No description available.

No description available.

Sammanfattning I denna uppsats undersöks kalltankens innehåll och förekomst hos yrkesverksamma barnmorskor i Sverige. Med kalltanken menas idén att det finns ett högre syfte med valet av ett arbete. En typ av livsuppgift som utförs av delvis osjälviska incitament med en målsättning att göra gott för andra. Kalltanken, bland kvinnodominerade vårdyrken, så som sjuksköterskor och barnmorskor, har tidigare studerats i en historisk kontext och då ofta ställt i relation till yrkesgruppernas professionaliseringsprocess. Än idag är kalltanken kontroversiell och ses ofta som att den står i kontrast till förbättrade arbetsvillkor. Syftet med denna studie är att undersöka vilket innehåll barnmorskorna tillskriver kalltanken samt förekomsten av denna. Detta analyseras i ljuset av Max Webers teori om kall till arbetet, samt kompletterande begrepp om ett specifikt kvinnligt kall, från Åsa Andersson avhandling om sjuksköterskekårens professionaliseringsprocess. Kallet definierades teoretiskt till att bestå av tre beståndsdelar som sedan operationaliserades till elva påståenden som respondenterna värderade på en skalstege i en webbenkät med 260 respondenter. Då materialet analyserades med en faktoranalys och en efterföljande indexkonstruktion besvarades studiens två frågeställningar. Faktoranalysen fann tre bakomliggande faktorer, vilka tolkades representera ett sekulärt, ett kvinnligt och ett kristet kall. Dessa tre former av kall bildade varsitt summaindex varigenom respektive genomsnittspoäng tolkades representera förekomsten, vilken visade att samtliga faktorer var förekommande över skalans medelvärde hos barnmorskorna.  Nyckelord: Kallet, Kalltanken, Barnmorskor

Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa barnmorskors erfarenheter av blivande pappors deltagande i mödrahälsovården. Design: En kvalitativ ansats användes. Data samlades med semistrukturerade intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Sex hälsocentraler i norra Sverige.Deltagare: Sex barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården.Resultat: Barnmorskorna menade att det fanns förväntningar på att pappan skulle vara engagerad i graviditeten, både socialt och från samhället. Barnmorskorna såg positivt på pappors deltagande och ansåg att en engagerad pappa gynnade familjen. När papporna deltog hade barnmorskorna inte så mycket att erbjuda honom, de arbetade på olika sätt och några generella riktlinjer fanns inte. Mödrahälsovårdens struktur gjorde att resurserna måste riktas mot den gravida vilket barnmorskorna trodde kunde leda till pappan kände sig utanför. Resultatet sammanfattades i temat Förväntad, men lite att erbjudas vilket speglar de svårigheter som finns i barnmorskans möte med den blivande pappan.Slutsats: Samhället arbetar aktivt för jämställdhet och utvecklingen märks socialt genom ökade förväntningar på den blivande pappans delaktighet i föräldraskapet. Barnmorskor har det största ansvaret gällande omvårdnad under graviditet och har därmed en viktig roll då en ny familj tar form. Det finns en vilja hos barnmorskor att involvera den blivande pappan i graviditeten men mödrahälsovårdens utformning bidrar till att han exkluderas och marginaliseras. Mödrahälsovårdens barnmorskor behöver resurser och riktlinjer för att kunna ge pappan en naturlig plats, stärka den blivande familjen och ge förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. Klinisk betydelse: Mödrahälsovården övervakar graviditeten ur ett medicinskt perspektiv men bör även lägga resurser på de sociala och psykiska aspekterna av att bli förälder. Pappan kunde få en tydligare roll i mödrahälsovården med pappasamtal, pappagrupper och tydliga riktlinjer för barnmorskan att arbeta efter. Hans möjlighet att närvara kunde underlättas med mödrahälsovård som bedrivs på kvällstid. Nyckelord: Barnmorskor, mödrahälsovård, pappor, deltagande, erfarenheter / Objective: The aim of this study was to describe midwifes experiences of soon-to-be fathers' involvement in maternal health care.   Design: A qualitative design with semi-structured interviews which were analyzed using a qualitative content analysis.   Setting: Six maternal healthcare services in the northern region of Sweden.   Participants: Six midwives working in maternal healthcare services.   Findings: The midwives experienced social expectations that the father would be involved in the pregnancy. Midwives encouraged the fathers' participation in maternal health care and considered that a committed father favored family. On the other hand, the midwives didn’t have very much to offer the father and they lacked guidance. The structure of maternal health care forced the midwives to give their attention to the pregnant women and thought it might cause the father to feel left outside. The results were summarized in the theme Expected, but little will be offered reflecting the difficulties in the midwife's meeting with the soon-to-be fathers.   Key conclusions: The society strives for equality and there are increased expectations of the soon-to-be father's engagement in parenting. Midwives have the greatest responsibility regarding care during pregnancy and plays an important part in the beginning of a new family. There is a willingness among midwives to involve the soon-to-be father in the pregnancy but there are obstacles in the structure of the maternal health care that contributes to that he is excluded and marginalized. Maternal health care midwives need resources and guidance in order to give the father a natural place, strengthen the family and provide the conditions for equal parenting.   Implications for practice: Maternal health services needs to oversee the pregnancy from a medical perspective but should also be able to support the social and psychological aspects of becoming a parent. Guidelines for the midwife could help her to empower the father and get him involved in maternal health care. His involvement could be further enhanced with the opportunity to meet the midwife alone, take part in fathers' groups and with increased availability of the maternal healthcare services, for example in the evening. Keywords: midwives, maternal health services, fathers, involvement, experiences.

