Syftet med denna studie var att analysera ett populärt utbildningsprogram ämnat för elever i år­kurs Fk-3 utifrån ett intersektionellt- och normkritiskt perspektiv för att undersöka hur de soci­ala kategorierna kön/genus, klass, etnicitet och sexualitet (åter)skapas i form av karaktärerna i utbildningsprogram­met. Syftet har även varit att undersöka vilka möjliga meningserbju­danden program­met skapar för eleverna. Metoden som har tillämpats är en pragmatisk diskursanalys och utifrån denna har mönster i utbildningsprogrammet kunnat skönjas. Det analyserade materi­alet utgörs av de sex mest sedda avsnitten av programserien. Den genomförda studiens resultat vi­sar en homogen grupp karaktärer där maktordning kopplas till kön. Det lämnas ett tolkningsut­rymme till åskådarna av detta program gällande klass, sexualitet och etnicitet. De stude­rade avsnitten (re)producerar bilden av ett samhälle med individer som har liknande etnisk tillhörig­het samt att heterosexualitet är det normala. Det studien framförallt uppmärksammar är att lä­rare ständigt behöver inneha ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt när digi­tala lärresurser används för att kunna samtala med eleverna om det som syns men även om det som inte syns i det utvalda materialet.

Studiens syfte är att undersöka vad barn upplever som meningsfullt i skogsmiljö. Studiens empiri inhämtades i skogsmiljö ur tre ostrukturerade observationer och fältanteckningar om några barns handlingar och lekar. Observationerna utgör grunden för analysen och tolkas främst genom teoretiska begrepp från miljöpsykologin, begreppen meningsskapande och meningserbjudanden och begreppet kamratkulturer. Resultatet av studien visar att skogsmiljön påverkar barnens enskilda och gemensamma meningsskapande och att miljön och tingen har stor betydelse för vilka meningserbjudanden barnen verkar uppfatta och identifiera. / The purpose of the study is to investigate what children experience as meaningful in a forest environment. The study's empirical data were collected in a forest environment from three unstructured observations and field notes on some children's actions and games. The observations form the basis of the analysis and are interpreted primarily through theoretical concepts from environmental psychology, the concepts of meaning-making and meaning-offering, and the concept of companion cultures. The results of the study show that the forest environment influences the children's individual and shared meaning creation and that the environment and things have a great significance for which meaningful offerings the children seem to perceive and identify.

Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv bidra med ökad förståelse för meningserbjudanden i gruppundervisning i trumset. Studien söker svar på hur meningserbjudanden tar sig uttryck i samtal om gruppundervisning med trumpedagoger. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar med trumundervisning i grupp på kulturskolan och gymnasiet. Resultatet från studien visar att meningserbjudanden framförallt tar sig uttryck på två olika sätt. För det första i diskussion om hantverksmässiga och speltekniska färdigheter och utveckling. Här tas möjligheterna med att trumset i sig är fler instrument upp och att det således innebär flera medierande verktyg för pedagogen att skapa meningserbjudanden med. Användandet av de medierande verktygen gör att pedagogerna kan erbjuda och möjliggöra meningserbjudanden i form av övningar, stycken och etyder som går att spela på flera delar av trumsetet och slagverksinstrument. Således visar det sig även att det kräver att det finns tillgång till de medierande verktygen i form av olika instrument samt att meningserbjudanden således formas efter de ramfaktorer som finns. För det andra tas meningserbjudande upp i diskussion om social utveckling. Här visar resultatet på att då undervisningen sker i grupp, kan det i sig innebära ett meningserbjudande för elevernas sociala utveckling. Resultatet visar att detta sker på olika sätt beroende på elevernas ålder och utvecklingsnivå vilket visar att meningserbjudanden formas utifrån den sociala situationen.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med att ut-forma förskolans fysiska inomhusmiljöer och hur barnen blir delaktiga och ges inflytande i den processen. Metoder som har använts är intervjuer med förskollärare samt fotodoku-mentation och visuella kartläggningar över förskoleavdelningar med yngre och äldre barn. Datainsamlingen har skett på en avdelning med yngre förskolebarn och på en avdelning med äldre förskolebarn på vardera två olika förskolor i Sverige. Studiens teoretiska utgångspunk-ter är postmodernism och socialkonstruktivism. Resultatet från intervjuerna visar att utgångspunkter som förskollärarna har i utformandet av de fysiska inomhusmiljöerna är barnens lärande, utveckling, behov, trygghet, säkerhet, på-gående temaarbete och att det ska finnas ett syfte med miljö och material. Förskollärarna anser att barnen är delaktiga och ges inflytande i den fysiska miljöns utformning genom att de tar vara på sådant de tycker sig se att barnen uttrycker. Förskollärarna som arbetar med de äldre förskolebarnen lyfter fram ytterligare sätt att göra barnen delaktiga – i form av att tala med barnen om förskolemiljöerna. Vidare visar resultatet att pedagogerna ser utma-ningar med att ge barn som saknar ett verbalt språk delaktighet och inflytande i frågor om förskolemiljöns utformning. Pedagogerna anser att inomhusmiljöerna på förskolorna är ett hjälpmedel för att synliggöra och utveckla det pågående arbetet med barnen. De visuella kartläggningarna av avdelningarna visar att inomhusmiljöerna liknar varandra på så sätt att de erbjuder liknande typer av aktiviteter. Fotodokumentationen visar hur det råder skillnader i organisation och mängd tillgängligt material mellan avdelningar med yngre barn och av-delningar med äldre barn.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook. The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools  in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11.   The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis. The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.

