Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar tio intervjuer med invandrarkvinnor från två olika verksamheter. Resultatet visar att studiens informanter befinner sig i en svår situation på den svenska arbetsmarknaden, dels på grund av diskriminering och dels på grund av att de saknar en del av de förutsättningar som krävs för att få ett arbete. Informanterna uttryckte bland annat att goda kunskaper i det svenska språket samt utbildning är viktiga förutsättningar för att få ett arbete. Studien visar även att de insatser invandrarkvinnorna fått för att komma på den svenska arbetsmarknaden inte har varit tillräckliga.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant. Likaså diskurserna den främmande främlingen och den duktige förtryckta medborgaren. Dessa diskurser som identifierats har visat sig förmedla normerande och maktproducerande föreställningar när det gäller hur kvinnliga och manliga attribut konstrueras till de stereotypiska könsrollerna. Studien visar även hur framställningen av heterosexualitet kontinuerligt ses som idealet samt hur vithetsnormen synliggörs som det självklara och därmed utesluter ”de andra”. Dessa diskurser och maktoordningar som synliggjorts i diskursanalysen kring kön, sexualitet och etnicitet har därefter problematiserats utifrån skolans styrdokument och Sveriges diskrimineringslag.

Syftet med denna studie var att analysera ett populärt utbildningsprogram ämnat för elever i år­kurs Fk-3 utifrån ett intersektionellt- och normkritiskt perspektiv för att undersöka hur de soci­ala kategorierna kön/genus, klass, etnicitet och sexualitet (åter)skapas i form av karaktärerna i utbildningsprogram­met. Syftet har även varit att undersöka vilka möjliga meningserbju­danden program­met skapar för eleverna. Metoden som har tillämpats är en pragmatisk diskursanalys och utifrån denna har mönster i utbildningsprogrammet kunnat skönjas. Det analyserade materi­alet utgörs av de sex mest sedda avsnitten av programserien. Den genomförda studiens resultat vi­sar en homogen grupp karaktärer där maktordning kopplas till kön. Det lämnas ett tolkningsut­rymme till åskådarna av detta program gällande klass, sexualitet och etnicitet. De stude­rade avsnitten (re)producerar bilden av ett samhälle med individer som har liknande etnisk tillhörig­het samt att heterosexualitet är det normala. Det studien framförallt uppmärksammar är att lä­rare ständigt behöver inneha ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt när digi­tala lärresurser används för att kunna samtala med eleverna om det som syns men även om det som inte syns i det utvalda materialet.

Syftet med den här studien är att belysa vilket kartläggningsmaterial som används i förskolor för att få en djupare förståelse. Kartläggningsmaterialet ses utifrån specialpedagoger beskrivningar av materialet som vi analyserat utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vi vill genom studien få en möjlighet att se om materialet är liknande i de olika kommunerna. det för att se hur makt och strukturer kan synliggöras i kartläggningsmaterialet . Det ger en möjlighet att se hur barn kan generaliseras som avvikande eller normbrytare. Vi vill även se om faktorer som kön, ålder och etnicitet synliggörs i kartläggningen. Studien baseras på kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer och omfattar specialpedagoger i åtta olika kommuner. I analysen framkom att specialpedagoger har olika påverkan på det kartläggningsmaterialet som används. Studiens resultat visade på att ett flertal kommuner hade ett färdigställt material med övergripande frågor. Utöver det kompletterade specialpedagoger med egna riktade frågor för att få ett tydligare material att arbeta med. En kommun använde inget kartläggningsmaterial alls. I resultatet framgår det hur specialpedagogers möhlighet att påverka kartläggningsmaterialet skiljer sig åt i olika kommuner. gemensamt är hur specialpedagoger utifrån sin profession belyser helhetsperspektivet med alla faktorers betydelse i samtal i intervjuerna. dock framskrivs inte faktorer som exempelvis socioekonomisk, livsvillkor, etnicitet i det färdiga kartläggningsmaterialet utan lägs i så fall inder en rubruk kallas "annat eller "övrigt".