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18. År 1992 infördes i Sverige medicinsk abort som ett alternativ till kirurgisk abort. Den medicinska metoden har ökat under åren och används i allt större utsträckning. Uppbyggnaden av kvinnosjukvården är unik för Sverige då det på många håll finns kombinerade kvinnoavdelningar där förlossning, BB och gynekologi finns på samma vårdenhet. Detta kan leda till konfliktreaktioner både hos kvinnor och personal. Syftet med studien är att undersöka hur barnmorskor upplever avslutande av medicinsk abort på kombinerad kvinnoavdelning samt om de upplevt negativa reaktioner hos de kvinnor som valt att på medicinsk väg avsluta sin abort på en sådan avdelning. Metoden har varit en strukturerad telefonintervju med barnmorskor vid de kvinnoavdelningar som uppfyllde studiens kriterier. Resultatet visar på delade meningar i upplevelsen av att handlägga medicinska aborter på kombinerad kvinnoavdelning men det framkommer att på de avdelningar där det upplevs jobbigt att handlägga de medicinska aborterna är det ett stort problem. Det är framför allt mentalt svårt att gå mellan olika patientgrupper. Det är även brist på resurser och det finns inte alltid bra lokaler för att kunna ge en tillfredställande vård. På några avdelningar har barnmorskor upplevt att kvinnorna reagerat negativt när de hört barnskrik. Alternativa lösningar till var de medicinska aborterna bör handläggas har diskuterats på flera håll dock finns det sjukhus som är för små för att kunna genomföra förändringar.

