Spel som innehåller karaktärsskapare tillåter spelare att själva bygga sina karaktärer utifrån olika kroppstyper, kläder och hudtoner. Det finns dock osynliga regler när det kommer till kön eftersom många spel endast tillåter spelare att välja mellan man eller kvinna. Spel sätter gränser för hur de två könen kan klä sig och se ut vilket gör att transpersoner och de som önskar att stå utanför normen inte kan relatera eller se sig själva i spel. I denna studie har 5 artefakter skapats menade att efterlikna karaktärsskapare i spel. Bilderna visar olika varianter av valet av kön som deltagarna sen fått ge betyg och feedback om. 196 respondenter deltog i studien där alla var del av trans spektrumet. Resultatet visade att transpersoner gärna ser att spel inkluderar någon form av representation. Spel som försökt att gå utanför normen väcker glädje hos deltagarna eftersom de kan se sig själva i spelen. Spelutvecklare bör dock tänka påhur de representerar transpersoner och kön i spel eftersom det är lätt att falla förstereotyper eller att låsa ett kön i ett visst föreskrivet utseende / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Studien belyser skolans betydande roll i barns och ungas lärande samt deras personliga utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur aktörer på olika nivåer inom grundskolan i Umeå kommun arbetar med hbtqi-frågor. Sex stycken intervjuer genomförs med politiker, rektorer, en lärare samt en skolkurator.  Arbetet har genomgående utgått från ett domänteoretiskt perspektiv. Datamaterialet analyseras med hjälp av en innehållsanalys som resulterar i fem huvudsakliga teman: skolans ansvar, samverkan, inkludering, kompetensutveckling och institutionella villkor. Av resultatet framgår att hbtqi-frågor betraktas som ett viktigt ämne att lyfta. Däremot är det en del av det mer generella likvärdighetsarbetet där fler diskrimineringsgrunder inryms. Det lyfts att det finns ett behov av att avmystifiera hbtqi-frågor genom att integrera det som en naturlig del av undervisningen. Vidare framkommer en viss avsaknad av kompetens och utbildning hos skolpersonalen för att kunna svara upp mot de mål som finns i såväl lag som läroplan. En faktor som framkommer som betydande i arbetet kring hbtqi-frågor inom grundskolan är samverkan. Styrkedjan och kommunikationsmöjligheterna mellan nivåerna beskrivs som två försvårande omständigheter.

Det krävs mod för att våga avvika från normen! är en kvalitativ studie med abduktiv ansats som baseras på teorier samt empiri genom intervjuer. Studiens syfte är att studera hur LVU-hem hanterar problematik som kan uppstå då de placerade tillhör HBTQI+-gruppen. Ämnet om HBTQI+ och LVU är en stor kunskapslucka. Fokuset har medvetet legat på HBTQI+ samt på gruppen flickor som vistats på LVU-hem. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur hanterar LVU-hemmen problematik som kan uppstå vid placeringar då de placerade tillhör gruppen HBTQI+? På vilket sätt riskerar HBTQI+-gruppen att löpa större risk för diskriminering än andra placerade? samt vilken medvetenhet finns inom LVU-hem rörande HBTQI+-ungdomar vid placeringar? Studien bidrar med ökad förståelse och kunskap inom HBTQI+. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer i enkät-format där de sex deltagarna är personal som har eller för närvarande arbetar på LVU-hem i Sverige. Studien utgår ifrån intersektionalitetsteorin som ramverk, men studien använder sig även av genusteorin samt queerteorin som grund. I resultatet presenteras studiens empiri vilket tyder på att det saknas kunskap om HBTQI+ inom personal på LVU-hem och att hantering av problematiken samt medvetenheten behöver utvecklas. Exempel på problematik som har framkommit är att transungdomar ofta hamnar mellan stolarna på grund av den heteronormativa vården. Empirin jämförs i sin tur med tidigare forskning där likheter finns inom bemötandet av HBTQI+-personer, negativa upplevelser av att tillhöra HBTQI+-gruppen samt de problem och risker som kan uppstå när kunskapen om HBTQI+ är bristfällig. I slutdiskussionen diskuteras empirin i relation till valda teorier vilket belyser komplexiteten inom att vara LVU-placerad och dessutom tillhöra HBTQI+-gruppen.

Gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning har sedan 2011 kommit att få ett större fokus genom att det bland annat integrerats i skolans ämnes- och kursplaner. I historieämnet syftar sex- och samlevnadsintegreringen till att skapa historisk medvetenhet om hur synen på kön, sexualitet och relationer har sett ut och förändrats genom tiderna. Trots att sex- och samlevnadsundervisningen numera är tydligare framskriven i skolans styrdokument visar en granskning från Skolinspektionen från 2018 att många skolor brister i sitt arbete med sex- och samlevnad. Även om ämnesintegreringen förbättrats upplever många lärare en osäkerhet kring hur detta kunskapsområde berör dem.  Syftet med vårt arbete är att undersöka historielärares förståelse av och arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Utifrån teorier om historiemedvetande, interkulturell historisk kompetens, genus och hbtqi har vi analyserat och tolkat insamlat material bestående av intervjuer med historielärare. Undersökningsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma historielärare. Genom en teoriprövande ansats att koppla samman ett ramverk om interkulturell historisk kompetens med en socialkonstruktivistisk syn på kultur, där kultur innefattar perspektiv som genus och hbtqi, har vi närmare studerat hur historielärares sex- och samlevnadsundervisning kan se ut.  Resultatet av analysen visade att lärarnas förståelse av sex- och samlevnad i historieämnet till stor del inkluderar hbtqi- och genusperspektiv och relaterar både till värdegrundsarbetet, det centrala innehållet i historia och utifrån ett elevperspektiv. I lärarnas arbete med sex- och samlevnad visar resultatet att deras undervisning innehåller flera olika berättelser om genus och hbtqi. Med hjälp av vårt teoriprövande ramverk har vi analyserat dessa berättelser och således kunnat identifiera vilka historiska innehållskunskaper som kan främja att elever utvecklar en sociokulturell syn på interkulturell historisk kompetens.

Enligt Socialstyrelsen (2020) anses hedersrelaterat våld vara ett allvarligt samhällsproblem i Sverige och enligt bland annat Grzyb (2016) ett socialt problem globalt. En av de särskilt sårbara grupperna som kan utsättas för det hedersrelaterade våldet är hbtqi+-personer (Regeringskansliet, 2021) där denna grupp bland annat kan utsättas för tvångsäktenskap, korrigeringsresor och omvändelseförsök (RFSL, 2018). Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur SARS-CoV-2 pandemin kan ha påverkat en grupp socionomer i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck riktat till hbtqi+-personer samt om det kan finnas kunskaps- och rutinbrister i den aktuella verksamheten. Ytterligare ett syfte är att försöka sammanfoga dessa två komplexa områden och se på vilket sätt man försöker arbeta med detta inom ramen för det sociala arbetet. Informanterna som intervjuades i denna studie representerar sig själva i den verksamhet där de jobbade. Den information som vår studie fick ta del av från informanterna var endast aktuell vid tidpunkten för studien. Tjugotre kommuner i Sverige tillfrågades om att delta i studien varav tre kommuner ville delta och de resterande tjugo kommunerna ville av olika anledningar inte delta eller återkopplade inte angående medverkan. En kvalitativ metod har använts för genomförande av studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter som jobbade med våld där bland annat hedersrelaterat våld riktat till hbtqi+-personer innefattades. Vidare har en tematisk analysmetod tillämpas för analys av insamlat data. I resultatet framkommer det bland annat att pandemins isolering kan ha begränsat hbtqi+-personers rörelsefrihet vilket även kan ha påverkat yrkesverksammas arbete och att verksamheter i Sverige till viss del präglas av kunskap men även till stor del av behov av kunskapsutveckling i hur verksamheterna ska stötta och skydda hbtqi+-personer som kan befinna sig i en hederskontext. En av studiens viktigaste slutsatser är att beakta hur maktordningar samverkar där individer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare kan vara utsatta om de även tillhör en särskilt sårbar grupp. Samtliga aspekter behöver därmed tas i beaktning vid implementeringar eller åtgärder för att kunna möta den problematik som maktordningarnas samspel kan medföra för yrkesverksammas arbete med denna typ av problematik.

The public library is said to play an important role when it comes to reducing inequalities in society. According to the Library law, the public library is supposed to be accessible for everyone. The purpose of this thesis is to examine the public library’s relation to users and the public library’s accessibility for different categories of users. It is done through a qualitative text analysis of articles in the library journal Biblioteksbladet, applying an intersectional theorethical framework. The three most frequently occurring categories of users were selected for the analysis: users with norm breaking ethnicity, users in social deprivation and users with norm breaking sexual orientation/gender identity. According to the result of the thesis, problems can be found in parts of the relation between the public library and the selected groups of users. A lack of accessibility, regarding the public library’s activities, exists at some level in at least two of the three categories.

The issues regarding LGBTQ+ are relevant in today’s society, not least for young people who are forming their understanding of themselves and the society around them. School libraries are considered a valuable resource when addressing these issues in Swedish schools. However, the subject of how school libraries include LGBTQ+ perspectives in their work is a relatively unexplored area of research. The aim of this study is to contribute to the field of research within Library and Information Science by exploring how the Swedish school libraries work with LGBTQ+. A questionnaire was sent to school library staff working with students in primary and secondary schools in Sweden. The results from this study show which methods are most commonly used by school library staff when addressing LGBTQ+ issues and also what support they have and use concerning this work. The authors also conclude that more research is needed to gain further insight into the subject of how Swedish school libraries work with LGBTQ+.

