<p>Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som utövar våld i lesbiska relationer? Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer?</p><p>Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment. I vår uppsats framkom att samtliga socialsekreterare baserar sin förståelse om lesbiskt relationsvåld på heterosexuellt relationsvåld och att de anser att socialtjänsten har tillräckliga resurser och kunskaper för att arbeta med denna grupp. Att heterosexuella ses som norm påverkar tydligt arbetet. Slutsatser ur ett empowerment-perspektiv blev då att en personlig men även organisatorisk förändring där man tar itu med heteronormativiteten krävs för att förbättra det sociala arbetet.</p>

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som utövar våld i lesbiska relationer? Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer? Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment. I vår uppsats framkom att samtliga socialsekreterare baserar sin förståelse om lesbiskt relationsvåld på heterosexuellt relationsvåld och att de anser att socialtjänsten har tillräckliga resurser och kunskaper för att arbeta med denna grupp. Att heterosexuella ses som norm påverkar tydligt arbetet. Slutsatser ur ett empowerment-perspektiv blev då att en personlig men även organisatorisk förändring där man tar itu med heteronormativiteten krävs för att förbättra det sociala arbetet.

Forskningen om kvinnors våldsutsatthet av manliga partners i nära relationer är väl etablerad och utforskad sedan en lång tid tillbaka. Detsamma gäller inte studiet av mäns våldsutsatthet av kvinnliga partners, som är ett framväxande forskningsområde men som fortfarande är väldigt begränsat. Denna studie undersöker fem vetenskapliga artiklar som studerar våldsutsatta kvinnor och fem artiklar som studerar våldsutsatta män. Dessa artiklar har valts ut genom ett strikt systematiskt urval ur tidskrifter som behandlar våldsfrågor. Artiklarna har sedan analyserats med innehålsanalys och diskursteori. Resultaten pekar på att det pågår en diskursiv kamp om hur relationsvåld ska definieras och vad som ska undersökas. Den mer etablerade diskursen konstruerar kvinnor som offer för män i relationsvåld medan män som potentiella offer osynliggörs. Den konkurrerande diskursen konstruerar både kvinnor och män som potentiella offer och förövare, men osynliggör sexuellt våld för båda könen inom majoriteten av de genomförda studierna.

No description available.

Bakgrund: Relationsvåld riktat mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem med många negativa hälsokonsekvenser. Våld i nära relationer sägs vara vanligt och kulturellt accepterat i Ghana trots införandet av Domestic Violence Act år 2007 som gör relationsvåld illegalt. Forskning har visat att sjuksköterskor besitter en nyckelposition för att arbeta mot relationsvåld men att många sjuksköterskor saknar beredskap. Sjuksköterskeutbildningen har visat sig vara otillräcklig vad gäller relationsvåld. Syfte: Att beskriva Ghananska sjuksköterskestudenters attityder till relationsvåld och hur ämnet berörs i utbildningen. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie som baseras på data från sex semistrukturerade intervjuer med Ghananska sjuksköterskestudenter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskestudenterna kände sig förberedda för att möta kvinnor utsatta för relationsvåld och ansåg att sjuksköterskan hade en viktig roll. Studenterna tyckte att relationsvåld var ett problem som skulle lösas inom familjen och sjuksköterskan beskrevs ha en roll som rådgivare. Ingen av studenterna tyckte att relationsvåld var acceptabelt. De pratade om könsroller, mannens överordnade position i familjen och att våld uppstod när rollerna inte upprätthölls. Låg utbildningsnivå sågs som en orsak till att relationsvåld uppstår och utbildning föreslogs vara en nyckel till att eliminera relationsvåld. Slutsats: En förbättrad sjuksköterskeutbildning som problematiserar relationsvåld ur ett genusperspektiv behövs för att påverka blivande sjuksköterskors attityder och möjliggöra en professionell vård av utsatta patienter världen över. Klinisk betydelse: För att förbättra sjuksköterskeutbildningar borde relationsvåld och dess samband med den könsbestämda maktstrukturen uppmärksammas i större utsträckning. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a global public health problem with many negative health consequences. IPV is said to be common and culturally accepted in Ghana despite the introduction of The Domestic Violence Act 2007 that prohibits IPV. Research has shown that nurses are in a key position to handle IPV though many nurses are unprepared. A lack of IPV education for nursing students has been identified. Aim: To describe Ghanaian nursing students’ attitudes toward IPV and how it is addressed in their education. Method: A descriptive qualitative study based on data from six semi-structured interviews with Ghanaian nursing students. Interviews were recorded, transcribed and analysed with content analysis. Results: Ghanaian nursing students felt prepared to meet IPV and they thought that nurse’s role was of importance. Students advocated for a domestic handling of IPV and described the nurse’s role as a counsellor. None of the students found IPV acceptable. Students spoke about the gender roles and illuminated the view of the man as superior and that lack of role performance might lead to IPV. Low educational level was spoken of as a reason for the prevalence of IPV and suggested as a key to the elimination of IPV. Conclusion: To affect nurses’ attitudes and enable professional handling of IPV we suggest more IPV education that problematizes IPV from a gender perspective in nursing programmes globally. Clinical significance: To improve nursing educations concerning IPV more attention needs to be given IPV and the correlation between IPV and the gendered power structure.

