Den definition som finns av reproduktiv hälsa (RH) är framtagen av WHO och Socialstyrelsen och ligger till grund för arbetet med RH. Barnmorskan har i sin profession ett viktigt uppdrag att främja kvinnors RH.  Få studier har undersökt kvinnors egen upplevelse av detta område. I arbetet för att främja RH och för att möta den unika kvinnans behov, är det av vikt att rikta fokus mot kvinnors egen upplevelse och vad kvinnor upplever påverkar upplevelsen av RH. Föreliggande studie beskriver upplevelsen av reproduktiv hälsa utifrån 11 kvinnors perspektiv. Genom skrivna berättelser har kvinnorna delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter om graviditet, förlossning och den första tiden med ett nyfött barn. Resultatet har analyserats med hjälp av innebördsanalys. Detta har mynnat ut i 8 teman och ett övergripande tema, som visar vad kvinnorna upplever att reproduktiv hälsa är för just dem. Det övergripande temat kan närmast beskrivas som kvinnans upplevelse av att i och med graviditeten, befinna sig på okänd mark och hur relationen till närstående och barnmorskor påverkar denna upplevelse, hennes självbild och tilliten till kroppens förmåga. Det omfattar även den existentiella aspekten baserad på hur kvinnor upplever sin kropps funktioner och hur hon blir bemött och betraktad av omvärlden. Upplevelsen av RH är en ständigt pågående process, beroende och påverkbar. Den har existentiella inslag vilket ställer krav på vårdpersonalens bemötande och vårdorganisationen men även på kvinnan huruvida hon väljer eller väljer bort att kommunicera sina behov och önskningar gentemot barnmorskan.

Vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter är en central del av arbetet på en BB-avdelning. Antalet kvinnor som ammar sina barn i den grad som World Health Organization (WHO) rekommenderar har minskat de senaste åren och som orsak till detta nämns ofta amningssvårigheter. Flertalet nyblivna mammor påbörjar dock amning under den tid de är inskrivna på BB-avdelningen. Tidigare forskning har undersökt kvinnors upplevelser av styrkor och brister i vården vid amningsstarten. Barnmorskornas upplevelser är dock mindre studerade. För att utveckla vården är det angeläget med fler studier inom detta område. Studiens syfte är därför att beskriva fenomenet vårdande av nyblivna mammor med amningssvårigheter som det upplevs av barnmorskor på BB. Detta har gjorts med hjälp av sex livsvärldsintervjuer som analyserats utifrån en fenomenologisk innebördsanalys. Den essentiella innebörden av fenomenet är: en strävan att främja välbefinnande i den unika amningssituationen vilken får sin näring genom önskan att lyckas och risken att misslyckas, och har resulterat i fem innebördselement: en strävan att med sin kunskap möjliggöra unika vård, ett gemensamt och personligt ansvar som både möjliggör och hindrar, en kamp för att räcka till, att arbeta i motvind och ömsesidig glädje ger motivation att vårda. Diskussionen tar fasta på barnmorskornas önskan att lyckas och risk att misslyckas i strävan att ge god vård. Detta diskuteras både i relation till barnmorskorna själva och till de aspekter som kvinnan och kollegorna bidrar med. Slutligen ges förslag på kliniska implikationer och fortsatt forskning.