Den fysiska miljön har betydelse för barns meningsskapande, och en plats där meningsskapande sker i förskolan är skogen. Intresset för att bedriva förskoleverksamhet i skogen har ökat de senaste decennierna. Musik har länge haft en central plats i förskolans verksamhet, men forskning om musik i förskolan fokuserar ofta på inomhusmiljön. Forskning visar dock att det finns fördelar med att genomföra musikaliska aktiviteter utomhus. Kontexten har betydelse för musikaliskt meningsskapande, och syftet med denna studie är därför att undersöka hur skogen används som plats för ljud- och musikupplevelser för och av förskolebarn, och vilka meningserbjudanden som möjliggörs genom dessa upplevelser. Gibsons teori om meningserbjudanden används i kombination med teorier om musicking och musikaliska meningserbjudanden för att belysa barns möjliga meningsskapande i skärningspunkten mellan skog som plats och ljud- och musikupplevelser. Barns ljud- och musikupplevelser i skogen hos tre förskolegrupper har genom etnografiinspirerad metod observerats. Etiska riktlinjer har följts i enlighet med Vetenskapsrådet. Resultatet visar en skillnad i hur pedagoger och barn använder skogen som plats för ljud- och musikaktiviteter där pedagogernas musikaliska meningserbjudanden främst består av ett kulturarv av traditionella sånger som överförs till barnen. Genom dessa upplevelser möjliggörs framför allt meningsskapande genom musik där andra ämnen än musik hamnar i fokus. Musikaktiviteterna av barn kännetecknas både av ett reproducerande av tidigare inlärda sånger, men även nyskapande av musik, där sociala processer av musicking leder till meningsskapande. Meningsskapande sker genom både receptiva och produktiva musikaliska meningserbjudanden där producenterna består av människor, djur och skog. Interaktion i ljud- och musikupplevelserna leder till att en ömsesidighet skapas mellan skogen och barnen, där också pedagogerna, tidsutrymmet och barns tidigare erfarenheter har visat sig spela en betydelsefull roll. Resultatet visade även att meningsskapande oftare blev synligt då det fanns en koppling mellan musikens innehåll och skogen. Detta leder till slutsatsen att platsen har betydelse för barns musikaliska meningsskapande. Denna studie lyfter fram skogen som en värdefull plats för barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser där musicking, förundran och kreativitet frodas. Kunskap om barns meningsskapande genom ljud- och musikupplevelser i skogen kan ur ett didaktiskt perspektiv ha betydelse för personal i förskolan, men även för lärosäten som utbildar förskollärare. / The physical environment affects children´s meaning making, and one place where meaning making occurs in preschool is the forest. The interest for preschool education in the forest has increased during the last decades. Music has since a long time had a central place in preschool education, but research about music in preschool often focus on the indoor environment. However, research shows that there are benefits from conducting musical activities outdoors. The context has impact on musical meaning making, and the aim of this study is therefore to examine how the forest is used as a place for sound and music experiences for and by preschool children, and what affordances that is made possible through these experiences. Gibson´s theory of affordance is used in combination with theories of musicking and musical affordances to shed light om children´s possible meaning making in the intersection between forest as a place and sound and music experiences. Children´s sound and music experiences in the forest at three preschool groups has through ethnographic inspired method been observed. Ethical guidelines have been followed accordning to Vetenskapsrådet. The result shows a difference in how pedagogues and children use the forest as a place for sound and music activities where the pedagogues’ musical affordances mainly consist of a cultural heritage of traditional songs that is passed on to the children. Through these experiences is especially meaning making through music made possible, where other subjects than music is focused. Music activities by children is characterized by both reproduction of previous learned songs, but also an innovative music making where social processes of musicking leads to meaning making. The meaning making occurs both through receptive and productive musical affordances where the producers consist of humans, animals, and forest. Interaction in sound and music experiences lead to the creation of a reciprocity between the forest and the children, where also the pedagogues, time space and children´s previous experiences have been shown to play a significant role. The result also showed that meaning making often became visible when there was a connection between the content of the music and the place. This leads to the conclusion that the place is significant for children´s musical meaning making. This study highlights the forest as a valuable place for children´s meaning making through sound and music experiences where musicking, awe and creativity flourishes. Knowledge about children´s meaning making through sound and music experiences in the forest can through a didactical perspective be of importance for preschool staff, but also for preschool educators.