Uppsatsen utvärderar barnfridsbrottet som föreslås i SOU 2019:32. Barnfridsbrottet innebär en kriminalisering av beteendet att låta ett barn bevittna en brottslig gärning som kan skada barnets trygghet eller tillit till en närstående person. Vissa remissinstanser menar att utredningen avgränsar bort skadliga situationer som borde omfattas av den föreslagna straffbestämmelsen, medan andra remissinstanser ifrågasätter förslagets förhållande till legalitetsprincipen. I syfte att undersöka om det är lämpligt att kriminalisera beteendet, och om det vore lämpligt att göra kriminaliseringen mer omfattande än vad utredningen föreslår, besvarar uppsatsen tre frågeställningar. Till att börja med utreds hur de utsatta barnen skyddas straffrättsligt enligt gällande rätt. De utsatta barnen har ett mycket begränsat direkt straffrättsligt skydd och ett visst indirekt skydd dels genom att gärningspersonen straffas för grundbrottet som begås inför barnet, dels genom en särskild straffskärpningsgrund. Detta begränsade skydd är dock inte jämförbart med det skydd som en ny kriminalisering hade inneburit. Sedan analyseras huruvida utredningens föreslagna kriminalisering är lämplig och om det vore lämpligt att göra den mer omfattande, ur ett kriminalpolitiskt perspektiv. Med utgångspunkt i forskning, gällande rätt och kriminaliseringsprinciper från förarbeten och doktrin argumenterar jag för att den föreslagna kriminaliseringen överlag är lämplig, men att lämpligheten i att låta brottsliga gärningar som inte innefattar något fysiskt eller psykiskt våld omfattas kan ifrågasättas. Jag anser att det vore lämpligt att låta kriminaliseringen omfatta vissa skadliga beteenden som har höga straffvärden, men som faller utanför utredningens definition av gärningstypen. Vidare möjliggör Sveriges åtagande att motverka våld inför barn enligt barnkonventionen ett undantag från huvudregeln att samtliga kriminaliseringsprinciper bör vara uppfyllda, vilket kan användas för att motivera ett visst avsteg från principerna. Slutligen genomförs en sammanvägd utvärdering där jag tar ställning till om barnfridsbrottet bör införas och hur det i så fall bör utformas, med hänsyn till den ovan nämnda kriminalpolitiska analysen samt utredningens och remissinstansernas synpunkter om legalitetsprincipen. Jag menar att barnfridsbrottet bör införas, men föreslår några viktiga ändringar i brottskonstruktionen som hade ökat förutsebarheten och avgränsat det straffbara området i enlighet med mina kriminalpolitiska slutsatser.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård. Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor. Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs. Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra. En beskrivande översikt har utformats där läsaren själv kan bilda sig en uppfattning. Klinisk betydelse Översikten i denna uppsats skulle kunna hjälpa verksamheter i vården att lättare välja ut ett frågeformulär för våldsscreening som passar för just den verksamheten. / Background Intimate partner violence is a global health issue concerning women, spanning across religious, geographic and socioeconomic boundaries. One way of finding these women is by administrating a screening tool, or questionnaire. There are many tools available but none of them are established in the Swedish healthcare system. Aim To compile an overview of different screening tools that can help the nurse to detect intimate partner violence. Method A literature overview in form of a descriptive compilation, based on twelve scientific articles of quantitative research. Result A presentation of six screening tools (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST and WEB). The sensitivity, specificity and pros and cons of each questionnaire are described. Conclusion The six described screening instruments were all made to detect violence. They differ in psychometric properties and are difficult to compare. A descriptive overview has been designed where the reader himself can make an opinion. Clinical significance Intimate partner violence is a big health issue and it is of the out most concern that it is made public and that the women affected gets help. The screening tools presented may be the first step towards that.

