Bakgrund: I arbetet som barnmorska är det viktigt att bemöta alla på samma sätt utifrån deras individuella behov, oavsett deras sexuella läggning och familjekonstellation. Med tanke på den heteronormativitet som genomsyrar samhället kan man tänka sig att det även visar sig inom mödra- och förlossningsvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur gravida och födande homosexuella kvinnor upplever barnmorskornas bemötande under graviditeten och efter barnafödandet. Metod: En kvalitativ metod och en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes, Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv homosexuella kvinnor som varit eller var gravida. Resultat: I resultatet framkommer det vad homosexuella kvinnor ser som ett gott respektive ett dåligt bemötande. Resultatet behandlar även barnmorskans bemötande gentemot medföräldern. Konklusion: De homosexuella kvinnorna i studien uppgav att ett gott bemötande från barnmorskor kunde vara att de bemöttes med respekt och att barnmorskorna fokuserade på graviditeten istället för på den samkönade relationen. Barnmorskors bemötande uppfattas som bättre om könsneutrala uttryck används. Medförälderns delaktighet i graviditet, förlossning och eftervård är något barnmorskor ska beakta och uppmuntra. / Background: In the work as a midwife it’s important to respond to everyone the same way based on their individual needs, regardless their sexual orientation and family constellation. Given the heteronormativity that permeates society, one can imagine that it also proves to maternity and obstetric care. Purpose: The purpose of the study was to explore how pregnant and birthing lesbian women experience midwifes response during pregnancy and after childbirth. Method: A qualitative approach and content analysis with inductive approach was used, semi-structured interviews were conducted with twelve lesbian women who had been or where pregnant. Results: The result shows what lesbian women see as a good or a bad response. The result also addresses the midwife’s attitude towards the co-parent. Conclusion: The lesbian women in the study said that a good response could be that they where responded to with respect and that midwifes are focused on the pregnancy, instead of the same-sex relationship. Midwifes response is perceived as better if gender-neutral terms are used. The co-parents involvement in pregnancy, childbirth and postnatal care is something midwifes should consider and encourage.

I barnmorskans kunskapsområde ingår att vårda kvinnor före, under och efter förlossning samt att ge stöd i föräldraskapet. Oftast sker vården efter ett barns födelse på BB. Enligt WHO ska vården innefatta hela familjen. Tidigare forskning visar att kvinnor som får barn i en samkönad relation önskar att båda kvinnorna blir bekräftade som likvärdiga föräldrar av vårdpersonal, samt att ett öppet, intresserat och kompetent förhållningssätt som utgår ifrån den enskilda familjens behov är betydelsefullt. Det finns begränsat med forskning som enbart handlar om den icke-bärande kvinnan i samband med barnafödande. I den forskning som finns framkommer dock att det finns en bristande kunskap hos barnmorskor för den icke-bärande kvinnans roll, och att kvinnorna ibland bemöts utifrån ett heteronormativt synsätt genom att ses som pappan i relationen. Syftet med studien är att beskriva hur vården på BB upplevs vid första barnets födelse av den icke-bärande kvinnan i en samkönad relation. Kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts där datainsamlingen gjorts genom intervjuer med 14 kvinnor. Datan har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i temat Att bli stärkt eller begränsad i föräldrarollen. Under temat har de två kategorierna Vikten av att bli inkluderad i vården och Att möta vården utifrån att inte tillhöra heteronormen samt sju underkategorier presenterats. Studiens resultat påvisar vikten av att den icke- bärande kvinnan inkluderas i vården. För att den icke-bärande kvinnan ska uppleva en god vård krävs kunskaper om barnafödande i samkönade relationer samt ett öppet förhållningssätt för olika familjekonstellationer hos vårdpersonalen. Barnmorskan på BB har möjlighet att stärka den icke-bärande kvinnan i sin föräldraroll, samtidigt som negativa upplevelser i vården kan resultera i att kvinnan upplever sig begränsad i sin föräldraroll.