The aim of my study has been to investigate, based on the children’s perceptions, what obstacles and opportunities they encounter in the outdoor play at the leisure home, which affects their playing habits. I interviewed eighteen children during four interview sessions at a school in Stockholm, Sweden about their outdoor play habits at the leisure home. To investigate this, I have used affordance theory, which is linked to the physical environment and the social environment. Affordance is about what meaningful offers an individual perceives in an environment and its material. The results showed that the children seem to be in a dangerous world according to the staff who set restrictive rules to protect them. The schoolyard, which should be a safe place in the other hand can contain several dangers that I have identified. The danger here are about the various factors that affected the children’s opportunities for physical activity. Previous research shows this fear of exposing children to risks is common in today’s society, it also shows how children’s opportunities for physical activity are diminishing.

Motivational interviewing is a widely used psychosocial intervention, both in general and more specifically in Swedish social services. It was developed within the substance abuse field and has later been adapted to many other fields, for example domestic violence. Up to this point there has been some research about MI in this context, but there is a lack of knowledge about how social workers working with domestic violence use and perceive the method in their practical work. This qualitative interview study explores seven Swedish social workers’ perception of this within the theory of affordances. The results have been thematically analyzed and shows that MI is viewed as a flexible, versatile and useful method within domestic violence. The results also show three themes which are called The learning process of MI as an affordance in itself, MI as a useful method in the work with domestic violence and MI applied partially in relation to contextual circumstances. The results further implicate more extensive future studies with a quantitative approach.

Studiens syfte är att undersöka vilka meningserbjudanden som sker i förskolornas utomhusmiljöer som barnen plockar upp som bidrar till deras lek. Syftet med studien är att bidra till kunskap om utomhusmiljön samt se möjligheterna och de erbjudanden som finns att utforska i utomhusmiljön. Metoder som tillämpas är tematisk analys och observation. Empirin består utav fältanteckningar och observationsschema som analyseras genom Gibsons teori om affordance. Studiens resultat visar att det finns många faktorer som förändrar vilka meningserbjudanden (affordance) som barnen plockar upp till exempel hur utomhusmiljön är utformad med naturbaserade inslag, lekplatsstruktur eller en kombination av båda. I resultaten går det att urskilja att de lösa och fastsittande objekten som finns tillgängliga för barnen att plocka upp under leken bidrar till interaktion mellan individer, vilka meningserbjudanden som pedagoger ger barnen med planerade och spontana aktiviteter samt väderförhållandets meningserbjudanden. Pedagogerna behöver vara medvetna om meningserbjudanden i både deras egna handlingar och utomhusmiljöns för att kunna stötta barnen i deras lek och utforskande.