Den här studien tar sin utgångspunkt i könsnormer i våld i nära relationer och hur de påverkar manliga våldsoffer. Således om upplevelsen av att vara våldsutsatt skiljer sig mellan könen, och om därmed gränsdragningen av en våldshandling skiljer sig mellan en man och en kvinna. Studien bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med aktiva på mansjourer runt om i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom, för att sedan transkriberas och användas i en konventionell innehållsanalys. Centralt i resultatet var att kvinnors våld mot män har stora likheter med mäns våld mot kvinnor, det är samhälleliga könsnormer på individ- och samhällsnivå som utgör skillnaden. Män som blir utsatt av våld i nära relation med en kvinnlig våldsutövare upplevs förneka våldet i större utsträckning än vad en kvinna gör, för att det går emot mansnormen att vara i underläge av en kvinna och därmed skapar en stor skam hos dessa män, men även att rättssystemet inte är anpassat för ett manligt våldsoffer när förövaren är en kvinna. Även resultat kring vilka orsaker som kan motivera en kvinna att utsätta sin manliga partner för våld presenteras.

Syfte: Syftet var att beskriva och diskutera forskningen avseende partnervåld i samkönade relationer mellan män samt att undersöka faktorer som påverkade våldet, och analysera våldsutsatta mäns upplevelser av hjälpsökande. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt utifrån scoping-review metodik. Femton artiklar inkluderades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att forskningsfältet avseende våldsutsatta homo -och bisexuella män var framskridande. Fem teman identifierades; emotionellt våld, hjälpsökande, samhällsnormer och centrala begrepp, våldets processer, risk -och skyddsfaktorer. Emotionellt våld var vanligast, samhällsnormer såsom heteronormativitet och homofobi skapade stigma. Internaliserad homofobi och inlärda könsnormer skapade ytterligare hinder för män att ”komma ut” som homosexuella och som våldsoffer. Droger förekom, liksom andra riskfaktorer, såsom ålder och hiv-status. Slutsats: Genom tillämpande av ett systemteoretiskt perspektiv och nivåindelning, kunde växelverkan mellan olika faktorer belysas på ett sätt som klargjorde behovet av och betydelsen i tillämpandet av ett helhetsperspektiv i arbetet med våldsutsatta homo -och bisexuella män. / Purpose: The aim was to describe and discuss research about partner violence in same-sex relationships between men, together with exploring factors that influenced violence, and analyze the experiences of help-seeking. Method: a literature review was conducted based on scoping-review methodology. Fifteen articles were included and analyzed with content analysis. Results: Research on gay and bisexual men exposed to violence was progressing. Five themes were identified: emotional violence, help-seeking, societal norms and key concepts, processes of violence, risk -and protection factors. Emotional violence was most common, societal heteronormativity and homophobia created stigma. Internalized homophobia and gender norms created barriers for openness as gay and victim. Drugs, age, and HIV was mentioned as risk factors. Conclusion: Through a system theoretical perspective and level arrangement, interaction between factors could be highlighted in a way that clarified the need for and importance in the application of a holistic perspective in the violence preventive work.

Motivational interviewing is a widely used psychosocial intervention, both in general and more specifically in Swedish social services. It was developed within the substance abuse field and has later been adapted to many other fields, for example domestic violence. Up to this point there has been some research about MI in this context, but there is a lack of knowledge about how social workers working with domestic violence use and perceive the method in their practical work. This qualitative interview study explores seven Swedish social workers’ perception of this within the theory of affordances. The results have been thematically analyzed and shows that MI is viewed as a flexible, versatile and useful method within domestic violence. The results also show three themes which are called The learning process of MI as an affordance in itself, MI as a useful method in the work with domestic violence and MI applied partially in relation to contextual circumstances. The results further implicate more extensive future studies with a quantitative approach.