Idag är det ovanligt att romska ungdomar går ut grundskolan med gymnasiebehörighet. Orsakerna är många, bland annat ett flerhundraårigt utanförskap. Men vad görs egentligen för att bryta utanförskapet? Vi har tagit del av aktuell forskning i området och intervjuat sju personer som på olika sätt arbetar med romsk inkludering i skolan. Den forskning vi tagit del av rörande romers situation är på många sätt dyster. Men det finns också metoder som visat sig ge resultat. Bland annat att anställa så kallade brobyggare, romska förebilder som arbetar inom till exempel skolan. Ett återkommande problem är dock bristen på ekonomiska resurser och kontinuitet. Projekt påbörjas, men avslutas innan de hinner ge resultat för att pengarna tagit slut.

Individers skapande och vidmakthållande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan är en viktig arena för socialt samspel där varje barn bär med sig sin individuella bakgrund och således har olika förutsättningar i skolan. Bland de jämnåriga sker en identitetskonstruktion där tillägnande av normer och värderingar sker. Syftet med vår studie är att lyfta fram hur barn i ett mångkulturellt område utifrån ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrån endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki. Vår empiriska data är hämtad från observationer och intervjuer i en andraklass i en skola i en större stad. Observationerna fokuserar på interaktionen mellan elever och hur de skapar och upprätthåller maktstrukturer. Intervjuerna inriktar sig på elevernas syn på de faktorer som samspelar i den sociala ordning de befinner sig i.Resultatet visar att normer lägger grunden för hierarkin där de barn som ligger närmst normerna i klassen är de vars status är högre. Perspektiven klass, genus och etnicitet samverkar för att en maktstruktur upprätthålls. Hierarkin i sig bevaras genom barnens normbevakande vilket leder till att vissa barn riskerar att bli stigmatiserade. I förhållande till det övriga samhällets rådande hegemoni är den stadsdel där skolan är belägen stigmatiserad. De barn i klassen som i den här klassen är stigmatiserade representerar det som är normerande inom den rådande hegemonin i samhället.

