Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka klienters erfarenheter och tankar kring att samtala om sexualitet i terapirummet. I försöket att besvara detta genomfördes intervjuer med tre individer som samtliga hade erfarenhet av lång psykodynamisk terapi bakom sig och terapi vid flera tillfällen. Tre intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att ämnet sexualitet i terapirummet är ett svårt ämne och hinder och möjligheter i ämnet finns hos båda parter, ett tabuerat och känsligt ämne att samtala om, vilket inte togs upp av terapeuter naturligt enligt samtliga informanters utsagor. De menar att terapeutens normer och värderingar påverkar om ämnet sexualitet upplevs möjligt att tas upp i samtal och reflektera över av klienter. Även tid och förmåga hos terapeut att skapa tillit och trygghet i terapirummet som en betydande faktor. Klientens egen förmåga att knyta an, pröva sig fram kring vad som är möjligt att samtala om i ämnet med terapeuten, beskrivs som faktorer som påverkar även hur lång tid terapin pågår, styr över nivå och fördjupning av ämnet sexualitet. Det framkom även att klienter upplevde okunskap och oerfarenhet bland terapeuter i ämnet sexualitet och att det fanns en upplevelse av att undvika ämnet utifrån terapeutens tillkortakommanden. I studien avspeglas att trender och normer utvecklas och förändras i olika kontext och över tid, vilket kräver av terapeuter ett öppet, nyfiket förhållningssätt och ett eget driv att fördjupa och uppdatera sig i ämnet. Okunskap hos terapeuten kan göra att klienter anpassar sig vilket kan påverka klienters läkning och eventuellt förlänga lidande som berör området sexualitet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Barnmorskan har en viktig roll under en kvinnas graviditet då hon har kontinuerlig kontakt med kvinnan under graviditeten och en unik möjlighet att informera kring betydelsen av en hälsosam kosthållning. Att öka förståelsen för hur barnmorskorna känner inför kostrådgivning kan ge verktyg för att utveckla samarbetet mellan barnmorskor och dietister, och därmed förbättra mötet med den gravida kvinnan. Syfte Syftet med studien var att utforska hur bekväma barnmorskor var i sin roll att ge kostråd till gravida kvinnor både inom specifika kostområden och generellt. Metod En webbenkät med 22 frågor rörande barnmorskornas upplevda bekvämlighet vid kostrådgivning, hur de upplevde sin kunskap och vad de önskade att lära sig mer om skickades ut till minst 360 barnmorskor, varav 139 svarade. Materialet analyserades i SPSS (v.20). Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Generellt rankade barnmorskorna sin kunskap inom kost som hög, dock svarade endast 35% att de var bekväm att ge kostråd inom alla områden. De kostområden barnmorskorna kände sig mest bekväm med var fett, kolhydrater, mineraler och övervikt medan de var mindre bekväm med allergier och intoleranser, vegetarisk kost och modedieter samt minst bekväm med vegankost. Varken ålder, yrkeserfarenhet, vårdenhet eller storlek på arbetsort påverkade hur bekväma de kände sig. Slutsats Trots att barnmorskorna ansåg att de hade goda kunskaper kring kost kände de sig inte helt bekväma att ge kostråd till gravida kvinnor i alla situationer. Resultatet var oberoende av barnmorskornas ålder, yrkeserfarenhet, storlek på arbetsort eller vid vilken vårdenhet de arbetade, vilket tyder på att mer fortbildning borde erbjudas till alla barnmorskor samt att mer kostutbildning borde finnas i barnmorskornas utbildning. Framtida studier skulle kunna undersöka varför barnmorskorna kände sig mindre bekväma inom vissa kostområden.

Syftet med denna undersökning är att skapa förståelse för fritidspedagogers förhållningssätt till musiken och dess plats i fritidshemmet samt skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar musikens förekomst. Detta har gjort genom att utföra semistrukturerade intervjuer med respondenter på fyra olika fritidshem runt om i Sverige. Respondenterna hade en varierande grad musikerfarenhet. Undersökningen bygger på teorier om passiv och aktiv musik och dess påverkan på barn, samt en teori om att människan gärna undviker det som hen inte är bekväm med. Vi har tolkat vårt material utifrån begrepp såsom bekvämlighet, passiv, medveten och aktivt musik samt erfarenhet hos pedagoger. Resultatet visade att bekvämlighet är avgörande för vilka aktiviteter som pedagogerna styr i, samt att de pedagoger som inte har musikalisk bakgrund ansåg att de inte var kapabla att anordna någon sådan typ av aktivitet. Musiken finns på dessa fritidshem i olika former och de olika respondenterna har olika syn på vilken form av musik som är lämplig. De pedagoger som inte är musikaliska tycker att passiv bakgrundsmusik är lättare att använda medans de med musikalisk erfarenhet förlitar sig mer på aktiv musik. Dessutom visade sig stöd från andra vara av stor vikt för musikens möjliggörande på fritidshemmet, något vi själva inte hade reflekterat över i så stor utsträckning tidigare.