Den definition som finns av reproduktiv hälsa (RH) är framtagen av WHO och Socialstyrelsen och ligger till grund för arbetet med RH. Barnmorskan har i sin profession ett viktigt uppdrag att främja kvinnors RH.  Få studier har undersökt kvinnors egen upplevelse av detta område. I arbetet för att främja RH och för att möta den unika kvinnans behov, är det av vikt att rikta fokus mot kvinnors egen upplevelse och vad kvinnor upplever påverkar upplevelsen av RH. Föreliggande studie beskriver upplevelsen av reproduktiv hälsa utifrån 11 kvinnors perspektiv. Genom skrivna berättelser har kvinnorna delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter om graviditet, förlossning och den första tiden med ett nyfött barn. Resultatet har analyserats med hjälp av innebördsanalys. Detta har mynnat ut i 8 teman och ett övergripande tema, som visar vad kvinnorna upplever att reproduktiv hälsa är för just dem. Det övergripande temat kan närmast beskrivas som kvinnans upplevelse av att i och med graviditeten, befinna sig på okänd mark och hur relationen till närstående och barnmorskor påverkar denna upplevelse, hennes självbild och tilliten till kroppens förmåga. Det omfattar även den existentiella aspekten baserad på hur kvinnor upplever sin kropps funktioner och hur hon blir bemött och betraktad av omvärlden. Upplevelsen av RH är en ständigt pågående process, beroende och påverkbar. Den har existentiella inslag vilket ställer krav på vårdpersonalens bemötande och vårdorganisationen men även på kvinnan huruvida hon väljer eller väljer bort att kommunicera sina behov och önskningar gentemot barnmorskan.

<p><p>Levnadsvanorna påverkar befolkningens hälsa. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och femton procent av de gravida kvinnorna fortsätter dricka efter de blivit med barn. Regeringen intensifierar de alkoholpreventiva insatserna genom satsning på Riskbruksprojektet. Målet är att frågan om alkohol ska etableras inom primärvården. Studier visar att om vårdpersonal tar upp alkoholfrågan, samtalar och ger råd till riskkonsumerande patienter ger detta signifikanta förändringar i alkoholbeteende. Barnmorskorna i Västmanland har utbildats i alkoholfakta och motiverande samtal för att nå målet en alkoholfri graviditet. Syftet med denna studie var att utvärdera hur barnmorskorna tillämpat utbildningen inom Landstinget Västmanlands Riskbruksprojekt samt identifiera möjligheter respektive hinder för barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Sex kvalitativa intervjuer med barnmorskor genomfördes. Analysen skedde genom meningskategorisering. Resultatet visar att utbildningen har gett kunskap i form av fakta om alkohol och riskbruk, verktyg som AUDIT och Meny Agenda samt samtalstekniken MI. Utbildningen har gett förändrade rutiner samt grundligare alkoholscreening. Barnmorskorna tar rutinmässigt upp alkoholfrågan under det tidiga hälsosamtalet med gravida. Alkoholsamtal med övriga patienter förs främst vid identifierat behov. Stöd från kollegor, preventivt inriktad sjukvård och förändringsbenägna och motiverade gravida utgör möjligheter medan förändrade alkoholvanor samt få gemensamma strategier inom vårdcentraler hindrar barnmorskornas alkoholpreventiva arbete.</p></p>

Levnadsvanorna påverkar befolkningens hälsa. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och femton procent av de gravida kvinnorna fortsätter dricka efter de blivit med barn. Regeringen intensifierar de alkoholpreventiva insatserna genom satsning på Riskbruksprojektet. Målet är att frågan om alkohol ska etableras inom primärvården. Studier visar att om vårdpersonal tar upp alkoholfrågan, samtalar och ger råd till riskkonsumerande patienter ger detta signifikanta förändringar i alkoholbeteende. Barnmorskorna i Västmanland har utbildats i alkoholfakta och motiverande samtal för att nå målet en alkoholfri graviditet. Syftet med denna studie var att utvärdera hur barnmorskorna tillämpat utbildningen inom Landstinget Västmanlands Riskbruksprojekt samt identifiera möjligheter respektive hinder för barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Sex kvalitativa intervjuer med barnmorskor genomfördes. Analysen skedde genom meningskategorisering. Resultatet visar att utbildningen har gett kunskap i form av fakta om alkohol och riskbruk, verktyg som AUDIT och Meny Agenda samt samtalstekniken MI. Utbildningen har gett förändrade rutiner samt grundligare alkoholscreening. Barnmorskorna tar rutinmässigt upp alkoholfrågan under det tidiga hälsosamtalet med gravida. Alkoholsamtal med övriga patienter förs främst vid identifierat behov. Stöd från kollegor, preventivt inriktad sjukvård och förändringsbenägna och motiverade gravida utgör möjligheter medan förändrade alkoholvanor samt få gemensamma strategier inom vårdcentraler hindrar barnmorskornas alkoholpreventiva arbete.