Forskningen i den här uppsatsen handlar om samekvinnor, en grupp kvinnor som kan ses som en glömd kategori i den pågående genusdiskussionen i Sverige. Utgångspunkten för uppsatsen är huvudfrågan: kan samekvinnor ses som dubbelt diskriminerade utifrån ett intersektionellt perspektiv, genom att tillhöra de marginaliserade grupperna kvinna och ursprungsbefolkning? Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt olika aspekters interaktion med varandra och inverkan på det upplevda och behovet av hjälp. Metoden som används är kvalitativ intervjumetod. Intentionen är att belysa samekvinnors situation som kvinna och ursprungsbefolkning och explicit i kontexten våld i hemmets sfär som ett exempel på den dubbla diskriminering samekvinnor utsatts och utsätts för. På grund av bristande engagemang från svenska staten när det gäller samekvinnor, saknas det en förståelse för kulturella aspekter som kan ha inverkan vid uppbrottsprocessen. Slutsatsen efter problematiseringen runt frågeställningarna är att samekvinnor är dubbelt diskriminerade både som kvinnor och som ursprungsbefolkning i kontexten våld i hemmets sfär. / The research in this essay is about Sami women, a group of women that could be recognised as a forgotten category in the ongoing discussion in Sweden about gender. The starting point for the essay is accordingly: could Sami women be seen as double discriminated from an intersectional point of view, considering that they belong to the marginalised groups women and indigenous people? The plead theory for this essay, intersectional perspective problemize around interaction between different aspects and their influence on experience and need for help. Applied method is qualitative interview method. The intention is to show the situation for Sami women as women and indigenous people explicit in the context of domestic violence as an example of the double discrimination they have been and are put through. Due in absence of commitment from the Swedish authorities considering Sami women, there are lacking comprehension about the cultural aspects that can have influence on the leaving process. Conclusion is after problemizing around the issue that Sami Women is double discriminated both as women and as indigenous people in the context of domestic violence.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Läroböcker innehar idag en central roll i skolans undervisning. Vi menar att det därför är synnerligen viktigt att dessa granskas så att vi får kännedom om vilka normer och värderingar som förmedlas, samt hur de förhåller sig till det som skolans värdegrund förespråkar. Syftet med denna studie är således att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka vilka ideal och normer som går att urskilja i läroböcker riktade till gymnasieämnet idrott och hälsa. Det är sedan utifrån normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus och funktionsförmåga som vi ämnar besvara följande frågeställningar: Vilka normer avseende kön/genus, sexualitet, funktionsförmåga, etnicitet kommer till uttryck i läroböckerna?, samt Vad karakteriserar de olika normerna ur ett intersektionellt perspektiv? Metod Metodvalet för studien är en diskursanalys och det empiriska underlaget utgörs av två läroböcker publicerade för gymnasieämnet idrott och hälsa. Det praktiska genomförandet av analysen är uppdelat i två delar. I den första delen av analysen, diskursanalysen, detaljlästes materialet utifrån följande frågeställningar: Vad talas det om, hur talas det om detta, vad framställs som sanning, vilka subjektspositioner framträder samt vad utesluts genom detta tal? I den andra delen av analysen bildades gemensamma teman utifrån svaren som frågeställningarna genererat för att lyfta fram studiens intersektionella perspektiv. Resultat Normer om etnicitet, sexualitet, kön/genus, funktionsförmåga kom till uttryck i båda böckerna, dock i olika stor omfattning. Underliggande är att mannen är norm samt att fysiologiska såväl som sociokulturella skillnader mellan könen genomgående går att urskilja. Transpersoner är helt frånvarande och heterosexualitet framstår som norm. Vad det gäller funktionsförmåga premieras en hög sådan och frånvaron av personer med funktionshinder var påtagligt märkbar. Läroböckerna kan inte heller sägas representera den kulturella mångfalden som finns i det svenska samhället idag. Slutsats De analyserade läroböckerna står inte helt i samklang med det som uttrycks i skolans värdegrund. Även om innehållet i läroböckerna inte uttryckligen innehåller kränkande skildringar så exkluderas individer i texterna genom att de osynliggörs eller särbehandlas då de framställs som avvikande. / Abstract Aim Textbooks today have a central role in the school's teaching, we believe that it is therefore extremely important that these are examined so that we get to know what norms and values are conveyed, and how they relate to what is advocated in the school's core values. The aim of this study is therefore to investigate, from an intersectional perspective, which ideals and norms can be distinguished in textbooks aimed at the upper secondary school subject Physical education and health. It is then based on norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability that we intend to answer the following questions: What norms regarding ethnicity, sex/gender, sexuality, functional ability, are expressed in the textbooks?, and What are the different norms characterized by out of an intersectional perspective? Method The method selection for the study is a discourse analysis and the empirical material consists of two textbooks published for the upper secondary school subject Physical education and health. The practical execution of the analysis is divided into two parts. In the first part of the analysis, the discourse analysis, the material was detail read out of the following questions: What is talked about, how is it talked about, what is presented as truth, which subject positions appear and what is excluded by this speech? In the second part of the analysis, common themes were formed based on the answer that the questions generated to highlight the study’s intersectional perspective. Results Norms about ethnicity, sexuality, sex/gender and functional ability were expressed in both books, though to varying degrees. Underlying is that the men are the norm and that physiological as well as socio-cultural differences between the sexes consistently can be distinguished. Transgender people are completely absent and heterosexuality appears to be the norm. As far as functional ability is concerned, a high function is favoured and the absence of people with disabilities were scientifically noticeable. The textbooks cannot either be said to represent the cultural diversity that exists in Swedish society today. Conclusions The analyzed textbooks do not completely coincide with what is expressed in the school’s core values. Although the content of the textbooks does not explicitly contain offensive descriptions, individuals are excluded from the texts by being invisible or disfavored as they are presented as deviant.

Bakgrund: Våld mot kvinnor, i synnerhet våld i nära relationer, är ett allvarligt samhällsproblem som är vanligt förekommande globalt och nationellt. Kvinnor påverkas inte enbart fysiskt utan även mentalt och våldet kan ha kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Sjuksköterskor har en viktig roll då de ofta är den första vårdkontakten. Samtidigt visar studier att våldsutsatta kvinnor upplever brister i vården och där sjuksköterskors professionalitet ifrågasätts. Syfte: Studien sammanställer forskning av sjuksköterskans erfarenheter kring att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med integrerad analys av nio kvalitativa studier. Resultat: Tre kategorier framkom; delade meningar om ansvar och yrkesroll, avsaknad av kunskap och utbildning samt emotionella utmaningar. Slutsats: För att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor krävs det att sjuksköterskan är medveten om stereotypa föreställningar och erhåller utbildning inom området våld i nära relationer för att kunna vårda enligt professionens värdegrund.

No description available.