Ett övergripande mål regeringen i Sverige har är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv, detta mål innefattar sex delmål. Delmål fyra handlar om en jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet. Tidigare forskning av Goldberg (2013) visar att kvinnor i samkönad relation är bättre på att skapa en känsla av jämlikhet i sina förhållanden och är mer flexibla i uppdelningen av hushållsarbete. Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor i samkönade relationer fördelade ansvarsområdena och hur de upplevde att ansvarsfördelning påverkade deras relation. Sju kvinnor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer för ökad förståelse av deras upplevelser. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys och med hjälp av rollteori och social utbytesteori försökte författarna förstå hur informanterna fördelade ansvaret i sin relation och hur de upplevde ansvarsfördelningen. Resultatet visar att informanterna upplevde en relativt jämlik och rättvis fördelning. Resultatet visar vidare att fördelningen skapats genom kommunikation, struktur, intresse och förutsättningar. Informanterna beskrev att det var viktigt att fördelningen inte var ett krav utan en överenskommelse och att det fanns en respekt för varandras ansvar. Detta innebär att ansvarsfördelningen bidrar till graden av trygghet, jämlikhet och rättvisa i relationen. / An overall goal of the Swedish government is for women and men to have the same power to shape society and their own lives, this goal includes six sub-goals. Subsection four is about an even distribution of unpaid homes and care work. Previous research by Goldberg (2013) shows that same-sex women are better at creating a sense of equality in their relationships and are more flexible in the division of housework. The purpose of this study was to investigate how women in same-sex relationships divided their responsibilities and how they perceived that division of responsibilities affected their relationship. Seven women were interviewed using semi-structured interviews to increase the understanding of their experiences. The interviews were analyzed with a thematic analysis and with the help of role theory and social exchange theory the authors tried to understand how the informants divided responsibility in their relationship and how they experienced the division of responsibility. The result shows that the informants experienced a relatively equal and fair distribution. The result further shows that the distribution was created through communication, structure, interest and conditions. The informants described that it was important that the distribution was not a requirement but an agreement and that there was a respect for each other's responsibilities. This means that the division of responsibility contributes to the degree of security, equality and justice in the relationship.

Syfte: Syftet var att beskriva och diskutera forskningen avseende partnervåld i samkönade relationer mellan män samt att undersöka faktorer som påverkade våldet, och analysera våldsutsatta mäns upplevelser av hjälpsökande. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt utifrån scoping-review metodik. Femton artiklar inkluderades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att forskningsfältet avseende våldsutsatta homo -och bisexuella män var framskridande. Fem teman identifierades; emotionellt våld, hjälpsökande, samhällsnormer och centrala begrepp, våldets processer, risk -och skyddsfaktorer. Emotionellt våld var vanligast, samhällsnormer såsom heteronormativitet och homofobi skapade stigma. Internaliserad homofobi och inlärda könsnormer skapade ytterligare hinder för män att ”komma ut” som homosexuella och som våldsoffer. Droger förekom, liksom andra riskfaktorer, såsom ålder och hiv-status. Slutsats: Genom tillämpande av ett systemteoretiskt perspektiv och nivåindelning, kunde växelverkan mellan olika faktorer belysas på ett sätt som klargjorde behovet av och betydelsen i tillämpandet av ett helhetsperspektiv i arbetet med våldsutsatta homo -och bisexuella män. / Purpose: The aim was to describe and discuss research about partner violence in same-sex relationships between men, together with exploring factors that influenced violence, and analyze the experiences of help-seeking. Method: a literature review was conducted based on scoping-review methodology. Fifteen articles were included and analyzed with content analysis. Results: Research on gay and bisexual men exposed to violence was progressing. Five themes were identified: emotional violence, help-seeking, societal norms and key concepts, processes of violence, risk -and protection factors. Emotional violence was most common, societal heteronormativity and homophobia created stigma. Internalized homophobia and gender norms created barriers for openness as gay and victim. Drugs, age, and HIV was mentioned as risk factors. Conclusion: Through a system theoretical perspective and level arrangement, interaction between factors could be highlighted in a way that clarified the need for and importance in the application of a holistic perspective in the violence preventive work.