<p>Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter forskning visar att undervisning i skolträdgård och skogsmiljö har för inlärningen hos elever i grundskolan, med fokus på elever med särskilda behov. Studien bygger på nationell och internationell forskning i form av artiklar, doktorsavhandlingar, forskningsrapporter och en masteruppsats.  Det krävs ett bra kollegialt samarbete och stöd från skolledningen då det kommer till arbetet med en skolträdgård. Vår studie visar att lärarens egna osäkerhet kring odling och huruvida hen har de rätta ämneskunskaperna som krävs för att undervisa där ibland utgör ett hinder. Resultatet visar dock att undervisning i skolträdgård och skogsmiljö, där eleverna själva får vara medskapande, ökar deras koncentrationsförmåga samt stärker deras begreppsförmåga. Genom ett laborativt och undersökande arbetssätt i grupper övar eleverna på att samarbeta och kommunicera med sina klasskamrater. De kan då dela med sig av sina egna erfarenheter vilket skapar möjligheter till ny kunskapsinhämtning. Koncentrations- och självkontrollsförmågan ökar väsentligt hos elever med särskilda behov, vilket i sin tur ger dem en större chans att klara deltagande i grupp. Då arbetet i till exempel en skolträdgård blir belönat med en vacker blomning eller fina grönsaker stärks elevers självkänsla. Vår studie visar att denna positiva känsla sedan följer med eleverna in i det traditionella klassrummet. Vår slutsats är att elevers lärande gynnas av praktiskt arbete i skolträdgård och skogsmiljö. Möjligheten att inkludera samtliga elever i arbetet med en skolträdgård ser vi som ett starkt argument till att använda sig av denna undervisningsmetod.

Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden.

Studiens syfte är att undersöka vad barn upplever som meningsfullt i skogsmiljö. Studiens empiri inhämtades i skogsmiljö ur tre ostrukturerade observationer och fältanteckningar om några barns handlingar och lekar. Observationerna utgör grunden för analysen och tolkas främst genom teoretiska begrepp från miljöpsykologin, begreppen meningsskapande och meningserbjudanden och begreppet kamratkulturer. Resultatet av studien visar att skogsmiljön påverkar barnens enskilda och gemensamma meningsskapande och att miljön och tingen har stor betydelse för vilka meningserbjudanden barnen verkar uppfatta och identifiera. / The purpose of the study is to investigate what children experience as meaningful in a forest environment. The study's empirical data were collected in a forest environment from three unstructured observations and field notes on some children's actions and games. The observations form the basis of the analysis and are interpreted primarily through theoretical concepts from environmental psychology, the concepts of meaning-making and meaning-offering, and the concept of companion cultures. The results of the study show that the forest environment influences the children's individual and shared meaning creation and that the environment and things have a great significance for which meaningful offerings the children seem to perceive and identify.

Följande kunskapsöversikt beskriver hur elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen kan utvecklas av utomhusundervisning i skogsmiljö. Syftet är att synliggöra forskning som beskriver hur elevers lärande påverkas av utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena med skogen som klassrum och med fokus på elever i åldrarna 3-12 år. Databassökningar i Primo och ERIC ProQuest har används för att finna relevant forskning utifrån syftesformuleringen. Även manuella sökningar har bidragit till underlaget. Litteratursökningar genererade i tio studier som kartlagts och kodats. Resultatet visar på flera aspekter som påverkar det naturvetenskapliga lärandet vid utomhusundervisning i skogen. Samtliga studiers innehåll förklaras utifrån följande kategorier: konkreta upplevelser; intresse, nyfikenhet och motivation; ökade ämneskunskaper; hinder för inlärning. Resultatet beskriver både möjligheter och hinder med utomhusundervisning med fokus på elevers lärande. Bland annat betonas hur konkreta upplevelser möjliggör inlärning genom flera sinnen vilket förklaras som gynnande för ett ökat lärande. Intresse, nyfikenhet och motivation beskrivs även vara av betydelse för viljan att lära mer. Forskning betonar även hur ökade ämneskunskaper kan utvecklas och gynnas när elever får arbeta konkret med ämnesinnehåll i naturen. Även hinder förklaras i forskningen där exempelvis säsongsväxlingar beskrivs hindra användningen av utomhusundervisning samt hur skogen kan upplevas skrämmande för vissa elever och därmed motverka ett ökat lärande.

Syftet med denna studie är att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv observera och belysa materialet och hur det liksom människan har likvärdig betydelse för vad som sker i lek i en naturmiljö. Detta gjorde vi genom att observera de meningar som uppstår i intra-aktion mellan och inom de performativa agenterna. Studiens empiriska material är producerad genom partiellt deltagande videoobservationer och är analyserad genom Karen Barads agentiella realism. De begrepp som användes i bearbetningen av analysen är: intra-aktion, transformation, mening och performativ agent. Studiens resultat visar på hur agenterna samhandlar och att leken tar olika vägar beroende på vilket material, vilken miljö och vilka barn som för stunden sammanflätas. Det framgår att platsen och dess naturmaterial står i ständig transformation med de andra performativa agenterna som de intra-agerar med och bör på så sätt ses som medskapare av leken. Resultatet visar även på vikten av en närvarande pedagog som hjälper barnen att materiellt artikulera de nya meningar som uppstår.

This study investigates how preschools with different accessibility to forestenvironment use it while teaching biology. Questions like what and how preschool teachers educate has been explored as well as which possibilities andobstacles they perceive by using the forest as a learning environment. Themethod used in this thesis is a survey that has been sent to 56 preschool principals in the middle parts of Sweden who has passed on to their employees. 52preschool teachers answered the survey. The result showed that the majorityof the preschool teachers educate about animals, plants and the cycle of nature.They also educate about the human body but not to the same extent. The surveyshowed that the content of the subject taught was independent of the accessibility to the forest. How the preschool teachers taught was different. Some ofthem mentioned that they use different tools and also work cross curricularwith other subjects. Preschool teachers in preschools with close to the forestgo there more often compared to those who have a longer distance. They bringup the number of preschool teachers as the biggest obstacle for being able toeducate the subject in the forest. Some of the positive possibilities they mentioned was that the children develop empathy for all things who are alive, develop their imagination, joy of movement and also that several things from thecurriculum can be included in a forest environment.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om förskollärares upplevelser kring skogens påverkan på barns lek och sociala samspel. Studien tar avstamp i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sju förskollärare. Det centrala resultatet visar att förskollärarna anser att skogen har en positiv påverkan på barns lek och samspel. Förskollärarna menar att fantasin utvecklas och nya konstellationer bildas när barnen vistas i skogen och att barnens kommunikativa och sociala förmåga främjas när de använder naturmaterial i leken. Resultatet visar även på att skogenses som ett värdefullt frirum. Förskollärarna menar också att barns motoriska förmåga stärks.Förskollärarnas resonemang är i övergripande drag förenligt med tidigare forskning som presenteras i studien.