In November 2020, The European Commission came out with a fact sheet regarding their LGBTI- equality strategy for 2020-2025. This strategy mentions the goal to fight discrimination against LGBTI-people, build a society that includes LGBTI-people, and more. Even if countries are members of the European Union, it is not a guarantee that they embrace every opinion that the European Union have. The same goes for political party groups. There are many aspects in LGBT politics that can vary among the party groups. Everything from which letters should be used, to what the European Union should meddle in and not. The purpose of this thesis is to study the ideological elements that can be found in the European People's Party (EPP), Socialists &amp; Democrats (S&amp;D) and The European Commission concerning their political views on LGBT, then compare the differences and similarities found in the analysis. This is carried out by using different ideologies characteristics and keywords to analyse the material from the different party groups and the equality strategy. The conclusion is that The European Commission's equality strategy has elements from several ideologies, but liberalism and social democracy are the ideologies that are mainly present in the material. In the material representing The European People’s Party, there are only ideological elements present from conservatism/christian democracy, while in the Socialist and Democrats one can find ideological elements from social democracy and socialism. The party groups and the equality strategy had similar opinions about discrimination but had different opinions about how much The European Union should meddle in other member countries laws and if they should be punished.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur skönlitteratur, i svenskämnet för gymnasiet, kan användas för att belysa (SSR) värdegrundsrelaterade frågor. Frågeställningarna som används handlar om hur sexualitet, samtycke och relationer belyses i skönlitteratur samt hur de kan användas i svenskämnesundervisning med hjälp av skönlitteratur. För att besvara syftet, med hjälp av frågeställningarna, analyseras sju vetenskapliga artiklar med hjälp av en latent innehållsanalys. Slutsatsen att den autonomi som lärare har vad det gäller att välja skönlitteratur innebär ett stort ansvar. Det är, enligt tidigare forskning och enligt denna studie, fullt möjligt att använda skönlitteratur till hjälp vid att belysa värdegrundsrelaterade begrepp. Det är dock tydligt att fenomenet samtycke är något som behöver belysas ytterligare ur skönlitterära perspektivfenomenen och för att ge yrkesverksamma lärare och personal i skolor mer information om de nya värdegrundsrelaterade begreppen sexualitet, samtycke och relationer.

Bakgrund: HBTQI personer är en minoritetsgrupp som historiskt sett har blivit diskriminerade och inte haft samma rättigheter som andra. Studier visade att många HBTQI personer möter diskriminering, fördomar och stigmatisering både i vardagen och även i kontakt med vården vilket ledde till psykiska problem som bland annat depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. HBTQI personer berättade om rädslor att bli avvisade. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters HBTQI kunskap för att vårda HBTQI personer. Metod: En litteraturöversikt som i resultatet utgår från tio vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa, fem kvantitativa och en av mixad metod. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman: ”Kunskapsnivåer; upplevda och mätbara”, ”Konsekvenser av bristande kunskap, känslor och attityder” samt ”Kommunikation med HBTQI personer”. Första temat visade en genomsyrande brist av HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Andra temat visade att bristande kunskap hade samband med negativa attityder och känslor av obekvämhet, vilket ledde till konsekvenser för vårdandet av HBTQI personer. Tredje temat visade att en brist på kunskap innebar bristande förståelse för hur man som sjuksköterska eller sjuksköterskestudent kommunicerar med HBTQI personer. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade en både upplevd och mätbar brist på HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer. HBTQI kunskap som saknades var relevant terminologi, information om hälsa och förståelse för hur man kommunicerar med HBTQI personer. Andra teman som kom upp i resultatet var påverkan av känslor och attityder mot HBTQI personer. Bristande HBTQI kunskap är delvis en konsekvens av brist på HBTQI fokus i läroplanen för sjuksköterskeutbildningar. / Background: LGBTQI people are a vulnerable minority who have historically been oppressed by society. Studies showed that many LGBTQI people face discrimination, prejudice, and stigmatization both in everyday life and in contact with healthcare, which lead to psychological problems such as depression, anxiety, suicidal thoughts, and suicide attempts. LGBTQI people talked about fears of being rejected. The role of the nurse is to promote health, restore health, prevent disease, and relieve suffering. Aim: To illustrate nurses' and nursing students' LGBTQI knowledge to care for LGBTQI people. Method: A literature review based on the results of ten scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one from a mixed method. Results: The results are reported under three themes: “Knowledge levels; perceived and measurable”, “Consequences of lack of knowledge, feelings and attitudes” and “Communication with LGBTQI people”. The first theme showed a pervasive lack of LGBTQI knowledge around caring for LGBTQI people among nurses and nursing students. The second theme showed that a lack of knowledge was associated with negative attitudes and feelings of discomfort, which led to consequences for the care of LGBTQI people. The third theme showed that a lack of knowledge also meant a lack of understanding over how to communicate with LGBTQI people as a nurse or nursing student. Summary: The result of this literature review showed that nurses and nursing students had both a perceived and measurable lack of LGBTQI knowledge over caring for LGBTQI people. The LGBTQI knowledge that was missing was relevant terminology, information about health and understanding of how to communicate with LGBTQI people. Other themes that came up in the results were the influence of feelings and attitudes towards LGBTQI people. Lack of LGBTQI knowledge is partly a consequence of a lack of LGBTQI focus in the curriculum for nursing education.