor. Det egna intresset för området påverkar också hur uppdraget prioriteras hos lärare. Även de elever som går på skolan påverkar undervisningen. Skolor som utgörs av elever vars identiteter uppfattas infinna sig inom heteronormen arbetar sällan aktivt för att utmana och stimulera elevers kunskap om HBTQI-frågor. Istället uppfattas behovet av en sådan kunskapsutveckling vara större hos skolor där elever identifierar sig utanför normen.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att homosexuella, bisexuella,transsexuella, queer och intersexpersoner (HBTQI) upplever sämre hälsajämfört med övriga befolkningen. De möter utmaningar i att finna god vårdoch säkerställa att deras hälsobehov är mötta. Som grupp löper de även störrerisk att erfara diskriminering och andra överträdelser av mänskligarättigheter. Det bemötande dessa personer får i hälso- och sjukvården kanpåverka upplevelsen av hälsa och hälsans villkor. Allmänsjuksköterskanbehöver därför ha kunskap och förståelse för hbtqi-personers upplevelser föratt kunna ge ett gott bemötande och en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva hbtqi-personers upplevelser av bemötande ivården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Studien baseradespå tio kvalitativa originalartiklar som analyserades genom en metasyntes. Resultat: Tre teman och sex underteman identifierades. Det första temat var:Upplevelser av vårdpersonalens kommunikation med tillhörandeunderteman: Pronomen och Könsneutralitet. Det andra temat var:Upplevelser av vårdpersonalens attityd med tillhörande underteman: Diskriminering och stigmatisering och Acceptans. Det tredje temat var: Upplevelser av vårdpersonalens kunskap med tillhörande underteman:Trygghet av kunskap och Brist på kunskap. Slutsats: En ökad kunskap och förståelse för hbtqi-personers upplevelserbehövs hos allmänsjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal föratt skapa en trygg, god och bekräftande vård

Elevperspektivet kring normkritisk litteratur och läsning av normkritisk litteratur i mellanstadiets senare år är i forskningssammanhang föga undersökt. Vi ville genom vår studie undersöka hur elever upplever att de har tillgång till normkritisk litteratur, om de läser normkritisk litteratur och om de upplever att lärarna väljer denna typ av litteratur. Vi tar även reda på om eleverna anser att deras lärare arbetar med normkritisk litteratur som utgångspunkt i värdegrundsarbetet. Eleverna har fått besvara en enkätundersökning vilken omfattade 10 frågor och fullföljdes av 211 respondenter vid fem olika skolor i Mellansverige. Det visade sig att eleverna i genomsnitt endast läste cirka sex minuter per dag i skolan. De anser att det är bra och viktigt att ha tillgång till normkritisk litteratur. Undersökningen visar även att eleverna inte anser att lärarna använder normkritisk litteratur som grund för diskussioner eller till värdegrundsarbetet i skolan. Denna undersökning visar att det är viktigt att jobba med litteratur som bryter mot normen där elever kan relatera till litteraturen och även belyser barns syn på likvärdighet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige uppskattas att 2–6 procent av befolkningen identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner (HBTQI). HBTQI-personer som upplevt kränkande bemötande eller diskriminering i hälso- och sjukvården avstår från att söka vård. Erfarenheter av diskriminering kan leda till psykisk och fysisk ohälsa. Det är ett stort problem då hälso- och sjukvården är en plats där alla ska känna sig respekterade och rättvist behandlade.  Syfte: Att undersöka HBTQI-personers erfarenheter och önskemål av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med beskrivande design och analys av kvalitativa studier. Studiens resultat baseras på 12 kvalitativa studier från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU:s) mall.  Resultat: Två kategorier och sju underkategorier identifierades. En kategori var Erfarenheter med följande underkategorier: Diskriminering, Heteronormativitet, Kunskapsbrist hos vårdpersonal och Bekräftelse. Den andra kategorin var Önskemål som innefattade följande underkategorier: Behandlad med respekt, Inkludering och Personcentrerad vård. Slutsats: Diskriminering av HBTQI-personer är vanligt förekommande inom vården. Det är ett allvarligt problem som leder till att HBTQI-personers förtroende för vården minskar samt att de undviker att söka vård trots att behov finns. Därmed belyses behovet av ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal kring HBTQI-personers rättigheter. / ABSTRACT Background: In Sweden, it is estimated that 2-6 percent of the population identify themselves as lesbian, gay, bisexual, trans, queer or intersexpersons (LGBTQI). LGBTQI persons who have experienced abusive treatment or discrimination in health care refrain from seeking care. Experiences of discrimination can lead to mental and psyical ill-health. This is a major problem as health care is a place where everyone should feel respected and treated fairly.  Aim: To examine LGBTQI individuals' experiences and desires of encounters with health care professionals. Method: Qualitative descriptive design. The results of the study are based on 12 qualitative studies from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles were quality audited according to the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU's) checklist. Result: Two main categories and seven subcategories were identified. The first category was Experiences, with the following subcategories: Discrimination, Heteronormativity, Lack of knowledge among healthcare professionals and Affirmation. The second category was Desire which included the following subcategories: Treated with respect, Inclusion and Person-centered care.  Conclusion: Discrimination against LGBTQI people is common in healthcare. This is a severe problem that leads to LGBTQI people's trust in care decreasing and that they avoid seeking care despite experienced need. This highlights the need for increased knowledge among health care professionals about the rights of LGBTQI persons.