SAMMANFATTNING Bakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan. Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden. De kostområden barnmorskorna kände sig mest bekväm med var fett, kolhydrater, mineraler och övervikt medan de var mindre bekväm med allergier och intoleranser, vegetarisk kost och modedieter samt minst bekväm med vegankost. Varken ålder, yrkeserfarenhet, vårdenhet eller storlek på arbetsort påverkade hur bekväma de kände sig. Slutsats Trots att barnmorskorna ansåg att de hade goda kunskaper kring kost kände de sig inte helt bekväma att ge kostråd till gravida kvinnor i alla situationer. Resultatet var oberoende av barnmorskornas ålder, yrkeserfarenhet, storlek på arbetsort eller vid vilken vårdenhet de arbetade, vilket tyder på att mer fortbildning borde erbjudas till alla barnmorskor samt att mer kostutbildning borde finnas i barnmorskornas utbildning. Framtida studier skulle kunna undersöka varför barnmorskorna kände sig mindre bekväma inom vissa kostområden.

Forskning påvisar att en stressig arbetsmiljö innebär påfrestningar på barnmorskors hälsa. Tidigare forskning visar även att brister i arbetsmiljön kan ha negativ inverkan på vården till patienterna. Studien har som syfte att bidra med kunskap om barnmorskors arbetsmiljö och om den påverkar kvaliteten och rättssäkerheten i det arbetet de utför gentemot patienter. En kvantitativ tvärsnittsstudie har utförts med hjälp av digitala enkäter. I studien deltog 131 barnmorskor. Data analyserades i SPSS och har redovisats i form av deskriptiv statistik, en korrelationstabell samt beskrivande text och citat. Till studien har teorier kring offentlig förvaltning, New Public Management och Job demand- resource modellen använts. Resultatet visar att barnmorskorna upplever ett högt arbetstempo och att kvaliteten i vården ofta upplevs som otillräcklig. Starkast korrelation med variablerna som berör kvalitet var; att inte ha tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete, högt arbetstempo och stress. Närmare hälften av barnmorskorna uppgav att de ofta övervägt att byta arbete och över en tredjedel att de övervägt att lämna barnmorskeyrket helt. Majoriteten uppgav att arbetsmiljön och vården till patienterna skulle förbättras om fler barnmorskor anställs. Resultatet i studien indikerar att faktorer i barnmorskornas arbetsmiljö har konsekvenser för kvaliteten och därmed rättssäkerheten i det arbetet de utför gentemot patienter. En bakomliggande orsak till problemet skulle kunna vara ökade krav på tids- och kostnadseffektivitet genom New Public Management som fått konsekvenser för kärnverksamheten. / Research has shown that a stressful working environment puts a strain on the health of midwives. Previous studies also show that a flawed working environment could have a negative effect on patient care. This study aims to further the knowledge of the working environment of midwives; and whether this affects the quality of, and legal certainty in the care they provide. A quantitative prevalence study was conducted using a digital questionnaire with 131 participating midwives. The data was analysed using SPSS and is presented through descriptive statistics, a correlation table as well as accompanying descriptions and quotes. Relevant theories and concepts in the study are: public administration, New Public Management and the job demands-resources model. The results show that midwives perceive their work to be fast-paced and that the quality of care is often seen as lacking. The factors correlating strongest with variables pertaining to quality of care were: not having enough time to perform one’s work, fast pace and stress. Almost half of the respondents stated that they had considered resigning; a third had considered leaving midwifery altogether. The majority stated that their working environment and the provided quality of care would improve if more midwives were to be hired. The results indicate that certain factors in the working environment of midwives influence the quality of, and thereby the legal certainty in, their work of providing care to patients. An underlying cause of this issue might be increased demands for time- and cost efficiency brought on by New Public Management. Such demands may impact core activities.